20.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 120/60

—

”Förslag till rådets direktiv om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte.”

—

”Förslag till rådets rekommendation om att underlätta tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att bedriva forskning i Europeiska gemenskapen.”

—

”Förslag till rådets rekommendation om att underlätta medlemsstaternas utfärdande av enhetliga viseringar för kortare vistelse till forskare från tredje länder som flyttar i syfte att bedriva forskning i Europeiska gemenskapen”

1.1

Ämnet för detta meddelande är ett förslag till direktiv och två förslag till rekommendationer för att underlätta tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i Europeiska gemenskapen i forskningssyfte.

1.2

Förslagen ingår i Lissabonstrategins mål att EU skall utveckla sin forskning för att bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomin i världen senast 2010. Man har beräknat att EU behöver ytterligare 700 000 forskare för att kunna uppnå detta mål. Följande samverkande åtgärder har fastställts:

1.3

Trots att målet rörande 700 000 ytterligare forskare främst kommer att omfatta EU-medborgare, konstaterar man att det behövs forskare från tredje land om målet skall kunna uppfyllas. I kommissionens meddelande ägnas därför stort utrymme åt frågan om hur framträdande forskartalanger från tredje land skall få tillträde till Europa. Detta skall ske genom att man

1.4

Kommissionen erkänner även behovet av att främja europeiska forskares rörlighet i andra delar av världen, eftersom deras rörlighet är avgörande för förvärvande och överföring av kunskaper.

2.1

EESK välkomnar detta meddelande om att underlätta tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att bedriva forskning i Europeiska gemenskapen.

2.2

Eftersom kommissionens mål rörande 700 000 ytterligare forskare senast 2010 främst kommer att omfatta EU-medborgare, vill kommittén hänvisa till det tidigare yttrande (1) som behandlar kommissionens meddelande om de problem som möter forskare inom det europeiska området för forskningsverksamhet och de förslag och initiativ som kan lösa problemen (2).

2.3

När det gäller de samverkande åtgärderna för att ”locka ungdomar att välja naturvetenskapliga ämnen i skolan” påpekar kommittén i ovannämnda yttrande att naturvetenskapliga ämnen inte uppmärksammas i tillräckligt hög grad i skolornas läroplaner. Kommittén rekommenderar också att man lägger större vikt vid förmedling av naturvetenskapliga, tekniska och matematiska grundkunskaper i skolan, och understryker att dessa ämnen bör presenteras på ett attraktivt sätt för eleverna. Det är också viktigt att rikta in sig på flickor, eftersom de brukar vara underrepresenterade inom dessa ämnesområden. Det finns omfattande belägg för att de som söker högre utbildning väljer andra ämnen än de naturvetenskapliga, och att gemenskapens möjligheter till ett högt antal forskare därför kommer att undergrävas om man inte vidtar snabba och detaljerade åtgärder.

2.4

När det gäller den andra samverkande åtgärden, att ”förbättra karriärmöjligheterna för forskare i Europeiska unionen”, tar det tidigare yttrandet upp ett dilemma. Vetenskapsmän som arbetar inom den akademiska världen eller på offentligt finansierade forskningsinstitutioner avlönas i allmänhet enligt statliga löneskalor men har inte den anställningstrygghet eller de andra fördelar som tillkommer andra statstjänstemän, till exempel administrativ personal och lärare. Forskare har i själva verket liten anställningstrygghet eller ingen alls, eftersom de ofta får en rad tillfälliga kontrakt i takt med att de byter jobb eller gör karriär.

2.5

Slutligen vill kommittén hänvisa till vad som sägs i det tidigare yttrandet om de europeiska forskarnas rörlighet. EESK uppmärksammar att forskaryrket i det europeiska området för forskningsverksamhet kräver rörlighet och flexibilitet inom EU. Detta får dock inte gå ut över individernas och familjernas levnadsförhållanden eller den sociala tryggheten. Dessutom behöver kommissionen motverka en eventuell ensidig kunskapsflykt (brain drain) som innebär att de mest framstående unga forskarna lämnar EU, i första hand för USA. De nuvarande problemen med att få visum i USA kommer förmodligen inte att bli långvariga, eftersom grupper bland naturvetare och inom högre utbildning i USA redan utövar påtryckningar på den amerikanska regeringen för att den skall underlätta inresa och vistelse, så att de kan rekrytera fler tredjelandsmedborgare.

