ANTAGNA TEXTER
P5_TA(2003)0587
Användning av flexibilitetsmekanismen för återanpassning och återuppbyggnad i Irak
Europaparlamentets resolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om användning av flexibilitetsmekanismen för återanpassning och återuppbyggnad i Irak enligt punkt 24 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 (KOM(2003) 576 — C5-0455/2003 — 2003/0225(ACI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut (KOM(2003) 576 — C5-0455/2003), |
|
— |
med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (1), |
|
— |
med beaktande av resultatet av trepartsmötet den 13 november 2003, |
|
— |
med beaktande av resultatet av förlikningssammanträdet den 24 november 2003 med rådet, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A5-0456/2003), och av följande skäl: |
|
A. |
Möjligheten att EU skulle kunna komma att delta i återuppbyggnaden av Irak gick inte att förutse när budgetplanen beslutades den 9 maj 1999. |
|
B. |
Rådet tog inte med några belopp för återuppbyggnaden av Irak vid dess första behandling. |
|
C. |
Budgetmyndigheten rådfrågades på förhand innan kommissionen vid ministermötet i Madrid gjorde sin utfästelse på Europeiska unionens vägnar om att organisera gemenskapens bidrag till återanpassningen och återuppbyggnaden i Irak fram till slutet av 2004. |
|
D. |
Vid sin första behandling av budgetförslaget för 2004 förde parlamentet in ett belopp på 30 miljoner euro för Irak utan att minska medlen till de befintliga politikområdena medan rådet vid sin andra behandling minskade dessa medel för att finansiera hela beloppet genom återanvändning. |
|
1. |
Europaparlamentet framhåller att man har beslutat att för fjärde året i rad använda flexibilitetsmekanismen, i enlighet med vad som föreskrivs i punkt 24 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999, eftersom behoven i samband med de internationella kriserna sedan 2000 inte har kunnat finansieras inom de ursprungliga taken i utgiftskategori 4 i budgetplanen. |
|
2. |
Europaparlamentet är villigt att förse Europeiska unionen med lämpliga medel för att den skall kunna uppfylla sitt nya ansvar i världen, utan att detta påverkar de traditionella prioriteringarna. |
|
3. |
Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, inklusive bilagan, till rådet och kommissionen. |
(1) EUT C 172, 18.6.1999, s. 1. Avtalet ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut 2003/429/EG (EUT L 147, 14.6.2003, s. 25).
BILAGA
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om användning av flexibilitetsmekanismen för återanpassning och återuppbyggnad i Irak enligt punkt 24 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT
med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (1), särskilt punkt 24 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Med anledning av Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19-20 juni 2003 föreslog kommissionen att gemenskapens andel av EU:s bidrag bör uppgå till 200 miljoner euro under 2003-2004, varav 40 miljoner euro anslås 2003 och 160 miljoner euro under 2004. |
|
(2) |
Beloppet för 2004 har inte förts in i det preliminära budgetförslaget för 2004. Därför har kommissionen föreslagit att 160 miljoner euro förs in under en ny budgetrubrik som införts genom ändringsskrivelse 1 till den preliminära budgetförslaget 2004 (artikel 19 08 07). Vid medlingssammanträdet den 24 november 2003 accepterade Europaparlamentet och rådet denna ändringsskrivelse med ett belopp av 160 miljoner euro på den budgetpost som inrättats för ”Stöd till återanpassning och återuppbyggnad i Irak” och utnyttjande av flexibilitetsmekanismen till ett belopp av 95 miljoner euro. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:
Artikel 1
I Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004 (nedan ”2004 års budget”) skall flexibilitetsmekanismen utnyttjas för att tillhandahålla 95 000 000 euro i åtagandebemyndiganden.
Beloppet skall användas för att finansiera återanpassning och återuppbyggnad i Irak, genom artikel 19 08 07 i 2004 års budget, vilken faller under rubrik 4 i budgetplanen (”Externa åtgärder”).
Artikel 2
Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning samtidigt som 2004 års budget.
Utfärdat i Strasbourg den
På Europaparlamentets vägnar
Talmannen
...
På rådets vägnar
Ordföranden
...
(1) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. Avtalet ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut 2003/429/EG (EUT L 147, 14.6.2003, s. 25).
(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2003)0588
Rådets ändrade förslag till allmän budget 2004 (alla avsnitt)
Europaparlamentets resolution om rådets ändrade förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004 (alla avsnitt) (11357/2003 — C5-0600/2003 — 2003/2001(BUD) — 2003/2002(BUD)) samt ändringsskrivelse nr 1/2004 (14837/2003 — C5-0570/2003), nr 2/2004 (14838/2003 — C5-0571/2003) och nr 3/2004 (14839/2003 — C5-0572/2003) till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget och artikel 177 i Euratomfördraget, |
|
— |
med beaktande av rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (1), |
|
— |
med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (2), |
|
— |
med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (3), och den anpassning och översyn av budgetplanen inför utvidgningen som godkändes den 19 maj 2003, |
|
— |
med beaktande av det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004, antaget av kommissionen den 13 juni 2003 (KOM(2003) 400), |
|
— |
med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004 som rådet fastställde den 18 juli 2003 (C5-0300/2003), |
|
— |
med beaktande av parlamentets resolution av den 23 oktober 2003 (4) om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004, avsnitt III — kommissionen (C5-0300/2003), |
|
— |
med beaktande av parlamentets resolution av den 23 oktober 2003 (5) om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004, avsnitt I — Europaparlamentet, avsnitt II — rådet, avsnitt IV — domstolen, avsnitt V — revisionsrätten, avsnitt VI — Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, avsnitt VII — Regionkommittén, avsnitt VIII(A) — Europeiska ombudsmannen, avsnitt VIII(B) — Europeiska datatillsynsmannen (C5-0300/2003), |
|
— |
med beaktande av de ändringar i och ändringsförslag till förslaget till allmän budget som parlamentet antog den 23 oktober 2003, |
|
— |
