22.1.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 19/32


Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission, väckt den 18 november 2004 av Mediocurso – Estabelecimento de Ensino Particular, SA

(Mål T-451/04)

(2005/C 19/68)

Rättegångsspråk: portugisiska

Mediocurso – Estabelecimento de Ensino Particular, SA, Lissabon (Portugal), har den 18 november 2004 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaterna Carlos Botelho Moniz och Eduardo Maia Cadete, båda i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

fastställa att kommissionen har åsidosatt artikel 233 EG genom att underlåta att fullgöra sin skyldighet att följa Europeiska gemenskapernas domstols dom av den 21 september 2000 i mål C-462/98 P, Mediocurso mot kommissionen,

förplikta Europeiska gemenskapernas kommission att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden åberopar som grund för sin talan att kommissionen inte har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att följa Europeiska gemenskapernas domstols dom av den 21 september 2000 i mål C-462/98 P, Mediocurso mot kommissionen.

Trots att mer än 50 månader förflutit sedan nämnda dom meddelades har kommissionen inte vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att följa denna dom, vilka närmare bestämt består i att besluta angående de ansökningar om slutlig utbetalning som sökanden inlämnat.

Trots att sökanden genom skrivelse av den 19 juli 2004 uppmanat kommissionen att vidta åtgärder för att följa domstolens dom har kommissionen nöjt sig med att i skrivelse av den 31 augusti 2004 meddela att dess tjänstegrenar så snabbt som möjligt kommer att utarbeta texten till nya beslut. Sökanden anser att detta svar är ett meddelande som endast innehåller upplysningar och som inte på något sätt kan anses utgöra en åtgärd som vidtas för att följa den nämnda domen.

Kommissionen har därmed på ett otillåtet sätt underlåtit att vidta åtgärder i den mening som avses i artikel 232 EG, vilket kan bli föremål för en fastställelsetalan vid domstolen enligt artikel 232.1 EG.