2.6

När det gäller kommissionens meddelande om tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att bedriva forskning i Europeiska gemenskapen håller EESK med om att det är avgörande att hindren för tredjelandsforskarnas rörlighet undanröjs, om EU skall bli mer attraktivt för forskare från hela världen och framför allt om unionen skall stå sig i den internationella konkurrensen om de mest framstående forskarna.

2.7

Kommittén instämmer i kommissionens uttalande om att globaliseringen av den alltmer kunskapsbaserade ekonomin gör att forskningens internationella dimension ständigt ökar i betydelse. Emellertid anser kommittén att globaliseringen borde ha beskrivits mer ingående i meddelandet, med hjälp av jämförande statistik över hur stora resurser exempelvis Japan och USA avsätter för forskares utbildning, rörlighet och karriärutveckling.

2.8

Kommittén är mycket oroad över åldersstrukturen bland forskarna i EU. Många forskare håller nu på att uppnå pensionsåldern, och det finns inte så många som är tillräckligt lockade av eller uppmuntrade att ersätta dem. Om man inte inser detta faktum och snabbt gör en insats, kommer EU:s mål inte att kunna uppfyllas. Detta är även ett resultat av den nuvarande situationen i Europa, där befolkningen åldras och födelsetalen sjunker. I en rad EU-länder beräknas befolkningen också minska efter 2010. Detta innebär att 700 000 ytterligare forskare senast 2010 är ett mycket ambitiöst mål även om forskare från tredje land kommer till.

2.9

EESK är på det klara med att meddelandet enbart fokuserar på inresa och vistelse och därför kommer forskare från tredje land som redan befinner sig Europa av vilka vissa är framstående inom sitt område inte att omfattas av direktivet och de övriga rekommendationerna. Kommittén efterlyser dock ett framtida direktiv som behandlar de specifika tillgänglighetsproblem vad gäller kvalificerade arbeten som denna grupp har, eftersom det skulle bidra till att målet rörande 700 000 ytterligare forskare kan uppfyllas. Vissa av dessa forskare har flyktingstatus inom EU och deras kompetens och bidrag tillvaratas dåligt. Det finns inga systematiska bestämmelser för hur dessa forskare kan hjälpas inom EU förutom med hjälp av anslag från välgörenhetsorganisationer. Om relativt små medel avsätts för att stödja dessa personer skulle antalet forskare i EU troligen öka med minst 40 000 (3). Därför rekommenderar vi starkt att kommissionen inleder en process för att dessa personer skall identifieras och betraktas som forskare och ha bättre tillgång till forskartjänster.

2.10

EESK har tagit del av kommissionens definition av forskare. Återigen vill vi hänvisa till den definition som vi rekommenderar i yttrandet 305/2004, punkt 5.1.1.7: ”Experter vars arbete är inriktat på att planera eller skapa nytt vetande, nya produkter, förfaranden, metoder och system samt på att leda projekt med dessa syften och som är kvalificerade för detta genom utbildning och erfarenhet”. Denna definition har den fördelen att forskarens eventuella projektledningsförmåga erkänns.

3.1.1

Kommittén anser att införandet av särskilt uppehållstillstånd för forskare från tredje land inte är den enda fråga som behöver behandlas. Andra frågor rör forskarens invandringsstatus och ställningen för forskare inom EU, vilket tidigare diskuterats i EESK:s yttrande 305/2004. Ett annat viktigt område är enligt vår uppfattning forskarnas rörlighet inom gemenskapen. Det är nödvändigt för forskare att kunna söka arbete oavsett deras invandringsstatus.

3.1.2

Kommittén konstaterar att uppehållstillstånd för forskare innebär att arbetstillstånd inte kommer att behövas, och välkomnar detta försök att göra processen smidigare.