med beaktande av rådets modifieringar av parlamentets ändringar i och ändringsförslag till förslaget till allmän budget (11357/2003 — C5-0600/2003), |
|
— |
med beaktande av resultaten från medlingen den 24 november 2003, |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut av den 18 december 2003 om användning av flexibilitetsmekanismen för återanpassning och återuppbyggnad i Irak enligt punkt 24 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 (6), |
|
— |
med beaktande av ändringsskrivelse nr 1/2004 (14837/2003 — C5-0570/2003), 2/2004 (14838/2003 — C5-0571/2003) och 3/2004 (14839/2003 — C5-0572/2003) till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004, |
|
— |
med beaktande av artikel 92 i och bilaga IV till arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A5-0473/2003), och av följande skäl: |
|
A. |
I ändringsskrivelse nr 1/2004 till förslaget till allmän budget (BF) föreslås bland annat att det inrättas en ny artikel under utgiftskategori 4 där det tillhandahålls extra anslag till stöd för återanpassningen och återuppbyggnaden av Irak. Denna del kommer att ingå i budgetomröstningen. |
|
B. |
I ändringsskrivelse nr 2/2004 till förslaget till allmän budget föreslås en justering av beräkningarna för jordbruket och för de internationella fiskeavtalen i enlighet med bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999. |
|
C. |
I ändringsskrivelse nr 3/2004 föreslås att det inrättas en lämplig struktur för att i budgeten införa den inkomst som härstammar från den ”särskilda avgiften” på lönerna till institutionernas ledamöter samt till tjänstemän och gemenskapens övriga anställda. |
|
D. |
Budgeten för 2004, såsom antagen av parlamentet för EU-15, uppgår till 99 528 miljoner euro i åtaganden, och 94 618 miljoner euro i betalningar. De budgetsiffror som har avtalats för EU-25 uppgår till 111 300 miljoner euro i åtaganden och 99 724 miljoner euro i betalningar. Dessa betalningsnivåer utgör endast 0,98 procent av den beräknade BNI för 2004, jämfört med de 1,06 procent för EU-15 och 1,10 procent för EU-25 som fastställts i budgetplanen vilket ger en marginal på 7 655 miljoner euro för EU-15 och 11 829 miljoner euro för EU-25. |
|
E. |
Kommissionens skrivelse angående genomförbarheten av de ändringar som antagits till budgetförslaget för 2004 har beaktats. |
|
F. |
Den maximala procentuella ökningen (artikel 272.9 i fördraget) respekteras. |
|
G. |
Totalbeloppet för betalningsbemyndiganden har bibehållits på lägsta acceptabla nivå, det vill säga 2,3 procent över budgeten för 2003 för EU-25, i enlighet med överenskommelsen från medlingssammanträdet den 24 november 2003. |
|
H. |
Budgetmyndigheten nådde en överenskommelse vid medlingssammanträdet den 24 november 2003 (återgiven i det bifogade uttalandet) om förfarandet för att lägga fram den ändringsbudget som skall tillgodose utvidgningens behov och det är absolut nödvändigt att det preliminära förslaget till ändringsbudget (PFÄB) innehåller resultaten från parlamentets omröstning vid första behandlingen av budgeten, så att budgeten för EU-25 kan träda i kraft den 1 maj 2004. |
|
I. |
Det är av grundläggande betydelse att övervakningen av budgetens genomförande fortsätter och av denna anledning har Europaparlamentet beslutat att bibehålla en genomförandereserv inom många områden, i enlighet med den princip som röstades igenom vid den första behandlingen av budgeten. |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner de delar av ändringsskrivelse nr 1/2004, av rådet den 25 november 2003, vilka inte ingår i budgetomröstningen. |
|
2. |
Europaparlamentet godkänner ändringsskrivelse nr 2/2004 såsom antagen av rådet den 25 november 2003. |
|
3. |
Europaparlamentet godkänner ändringsskrivelse nr 3/2004 såsom antagen av rådet den 25 november 2003. |
Bidrag och program under medbeslutandeförfarandet
|
4. |
Europaparlamentet välkomnar de överenskommelser som uppnåtts vid medlingssammanträdet den 24 november 2003 när det gäller grundrättsakter för bidrag och programmen under medbeslutandeförfarandet, såsom framgår av de bifogade uttalandena. |
Genomförande
|
5. |
Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen visar större beslutsamhet när det gäller att effektivt genomföra 2004 års budget i enlighet med budgetmyndighetens överenskommelse och med iakttagande av Europaparlamentets politiska prioriteringar. Parlamentet anser att kommissionen bör lägga fram förslag om effektivare instrument för övervakning av genomförandet och omedelbar identifiering av problemområden. |
Utgiftskategori 1: Jordbruk
|
6. |
Europaparlamentet har beslutat att godkänna ändringsskrivelse nr 2 om jordbruket och internationellt fiske. Parlamentet välkomnar att kommissionen har beaktat Europaparlamentets förstabehandlingsprioriteringar för jordbrukssektorn i sin ändringsskrivelse, som innehåller följande prioriteringar från Europaparlamentet:
|
|
7. |
Europaparlamentet noterar att för underkategori 1a uppgår de uppdaterade beloppen till 40 254,3 miljoner euro för EU-25, vilket lämnar en marginal på 2 523,7 miljoner euro under taket i budgetplanen, medan marginalen i PBF var 1 431,2 miljoner euro. Parlamentet noterar också att flera modifieringar för landsbygdens utveckling har inkluderats i ändringsskrivelsen samtidigt som det totala beloppet är oförändrat, vilket motsvarar taket för underkategori 1b (4 803 miljoner euro). |
|
8. |
Europaparlamentet välkomnar det faktum att rådet har accepterat ändringsskrivelse nr 2 och har beslutat att återinföra PBF för samtliga budgetposter avseende jordbruket som inte modifierats av kommissionen i ändringsskrivelsen. |
|
9. |
Europaparlamentet noterar kommissionens beräkning att nivån på anslagen under budgetpost 17 04 02 (Andra åtgärder inom veterinärområdet, för djurens välbefinnande och folkhälsan) är tillräcklig för att täcka utvecklingen av markörvaccin. Parlamentet är dock berett att göra nödvändiga anslag tillgängliga under 2004 genom en begäran om anslagsöverföring om anslagsnivån inte skulle vara tillräcklig. |
|
10. |
Europaparlamentet välkomnar de anmärkningar som införts i artikel 11 03 01 genom ändringsskrivelse nr 2 avseende uppdelningen av anslag för internationella fiskeavtal i dels ekonomisk ersättning (142 miljoner euro i åtaganden och betalningar), dels riktade och andra åtgärder (26,3 miljoner euro i åtaganden och 30,8 miljoner i betalningar). |
Utgiftskategori 2: Strukturåtgärder
|
11. |
