DOMSTOLENS DOM

(femte avdelningen)

den 1 april 2004

i mål C-90/02 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof): Finanzamt Gummersbach mot Gerhard Bockemühl (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Tolkning av artikel 18.1 i sjätte mervärdesskattedirektivet - Villkor för att utnyttja rätten till avdrag för ingående mervärdesskatt - Köpare av en sådan tjänst som avses i artikel 9.2 e i sjätte mervärdesskattedirektivet - Tillhandahållande av personal av en skattskyldig person etablerad utomlands - Köpare som är betalningsskyldig för mervärdesskatt i egenskap av mottagare av tjänsten - Krav på innehav av faktura - Fakturans innehåll)

(2004/C 106/10)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-90/02, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Bundesfinanzhof (Tyskland), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan Finanzamt Gummersbach och Gerhard Bockemühl, angående tolkningen av artiklarna 18.1 och 22.3 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28), i dess lydelse enligt rådets direktiv 91/680/EEG av den 16 december 1991 med tillägg till det gemensamma systemet för mervärdesskatt och med ändring av direktiv 77/388/EEG med sikte på avskaffandet av fiskala gränser (EGT L 376, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 33) och enligt rådets direktiv 92/111/EEG av den 14 december 1992 om ändring av direktiv 77/388 och införande av förenklande åtgärder för mervärdesskatt (EGT L 384, s. 47; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 119), har domstolen (femte avdelningen), sammansatt av domarna P. Jann, tillförordnad ordförande på femte avdelningen, A. Rosas och S. von Bahr (referent); generaladvokat: F.G. Jacobs; justitiesekreterare: avdelningsdirektören M-F. Contet, den 1 april 2004 avkunnat en dom där domslutet har följande lydelse:

En skattskyldig person som i egenskap av mottagare av tjänster är betalningsskyldig för den mervärdesskatt som är hänförlig till dessa tjänster i enlighet med artikel 21.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, i dess lydelse enligt rådets direktiv 91/680/EEG av den 16 december 1991 med tillägg till det gemensamma systemet för mervärdesskatt och med ändring av direktiv 77/388 med sikte på avskaffandet av fiskala gränser och enligt rådets direktiv 92/111/EEG av den 14 december 1992 om ändring av direktiv 77/388 och införande av förenklande åtgärder för mervärdesskatt, är inte tvungen att inneha en faktura som har utställts i enlighet med artikel 22.3 i det förstnämnda direktivet för att kunna utnyttja sin avdragsrätt.

(1)  EGT C 169, 13.7.2002.