3.2.1

Det är positivt att kommissionen rekommenderar att man i kontrollerad form åter öppnar kanaler för laglig invandring, med hänsyn till särskilda parametrar och kategorier av invandrare. Kommittén begär dock att dessa parametrar och kategorier blir otvetydiga och specifika. En del av de personer som beviljas inresa kan behöva skydd i enlighet med Genèvekonventionen från 1951. Samtidigt som de får möjlighet att bli invandrare kan de vilja ansöka om flyktingstatus när de väl har kommit till landet. Kommittén inser att det inte är möjligt för kommissionen att uttala sig klart och tydligt om dessa frågor just nu, men hoppas på en lösning inom en nära framtid.

3.2.2

EESK stöder rekommendationerna rörande viseringar för kortare vistelse som ger forskare från tredje land möjlighet att förflytta sig fritt inom Schengenområdet. Kommittén är även positiv till att varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare skall få bosätta sig var som helst i EU efter fem år av laglig bosättning i en av EU:s medlemsstater.

3.2.3

Att forskare från tredje land kan ta med sina familjer är en mycket viktig aspekt på frågan om rörlighet, och det är glädjande att kommissionen uppmärksammar detta.

3.2.4

Kommittén konstaterar att denna fråga behandlas i direktiv 2003/86 av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening och att det föreliggande meddelandet kompletterar förslaget (KOM(2002) 548) om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, yrkesutbildning eller volontärarbete.

3.3.1

Kommittén förstår att mottagningsavtalet bygger på de franska mottagningsförfarandena. Man kan konstatera att rollfördelningen mellan forskningsorganen och medlemsstaternas myndigheter med behörighet i invandringsfrågor gör det enklare för högkvalificerade tredjelandsmedborgare att resa in i EU, samtidigt som EU-ländernas säkerhetsåtgärder respekteras.

3.3.2

Det är välkommet att medlemsstaterna får befogenhet att kontrollera huruvida ett mottagningsavtal uppfyller kraven i artikel 5.2, eftersom detta kan förhindra att avtalet missbrukas.

3.4.1

Vi anser att kommissionens definition av ”forskningsorgan” inte är komplett. Den borde utökas till att omfatta offentliga och privata organisationer som anslår bidrag för forskning samt organisationer som utför forskning.

3.4.2

Det är glädjande att Europeiska rådets åtagande från Barcelona rörande investeringar i forskning och teknisk utveckling upprepas, det vill säga att investeringarna skall uppgå till 3 % av BNP senast 2010 och att två tredjedelar skall komma från den privata sektorn.

3.4.3

Kommittén rekommenderar starkt att kommissionen rådfrågar den privata sektorn om förslaget rent allmänt och om rekommendationen att forskningsorgan skall ingå mottagningsavtal som leder till att forskare får resa in i en medlemsstat.

3.5.1

EESK instämmer i kommissionens rekommendation att inte begränsa förfarandet till personer som redan har status som forskare i sina hemländer.

3.5.2

Däremot stöder kommittén inte de begränsningar som gäller syftet med inresan och vistelsen. Skälet är att det finns fall där personer uppfyller direktivets minimikrav för forskare även om det ursprungliga syftet med inresan och vistelsen i ett EU-land inte är att genomföra ett forskningsprojekt. Dessa forskare kan ha utbildat sig i EU och kan vilja söka en tjänst som motsvarar deras kvalifikationer.

3.5.3

Det är glädjande att kraven rörande kvalifikationerna för de personer som ansöker om inresa och vistelse samt det vetenskapliga värdet av den planerade forskningen är klara och otvetydiga. EESK anser att man även måste ta upp en fråga som inte omfattas av meddelandet, nämligen att det bör finnas utrymme för att bedöma forskarnas kvalitet så att EU kan reagera på forskningens föränderliga krav. Orsaken är att ny teknik hela tiden utvecklas och att EU måste sträva efter att rekrytera forskare som kan utveckla och utöka sådan teknik.