Europaparlamentet är fortfarande oroat över den höga nivån på utestående åtaganden och den fortsatta anhopningen av dessa. Kommissionen uppmanas att under det första kvartalet 2004 lägga fram en grundlig utvärdering av situationen för strukturfondsbetalningarna, särskilt när det gäller återstående betalningar som är knutna till den tidigare programperioden 1994-1999 per fond och per medlemsstat samt effekterna av tillämpningen av n+2-regeln. Parlamentet påminner kommissionen om dess åtagande att lägga fram en ändringsbudget om den nivå för de betalningsbemyndiganden som ställts till förfogande skulle visa sig vara otillräcklig under 2004. |
Utgiftskategori 3: Inre politik
|
12. |
Europaparlamentet noterar att rådet knappt accepterat någon av parlamentets ändringar, och beklagar i synnerhet rådets vilja att enbart ge marginellt stöd till Europaparlamentets förslag om pilotprojekt och förberedande åtgärder trots den gemensamma överenskommelsen om villkoren för deras finansiering i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 och trots att de tak som föreskrivs i punkt 37 till fullo respekterats. |
|
13. |
Europaparlamentet bekräftar att förvaltningen av unionens yttre gränser förblir en prioritering. Parlamentet har därför beslutat att införa 19,8 miljoner euro i åtaganden för ARGO-programmet, vilket kommissionen rekommenderat och rådet accepterat. |
|
14. |
Europaparlamentet stöder kommissionen förslag till lösning vad beträffar finansieringen av Infopoints, som man kom överens om i det uttalande som antogs vid medlingssammanträdet den 24 november 2003 (bifogat denna resolution), och upprepar sin begäran till kommissionen att vidta övergångsåtgärder som garanterar en fortsatt EU-finansiering av åtgärder och program inom området för informationspolitiken, i synnerhet med tanke på valet till Europaparlamentet, samtidigt som bestämmelserna i budgetförordningen respekteras. |
|
15. |
Europaparlamentet välkomnar de konstruktiva svar som givits av kommissionen, några parlamentsutskott och gemenskapsorganen själva när det gäller parlamentets ändringar under förstabehandlingen avseende de decentraliserade gemenskapsorganen. Europaparlamentets kontroll på politisk och budgetmässig nivå bör förstärkas i linje med trenden att inrätta fler gemenskapsorgan i framtiden och med tanke på den betydande och allt större inverkan dessa kommer att ha på kategori 3. De specialiserade utskotten uppmanas att utöka samordningen av sina verksamheter, också med tanke på bestämmelserna i budgetförordningen, så att ett samstämmigt tillvägagångssätt inom denna sektor kan garanteras från parlamentets sida. |
|
16. |
Europaparlamentet beslutar att bekräfta rådets beslut om gemenskapsorganens personal. Personalpolitiken vid gemenskapsorganen bör respektera budgetförordningen, tjänsteföreskrifterna och den bästa metod som i allmänhet följs av institutionerna. |
|
17. |
Europaparlamentet anser att kommissionen före budgetförfarandet för 2005 bör ange riktlinjer för personalpolitiken, särskilt för antalet lediga tjänster, antalet befordringar, rekryteringsnivå och en normal karriärprofil. Gemenskapsorganen uppmanas att i detta syfte förse kommissionen med nödvändig information, särskilt vad beträffar tjänsteförteckningarna. |
|
18. |
Europaparlamentet uppmanar gemenskapsorganen att föra en karriär- och befordringspolitik som är i linje med den som tillämpas vid kommissionen eller vid de övriga institutionerna. |
Utgiftskategori 4: Externa åtgärder
|
19. |
Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåddes om finansieringen av återuppbyggnaden i Irak vilken till fullo kommer att respektera det vägledande EU-åtagande om 200 miljoner euro — för perioden 2003-2004 — som gjordes vid givarkonferensen i Madrid och som skall genomföras på grundval av de politiska principer som godkändes av Europaparlamentet den 24 september 2003 (7). Parlamentet påminner om att det är unionens ansvar att basera sina långsiktiga bidrag på det irakiska folkets behov och på de politiska och institutionella framsteg som görs. |
|
20. |
Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att dess åtagande gentemot Irak har accepterats samtidigt som man har kunnat bibehålla befintliga prioriteringar inom den externa politiken, exempelvis den globala kampen mot fattigdomen i olika geografiska regioner, kampen mot hiv/aids, främjande av mänskliga rättigheter, konsolidering av rättsstaten och utveckling av medborgerliga rättigheter. Parlamentet beklagar dock att rådets omedgörlighet har föranlett nedskärningar i andra väletablerade åtgärder och/eller geografiska regioner. |
|
21. |
Europaparlamentet noterar den dokumentation som kommissionen överlämnat angående förfarandena gentemot icke-statliga aktörer, bland andra icke-statliga organisationer, och anser att den mottagna informationen bidrar till större klarhet i fördelningen av medel inom detta område men anser att ytterligare analyser bör genomföras. Parlamentet bibehåller därför de reserver som inrättades vid den första behandlingen av budgeten och avser att följa upp den överlämnade informationen under loppet av 2004, särskilt vad beträffar de undantag från principen om öppna anbudsförfaranden som kommissionen tillkännagivit. Parlamentet betonar att reserverna kan frigöras så snart som ytterligare uppgifter mottagits och analyserats av Europaparlamentet. |
|
22. |
Europaparlamentet anser att den överenskommelse om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) som nåtts med rådet vad beträffar det praktiska genomförandet av punkterna 39 och 40 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999, och det gemensamma uttalandet av den 25 november 2002, utgör ett viktigt steg framåt när det gäller politisk dialog inom detta område och när det gäller förvarning om framtida GUSP-åtgärder. Parlamentet har därför beslutat att avsevärt öka anslagen till GUSP, i synnerhet för att kunna inleda EU:s nya polisuppdrag i den före detta jugoslaviska republiken Makedonien (FYROM), grundat på förutsättningen att de nya bestämmelserna för samarbete och samråd mellan parlamentet och rådet till fullo kommer att respekteras, och inbegripet en kvalitetsmässigt förbättrad (mer policy-orienterad och framåtblickande) årlig GUSP-rapportering. |
|
23. |
Europaparlamentet har beslutat att inrätta en budgetpost (22 02 09) för minröjningsåtgärder på Cypern med ett symboliskt anslag (p.m.). Parlamentet uppmanar dock kommissionen att beakta parlamentets omröstning från första behandlingen när den utarbetar det preliminära förslaget till ändringsbudget och föreslå motsvarande belopp. |
|
24. |
Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för inrättandet av en biregional solidaritetsfond inom ramen för samarbetet med Latinamerika, och uppmanar, i väntan på att en rättslig grund träder i kraft, kommissionen att vidta lämpliga åtgärder som grundas på ändring 0692 från parlamentets första behandling av förslaget till budget för 2004 och på förslaget om ändring av förordning (EG) nr 2258/96, såsom ändrad av parlamentet vid första behandlingen. |
Utgiftskategori 5: Administrativa utgifter
|
25. |
Europaparlamentet har beslutat att göra nödvändiga anslag tillgängliga i budgetposten för inrättande av 247 tjänster i kommissionens tjänsteförteckning. Parlamentet insisterar dock på att dessa tjänster godkänns under förutsättning att kommissionen genomför de pilotprojekt och förberedande åtgärder som parlamentet röstat igenom, särskilt genom att föregripa de interna förfarandena för intresseanmälningar genom att tilldela adekvata personella resurser och slutligen genom att till fullo integrera dem i arbetsprogrammet för lagstiftningen. |
|
26. |
Europaparlamentet noterar med intresse kommissionsordförande Prodis uttalande om att problem fortfarande kvarstår när det gäller att få kommissionen att fungera effektivt och att ytterligare förändringar är nödvändiga. Parlamentet har därför beslutat att behålla anslagen för de återstående 25 tjänster som kommissionen begärt i reserven till dess att kommissionen inför parlamentet senast den 15 februari 2004 lägger fram en övergripande utvärdering av inte bara de förändringar som genomförts inom ramen för reformeringen av kommissionen, utan också mer specifikt av vad som återstår att göra för att på ett framgångsrikt sätt slutföra reformeringen. |
|
27. |
Europaparlamentet anser att antagandet av ändringsbudget nr 8/2003 är en del av en övergripande lösning när det gäller situationen i kategori 5. Vidare har parlamentet beslutat att lämna en tillräcklig marginal för att täcka de kostnader för extra behov som dyker upp, exempelvis finansieringen av europeiska politiska partier, Europeiska datatillsynsmannen och personalens lönejustering. Parlamentet noterar att ändringsbudgetar kommer att läggas fram under 2004 inför budgetmyndigheten för att finansiera dessa behov. |
|
28. |
Europaparlamentet noterar att utvidgningen medför rekrytering av ett antal tjänstemän från de nya medlemsstaterna. Parlamentet påminner om att principen om geografisk balans, vilken fastslås i tjänsteföreskrifterna, skall respekteras för samtliga medlemsstater. Parlamentet uppmanar samtliga institutioner, med vederbörlig respekt för deras administrativa självständighet, att tillämpa principen när man rekryterar tjänstemän med erforderliga yrkeskvalifikationer för att fylla både lediga tjänster och nyinrättade sådana. |
|
29. |
Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen, vilken framfördes i parlamentets resolution av den 19 december 2002 om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2003 (8), att denna snarast skall lägga fram ett förslag om att slutgiltigt lösa problemet med att inrätta ett dag- och nattcenter för handikappade barn till EU-tjänstemän. Med tanke på den kommande utvidgningen av Europeiska unionen riskerar antalet berörda barn att öka. |
Övriga avsnitt
|
30. |
Europaparlamentet noterar att kategori 5 år 2005 kommer att hamna under betydande tryck beroende på bland annat de konsekvenser som de nya beräkningarna av BNI kommer att få för den tekniska justeringen av budgetplanen och den därav resulterande sänkningen av taket. Samtliga institutioners generalsekreterare lade fram en beräkning av behoven för 2005 i den tredje rapporten om utvecklingen för kategori 5. Den överlämnade beräkningen är inte längre förenlig med det justerade taket för budgetplanen under 2005. Alla institutioner uppmanas därför att finjustera och minska behoven när de lägger fram sina utgiftsberäkningar för 2005, så att taket för kategori 5 inte överskrids, vilket också anges i det bifogade uttalandet om utgiftskategori 5. |
|
31. |
Europaparlamentet ber sitt presidium och sin generalsekreterare att i parlamentets budget inrätta en smidig och lätthanterlig budgetstruktur för att betala de olika kostnaderna i samband med parlamentets medverkan i den parlamentariska församlingen inom WTO, när de utarbetar budgetberäkningen för 2005, och att vidta lämpliga åtgärder i detta syfte under budgetåret 2004. |
*
* *
|
32. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara att budgeten slutgiltigt antagits och att tillse att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
33. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EG-domstolen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt till övriga berörda institutioner och organ. |
(1) EGT L 253, 7.10.2000, s. 42.
(2) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(3) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. Avtalet ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut 2003/429/EG (EUT L 147, 14.6.2003, s. 25).
(4) P5_TA(2003)0449.
(5) P5_TA(2003)0450.
(6) P5_TA(2003)0587.
(7) P5_TA(2003)0401.
(8) P5-TA(2002)0624.
BILAGA
Gemensamt uttalande om administrativa utgifter för 2005 och 2006
”Kommissionen förklarar att finansieringen av den anpassning som föreslås för löner och de nya tjänster som har begärts av alla institutioner i det preliminära budgetförslaget för 2004 överensstämmer med de nuvarande taken och beräkningarna av de administrativa utgifterna från och med 2004 till och med 2006. För att beakta de allra senaste uppgifterna och tillgängliga ekonomiska beräkningar kommer kommissionen emellertid att i december, före förfarandet för 2005, fastställa tekniska justeringar av budgetplanen i enlighet med de förändringar av BNI och priser som förutses i IIA (punkt 15).
I huvudsak beroende på försvagningen av det brittiska pundet i förhållande till euron under 2003 kommer dessa justeringar att leda till en sänkning av de nuvarande taken, utom taken för utgiftskategori 1 och strukturfonden.
Europaparlamentet, rådet och kommissionen uppmanar generalsekreterarna för alla institutioner och direktörerna för icke självfinansierade decentraliserade organ att i enlighet med detta revidera sina planer för de administrativa utgifterna före utgången av februari 2004, så att det preliminära budgetförslaget för 2005 överensstämmer med det nya taket.”