3.5.4

Kommittén vill uppmärksamma kommissionen på ett tidigare yttrande (4) som behandlar ett ytterligare hinder för rörlighet, nämligen bristen på tydlighet i kvalifikationer och meriter. Denna brist har lett till att många examensbevis, framför allt från utvecklingsländer, inte har accepterats. Forskarna måste ta en ny examen eller återigen kvalificera sig på post-doktorandnivå för att kunna forska i EU. För att behandla denna fråga anser kommittén att man bör använda kommissionens handlingsplan (5) för att underlätta rörligheten inom EU, en plan som går ut på att införa och utveckla instrument för att öka kvalifikationernas tydlighet och överförbarhet och inrätta en enda informationspunkt för rörlighet i Europa.

Ett uppehållstillstånd oberoende av forskarens ställning

Kommittén välkomnar förslaget att ge forskare från tredje land samma ställning i hela EU.

3.6.2

Vi ser även positivt på rekommendationen att forskare som beviljas inresa och vistelse på grundval av ett anställningsavtal inte längre skall behöva ha arbetstillstånd i medlemsstaterna.

3.7.1

Det är glädjande att kommissionen rekommenderar en förenkling av förfarandet för inresa och vistelse för att främja rörligheten, så att tredjelandsmedborgare kan genomföra ett forskningsprojekt i flera medlemsstater utan att behöva stöta på inreseproblem.

3.7.2

EESK konstaterar att även varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare omfattas.

3.8.1

Kommittén stöder den rättsliga grund som valts, men beklagar att direktivet inte är bindande för Danmark och Storbritannien. Kommittén konstaterar att Irland beslutade att anta detta direktiv, och hoppas att Storbritannien skall fatta samma beslut. Det är mycket viktigt att denna fråga behandlas igen, eftersom forskningsbasen i framför allt Storbritannien är sådan att EU:s ansträngningar att locka till sig forskare i tillräckligt antal allvarligt kommer att försvagas om detta land inte deltar.

3.9.1

Kommittén anser att frågan om att locka potentiella forskare till EU måste uppmärksammas och att frågan om kunskapsflykt från tredje land behöver behandlas ingående. Dessa frågor saknar inte samband. En fråga som förtjänar att uppmärksammas är utbildning av forskare i Storbritannien. Vissa potentiella forskare kan behöva fördjupa sig i sina studier. I många fall kan de snabbt ansöka om en tjänst som forskare i EU när dessa studier har avslutats. Direktivet måste ses över mot bakgrund av detta.

3.9.2

Konsekvenserna av kunskapsflykt från utvecklingsländerna är mycket oroväckande, och EESK efterlyser en ingående diskussion om hur antalet forskare i hela världen kan öka. Det bör påpekas att vissa regeringar uppmuntrar forskare att söka sig utomlands för att få erfarenhet till förmån för hemlandet. Det nederländska ordförandeskapet är värd för en konferens i Haag på temat ”kunskapsvinst” och med titeln ”Brain Gain The Instruments”. Kunskapsflyktens respektive kunskapsvinstens effekter i utvecklingsländerna behandlas vid denna konferens, och kommissionen skall färdigställa en rapport på detta tema i slutet av året. Kommittén tror att detta är en god början på behandlingen av en brännande fråga.

3.9.3

Genus är ett av de teman i kommissionens tidigare meddelande om forskare – KOM(2003) 436 slutlig – som kommittén vill uppmärksamma. Kvinnliga forskares underrepresentation behöver uppmärksammas, särskilt när det gäller ledarskap. Detta gäller i synnerhet forskare från tredje land. Kommittén vill upprepa kommissionens rekommendation om en uppförandekodex för rekrytering av forskare på grundval av välfungerande metoder, särskilt på jämställdhetsområdet. Kommittén är övertygad om att behandlingen av kvinnliga forskare är mycket orättvis, eftersom det antal kvinnliga forskare som söker tjänster inte alls är tillräckligt stort och de kvinnor som söker får tjänster på en nivå som är lägre än deras kvalifikationer. Det krävs mer insyn i rekryteringsprocessen och det behövs fler kvinnliga sökande.