Gemensamt uttalande om budgeten för EU-25
”Europaparlamentet och rådet
som erinrar om det uttalande som antogs vid medlingsmötet den 16 juli 2003 om budgetförfarandet för 2004,
uppmanar kommissionen att i början av 2004 lägga fram det preliminära förslaget till ändringsbudget avseende utvidgningen, så att beloppen för EU-25 kan tas upp i budgeten på grundval av den överenskommelse som nåddes vid medlingsmötet den 24 november 2003, och därvid beakta följande:
|
— |
Överensstämmelse med den totala ökningen på 2,3 % för betalningsbemyndiganden för EU-25, i förhållande till budgeten för 2003, inbegripet ändringsbudgetarna 1–5. |
|
— |
När det gäller åtagandebemyndiganden, överensstämmelse med beslutet vid rådets andra behandling av rubrik 1, inklusive ändringsskrivelse nr 2/2004. |
|
— |
Beloppen för åtagandebemyndiganden i utgiftskategorierna 2 och 8 i det preliminära budgetförslaget, i enlighet med de beslut som fattades vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i december 2002. |
|
— |
De belopp som Europaparlamentet vid sin första behandling lade till för utvidgningen i de relevanta budgetposterna i utgiftskategori 3. |
|
— |
De noterar att beloppen för den utvidgade unionen för alla de övriga utgiftskategorierna (4, 5, 6 och 7) redan kommer att ingå i den budget som antas i december.” |
Europaparlamentets och rådets uttalande
om de program som antas i enlighet med medbeslutandeförfarandet
”Europaparlamentet och rådet, som har nått en politisk överenskommelse om de vägledande referensbelopp som skall tas upp i grundrättsakten för gemenskapsprogram som antas i enlighet med medbeslutandeförfarandet efter utvidgningen, uppmanar med hänvisning till det gemensamma uttalandet av den 16 juli 2003 kommissionen att utan dröjsmål lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag samt bekräftar att de kommer att göra allt vad de kan för att i enlighet med medbeslutandeförfarandet beakta de belopp som bifogas till detta uttalande, i så god tid att de kan tillämpas från och med den dag då anslutningsfördraget träder i kraft.
Europaparlamentet och rådet erinrar sina respektive organ om att lagstiftningsförfarandet under alla omständigheter bör ta hänsyn till den justering och revidering av budgetplanen inför utvidgningen som godkändes den 9 april 2003 samt lämna en tillräcklig marginal för kommande program, inbegripet sådana som inte grundar sig på medbeslutandeförfarandet.”
|
Programmets namn (period som omfattas av program vilkas grundrättsakt har antagits) |
Referensbelopp |
Fastställda belopp |
Skillnad |
|
EU-15 |
EU-25 |
EU-10 |
|
|
Sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (02-06) |
17 500 000 |
19 235 000 |
1 735 000 |
|
Informationsutbyte mellan förvaltningar (IDA) (02-04) |
74 000 |
75 500 |
1 500 |
|
Arbetsmarknaden (02-06) |
55 000 |
62 300 |
7 300 |
|
Åtgärder för att motverka och förebygga social utslagning (02-06) |
75 000 |
85 040 |
10 040 |
|
Omstrukturering av system för jordbruksundersökningar |
12 850 |
26 400 |
13 550 |
|
Handlingsplan för förbättring av jordbruksstatistiken (03-07) |
5 000 |
11 650 |
6 650 |
|
LUCAS/MARS (04-07) |
7 850 |
14 750 |
6 900 |
|
Programmet Marco Polo (03-06) |
75 000 |
100 000 |
25 000 |
|
Ekonomiskt stöd till projekt av gemensamt intresse inom det transeuropeiska transportnätet och till energiinfrastruktur (00-06) |
4 325 000 |
4 580 000 |
255 000 |
|
Programmet ”Intelligent energi — Europa” (03-06) |
200 000 |
250 000 |
50 000 |
|
Skydd av skogar (03-06) |
61 000 |
65 000 |
4 000 |
|
Åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöområdet (02-06) |
32 000 |
34 300 |
2 300 |
|
Life III (finansiellt instrument för miljön (2000-2004)) — Projekt inom gemenskapens territorium (01- 04) |
640 000 |
649 900 |
9 900 |
|
Gemenskapsram för samarbete i syfte att främja en hållbar stadsutveckling (01-04) |
14 000 |
14 800 |
800 |
|
Gemenskapens samarbete avseende förorening av havet (00-06) |
7 000 |
12 600 |
5 600 |
|
Åtgärder mot olagligt och skadligt material på Internet (03-04) |
13 300 |
14 100 |
800 |
|
Transeuropeiska telekommunikationsnät (00-06) |
275 000 |
294 880 |
19 880 |
|
Tull 2007 (03-07) |
133 000 |
165 550 |
32 550 |
|
Fiscalis 2007 (gemenskapsprogram för att förbättra systemen för indirekt beskattning på den inre marknaden) (03-07) |
44 000 |
67 250 |
23 250 |
|
Sokrates (00-06) |
1 850 000 |
2 060 000 |
210 000 |
|
Ramprogrammet för kultur (0004) |
167 000 |
170 700 |
3 700 |
|
Media Utbildning (åtgärder för att främja yrkesutbildning inom den audiovisuella industrin) (01-05) |
50 000 |
52 000 |
2 000 |
|
Europeiska året för utbildning genom idrott (03-04) |
11 500 |
12 100 |
600 |
|
Ungdom (00-06) |
520 000 |
605 000 |
85 000 |
|
Gemenskapsåtgärder till förmån för konsumenter (04-07) |
72 000 |
81 000 |
9 000 |
|
Folkhälsa (2003 till 2008) |
312 000 |
353 770 |
41 770 |
|
Politik för statistisk information (03-07) |
192 500 |
220 600 |
28 100 |
|
Dataöverföring av statistik mellan medlemsstater (Edicom) (01-05) |
51 200 |
53 600 |
2 400 |
|
Modinis (03-05) |
21 000 |
22 440 |
1 440 |
|
TOTALT |
26 783 350 |
29 364 630 |
2 581 280 |
|
FÖR KÄNNEDOM: REFERENSBELOPP FÖR EU-25 FÖR PROGRAM SOM ANTAGITS ELLER ÄR PÅ VÄG ATT ANTAS I ENLIGHET MED MEDBESLUTANDEFÖRFARANDET |
|||
|
Programmets namn (period som omfattas av program vilkas grundrättsakt har antagits) |
Tidigare finansieringsram |
Nytt referensbelopp |
Skillnad |
|
EU-15 |
EU-25 |
EU-10 |
|
|
e-lärande (04-06) |
33 000 |
44 000 |
11 000 |
|
Erasmus Mundus (04-08) |
180 000 |
230 000 |
50 000 |
|
Åtgärder i kampen mot våld mot barn, ungdomar och kvinnor — Daphne II (04-08) (1) |
41 000 |
50 000 |
9 000 |
|
TOTALT |
254 000 |
324 000 |
70 000 |
|
TOTALSUMMA |
27 037 350 |
29 688 630 |
2 651 280 |
|
|
|
|
|
(1) under antagande, överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om beloppet
Gemensamt uttalande om grundrättsakter för bidrag (tidigare A-30)
”Europaparlamentet, rådet och kommissionen kommer att fortsätta sitt samarbete för att anta grundrättsakterna före utgången av 2003 eller allra senast i början av 2004. De kommer att göra sitt allra bästa för att påskynda de institutionella förfarandena vid andra behandlingen av förslag som antas i enlighet med medbeslutandeförfarandet och undvika ytterligare förlikning, så att den rättsliga grunden formellt kan antas senast i mars 2004. Deras överenskommelse om rättsakterna kommer att bygga på hänsyn till följande punkter som man kom överens om vid medlingsmötet den 24 november 2003:
|
— |
Varaktigheten av alla program kommer att begränsas till perioden 2004-2006. |
|
— |
De belopp som man enats om för denna period är de som anges i bilagan. |
|
— |
Förteckningen över mottagare bör tas med i den rättsliga grunden för programmen om samhällsengagemang och kultur för 2004-2005, så som de antogs av Europaparlamentet vid första behandlingen av budgetförslaget för 2004. |
Europaparlamentet och rådet uppmanar kommissionen att vidta alla förberedelser för att kunna genomföra budgeten för 2004 omedelbart efter det att grundrättsakterna har antagits. För att påskynda genomförandet kommer de belopp som beslutats för administrationsbidrag att tas upp i budgetposten och inte i reserven. Kommissionen kommer dock inte att påbörja genomförandet innan grundrättsakterna har godkänts. Om de godkänns först under 2004, kommer övergångsklausuler för perioden före detta godkännande att behöva läggas till i grundrättsakterna i syfte att i undantagsfall möjliggöra undertecknande av de avtal som avses i artikel 112.2 i budgetförordningen före den 30 juni 2004.”
i miljoner euro
|
Perioden 2004-2006 (med undantag för ”Jämställdhet 2004-2005”) |
Överenskomna belopp |
|
Ungdom |
13 000 |
|
Utbildning och yrkesutbildning |
77 000 |
|
Kultur |
19 000 |
|
Finansiella intressen |
11 775 |
|
Jämställdhet |
2 200 |
|
Medborgarskap |
72 000 |
|
Relex |
4 100 |
|
Totalt |
199 075 |
Europaparlamentets och rådets uttalande om informationsställen och landsbygdsforum
”De båda institutionerna bekräftar den vikt de fäster vid att informationsställen och forum fungerar väl samt vid att de nuvarande problemen får en lösning. I detta sammanhang stöder Europaparlamentet och rådet kommissionens avsikt att fatta ett övergångsbeslut för att för 2004 bibehålla bidragen till de informationsställen och landsbygdsforum som för närvarande får ekonomiskt stöd från EU:s budget. Detta beslut kommer att åtföljas av särskilda övervaknings- och kontrollåtgärder. De uppmanar kommissionen att finna en slutgiltig lösning med iakttagande av budgetförordningen.”
P5_TA(2003)0589
Framtida budgetbehov för externa åtgärder
Europaparlamentets resolution om framtida budgetbehov för externa åtgärder (2003/2037(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av artiklarna 268 och 269 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 (1) om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel, |
|
— |
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2040/2000 av den 26 september 2000 om budgetdisciplin (2), |
|
— |
med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (3), |
|
— |
med beaktande av rådets och kommissionens beslut 91/400/EKSG, EEG av den 25 februari 1991 om slutandet av den fjärde AVS-EEG-konventionen (4), |
|
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om att fullständigt införliva samarbetet med AVS-länderna i Europeiska unionens budget (SEK(2003) 241/2), |
|
— |
med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (5), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 20 november 2003 om ett utvidgat europeiskt grannskap: en ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder (6), |
|
— |
med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik (A5-0434/2003), och av följande skäl: |
|
A. |
Sedan 1988 har unionen en flerårig utgiftsram för att garantera att det finns tillräckliga medel för att finansiera de stora prioriteringarna på medellång sikt. |
|
B. |
På grund av bristen på flexibilitet när det gäller att hantera nya omständigheter har budgetplanen ändrats 48 gånger sedan 1988. |
|
C. |
Taket i utgiftskategori 4 — Externa åtgärder — i budgetplanen för perioden 2000-2006 har visat sig vara otillräckligt för att tillgodose behoven till följd av de internationella kriserna under denna period, och flexibilitetsmekanismen har därför redan utnyttjats för ett belopp på 600 miljoner under åren 2000-2003. |
|
D. |
Under de senaste åren har budgetmyndigheten även utnyttjat katastrofreserven (utgiftskategori 6) och har beslutat att utöka tillämpningsområdet för detta instrument under budgetförfarandet 2003 för att komplettera gemenskapsstödet för hanteringen av de olika internationella kriserna. |
|
E. |
Genom att låta rådet fatta det slutgiltiga beslutet om taket för medlen försvårar de finansiella bestämmelserna i utkastet till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa en höjning av taket för de egna medlen på medellång sikt och följaktligen skulle omfånget på det nuvarande taket kunna fortsätta att vara en referens för nästa finansieringsram. |
|
F. |
Under de senaste budgetåren har utgiftsnivån varit mycket lägre än taket för de egna medlen, nämligen runt 1,02 procent, vilket därmed har inneburit en betydande budgeterad marginal under det nuvarande taket. |
|
G. |
Volymen på de anslag som för närvarande används för externa åtgärder (utgiftskategori 4 och 7) utgör lite mindre än 9 procent av unionens totala budget. |
|
H. |
Den utvidgade unionens nya yttre gränser kommer att leda till nya förbindelser med grannländer och de betydande förändringarna i utrikes- och säkerhetspolitiken i efterdyningarna av förra årets konflikter kräver vid sidan av behovet av politiska lösningar också extra finansiell kapacitet i avsikt att förstärka säkerhet, stabilitet och ekonomisk utveckling. |
|
I. |
I det nya utkastet till fördrag föreskrivs att unionen, genom tillsättningen av en utrikesminister, skall bli synligare när det gäller yttre representation. |
|
J. |
EU :s allmänna budget ställer medel till förfogande under utgiftskategori 4 i budgetplanen för utvecklingssamarbete och andra externa åtgärder via geografiska program, sektoriella åtgärder och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. |
|
K. |
Finansieringen under utgiftskategori 4 är mestadels inriktad på utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (52 procent förutom samarbetet med utvecklingsländerna kring Medelhavet). |
|
L. |
Efter utvidgningen kommer utgiftskategori 7 — ”Strategi inför anslutningen”, vilken omformades i samband med anpassningen av budgetplanen inför utvidgningen, att avse unionens stöd till Rumänien, Bulgarien och Turkiet. |
|
M. |
Integreringen av Europeiska utvecklingsfonden (EUF) i budgeten är ett återkommande krav från parlamentet för att principerna om enhet och öppenhet i budgeten skall respekteras och för att gemenskapsstödet skall bli effektivare i ett internationellt sammanhang. |
|
N. |
Målen för EUF syftar till fattigdomslindring och utveckling, och parlamentet upprepar därför sitt åtagande att söka uppnå dessa mål via projekt som utrotar fattigdomen. |
|
O. |
Kommissionen behöver fördjupa den pågående reformprocessen genom att fortsätta med harmonisering och förenkling av finansiella och administrativa förfaranden. De nya bestämmelserna i budgetförordningen syftar till att förbättra genomförandet av gemenskapens politik i en strävan efter öppenhet, effektivitet, sund ekonomisk förvaltning och större ansvarskänsla. |
|
P. |
Kommissionen utarbetar en ram för allmänna riktlinjer för framläggandet av ett nytt finansieringspaket för perioden efter 2006. |
|
Q. |
Kommissionen måste arbeta mot att punktvis införa resursfördelningskriterier, vilka skall bidra till att uppnå mål för externa åtgärder, och inse att olika instrument är lämpliga i olika sammanhang. |
Den framtida finansieringsramen
|
1. |
Europaparlamentet anser att det är parlamentets uppgift att, i egenskap av budgetmyndighetens ena gren, inleda en diskussion om dels den utvidgade unionens framtida behov när det gäller utgifter för unionens externa verksamhet, dels om fastställandet av den finansiella ramen. |
|
2. |
Europaparlamentet noterar de pågående diskussionerna och förberedelserna inom kommissionen om framtida politiska prioriteringar för reviderade ekonomiska ramar efter 2006. Parlamentet anser att mycket står på spel och att debatten bör åtföljas av en ordentlig diskussion med parlamentet och rådet innan kommissionen lägger fram sina förslag. Parlamentet anser att beslutet bör fattas av den nya kommissionen när den väl konstituerats och upprättat sina egna prioriteringar, men att det slutgiltiga beslutet skall fattas av budgetmyndigheten. |
|
3. |
Europaparlamentet betonar att det i sin nuvarande form, med tanke på valet till Europaparlamentet, inte kommer att fatta beslut som begränsar beslutsmarginalen för det nya parlament som väljs i juni 2004. Parlamentet begär enträget att kommissionen och rådet skall ta hänsyn till denna politiska händelse vid fastställandet av tidsplanen för de interinstitutionella förhandlingarna. |
|
4. |
Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt av den 24 september 2003 om kallelsen till en regeringskonferens (7), i vilken parlamentet uppgav att för att parlamentet på ett tillfredsställande sätt skall kunna utöva sin befogenhet att godkänna den fleråriga finansieringsramen, krävs det att man efter regeringskonferensen snabbt inleder en interinstitutionell förhandling om finansieringsramens struktur och kraven i samband med budgetförfarandet. |
|
5. |
Europaparlamentet anser att den framtida finansieringsramen bör göra det möjligt för Europeiska unionen att utöva en sådan roll i världen som motsvarar dess ambitioner. Parlamentet begär därför att kommissionen skall lägga fram förslag om åtgärder som kan tänkas finansieras inom detta utgiftsområde i syfte att fastställa finansieringsramen för de externa åtgärderna i överensstämmelse med uppnådd erfarenhet och förutsebara framtida behov. |
|
6. |
Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om att taken i utgiftskategori 4 i den gällande budgetplanen, som på rådets begäran fastställts med utgångspunkt från den budget som godkändes för budgetåret 1999 och inte med utgångspunkt från det belopp som utgjorde tak för utgiftskategori 4 och som godkänts för detta budgetår i den föregående budgetplanen, inte på ett adekvat sätt har täckt unionens behov för den externa verksamheten. |
|
7. |
Europaparlamentet anser att finansiella behov som har sin upprinnelse i internationella kriser och/eller händelser som inte kunde förutses då budgeten utarbetades och för vilka medel snabbt måste göras tillgängliga, inte kan finansieras på bekostnad av planerade finansiella åtaganden, då detta ställer trovärdigheten och ändamålsenligheten för EU:s externa politik på spel. |
|
8. |
Europaparlamentet noterar att flexibilitetsmekanismen, som föreskrivs i punkt 24 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 för att finansiera klart definierade utgifter som inte kan finansieras inom ramen för utgiftstaken under en eller flera av de andra utgiftskategorierna, utnyttjades under 2000, 2001 och 2002, och det föreligger ett förslag från kommissionen för 2004, för att täcka behoven till följd av de internationella kriser som inte kunde förutses och som var av flerårig art, vilket inte var vad den ursprungligen huvudsakligen avsetts för. |
|
9. |
Europaparlamentet påminner om att en oavbruten användning av flexibilitetsmekanismen eller andra krismekanismer inte räcker till för att utveckla en enhetlig extern politik. Flexibiliteten säkras bäst genom att man tillser att det finns en rimlig marginal under taket för utgiftskategorin. Parlamentet anser att det är nödvändigt att det i budgetplaneringen efter 2006 förutses tak som möjliggör en verklig utveckling av Europeiska unionens externa politik. |
|
10. |
Europaparlamentet konstaterar att taket för egna medel för närvarande är fastställt till 1,24 procent av medlemsstaternas BNI och att det på grundval av de senaste årens budgetar, för vilka procentandelen av BNI var 1,01 eller 1,02, finns en potentiell årlig marginal på 16,5 miljarder euro. Parlamentet föreslår därför att en lämplig del av denna potentiella marginal skall användas för externa åtgärder. |
|
11. |
Europaparlamentet ber kommissionen att undersöka denna möjlighet och att lägga fram förslag för en bättre användning av den befintliga marginalen under taket för egna medel, i enlighet med vad som fastställts i rådets beslut 2000/597/EG, Euratom. |
|
12. |
Europaparlamentet ber sitt ansvariga utskott att lägga fram förslag för att undersöka möjligheten att inrätta budgetmekanismer som syftar till att öka de tillgängliga marginalerna och att rätta till de brister som blivit uppenbara genom den systematiska användningen av flexibilitetsmekanismen för att lösa finansieringsproblem under denna utgiftskategori. Detta kan ske bland annat genom utnyttjande av ej använda anslag för brådskande externa åtgärder och utnyttjande av ej använda anslag under budgetåret från olika kategorier, i förekommande fall tillsammans med en särskild fond som finansieras med ej använda anslag knutna till åtaganden från föregående budgetår. Användningen av dessa instrument skall godkännas av budgetmyndigheten. |
|
13. |
Europaparlamentet uppmanar sina behöriga organ att se över möjligheten att förstärka Europeiska investeringsbankens roll för att tillse att en uppsättning instrument förblir tillgängliga för stöd till externa åtgärder, och särskilt att beviljandet av tekniskt bistånd och lån spelar en adekvat roll där de mest effektivt kan utnyttjas. |
|
14. |
Europaparlamentet ifrågasätter behovet av att bibehålla tre separata utgiftskategorier för externa åtgärder och föreslår en översyn av den framtida finansieringsramens struktur, som gör det möjligt att effektivt utnyttja medlen och öka den politiska synligheten. I detta sammanhang är parlamentet villigt att överväga olika alternativ inbegripet ett som gör åtskillnad mellan olika former av externa åtgärder, såsom stöd inför anslutningen, förstärkt grannskapssamarbete på grundval av unionens nya gränser, GUSP samt geografiskt, selektivt och strukturellt bistånd för andra regioner i världen. |
Politiska riktlinjer
|
15. |
Europaparlamentet erinrar om att unionens roll i världen också bedöms utifrån dess förmåga att förebygga konflikter samt att agera och snabbt ingripa i konfliktdrabbade områden. Parlamentet anser att det är nödvändigt att anpassa resurserna för GUSP i nästa finansieringsram, förutsatt att denna anpassning klart och tydligt knyts till ett fortsatt överförande av GUSP till gemenskapens ansvarsområde, bland annat genom att de övriga institutionernas (parlamentet och kommissionen) roll förstärks vid fastställandet av prioriteringar och i beslutsprocessen och genom att budgetmyndigheten informeras på förhand. Parlamentet anser att förslagen i utkastet till fördrag i detta sammanhang går i rätt riktning. |
|
16. |
Med förbehåll för granskningen av kommissionens ovan nämnda meddelande, erinrar Europaparlamentet om att det stöder en integrering av EUF i budgeten, förutsatt att bidragen öronmärks för att garantera att resurserna till de fattigaste länderna bibehålls och förutsatt att detta inte sker på bekostnad av den samarbets- och utvecklingspolitik som finansieras genom den allmänna budgeten och förutsatt att taket i budgetplanen och om nödvändigt taket för egna medel justeras därefter. |
|
17. |
Europaparlamentet anser att det är lämpligt att koncentrera och rationalisera utvecklingssamarbetet genom en integrering av EUF i den allmänna budgeten och genom en bättre samordning och samstämmighet mellan de geografiska och sektoriella programmen för att skapa en stegvis samverkan mellan de olika befintliga instrumenten och genom att garantera snabba och öppna förfaranden för genomförandet av budgeten i avsikt att rationalisera EU:s externa åtgärder som helhet. |
|
18. |
Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen kommer att tillämpa de nya bestämmelserna i budgetförordningen för att förbättra genomförandet av gemenskapens politik, i synnerhet när det gäller externa åtgärder, och att den kommer att undersöka alla ytterligare förslag som rör lagstiftnings- eller förvaltningsaspekterna, vilka i framtiden skulle kunna underlätta genomförandet av stödet till unionens framtida externa politik. |
|
19. |
Europaparlamentet anser att den verksamhetsbaserade budgeteringen är ytterligare ett verktyg för att utvärdera de externa åtgärdernas effektivitet, inverkan och ändamålsenlighet och för att besluta om prioriteringar och negativa prioriteringar inom den externa politiken. |
|
20. |
Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen när det gäller en bedömning av de kvantitativa och kvalitativa framstegen till följd av reformen av den externa tjänsten. Parlamentet förväntar sig av kommissionen att denna skall intensifiera sin ansträngningar för att kompensera de förseningar som uppstått. |
|
21. |
Europaparlamentet bekräftar att det betraktar främjandet av en ”förebyggande kultur” som kärnan i Europeiska unionens åtgärder inom området för yttre förbindelser, och uppmanar kommissionen att konsekvent och allmänt förverkliga och vidareutveckla denna i sin planering både inom den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och den externa politiken. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till flera parlamentsresolutioner och till programmet om förebyggande av våldsamma konflikter som Europeiska rådet beslutade om i Göteborg den 15 och 16 juni 2001. |
|
22. |
Europaparlamentet upprepar att de administrativa förfarandena och kraven måste förenklas, särskilt för små projekt som ger mycket valuta för pengarna, i avsikt att uppnå en mer resultatinriktad politik. |
|
23. |
Europaparlamentet anser att den framtida finansieringsramen bör ses över i avsikt att göra en åtskillnad mellan olika typer av externa åtgärder som har olika karakteristiska drag och för vilka de finansiella behoven måste behandlas separat: stöd inför anslutningen, samarbete med grannländer på grundval av unionens nya gränser, utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och fattigdomsbekämpning, inbegripet förbindelserna med AVS-länderna, GUSP och reserverna. |
|
24. |
Europaparlamentet påminner om att parlamentet sedan många år begär en integrering av EUF i budgeten och beklagar att ingen överenskommelse hittills har kunnat nås. Parlamentet välkomnar kommissionens nya initiativ som innebär att EUF kommer att integreras i Europeiska unionens budget såsom en faktor för politisk effektivitet och synlighet när det gäller gemenskapsstödet i ett internationellt sammanhang. |
|
25. |
Europaparlamentet anser att EU:s strategi för externa åtgärder inte enbart bör bedömas utifrån bidragens storlek utan också efter bidragens verkningsgrad. |
|
26. |
Europaparlamentet hävdar återigen att det är nödvändigt för Europeiska unionen att i överensstämmelse med det politiska åtagande som innebär att EU skall spela en betydelsefull roll på det utrikespolitiska området, öka de externa åtgärdernas synlighet, samstämmighet och trovärdighet, både i världens och de egna medborgarnas ögon. Parlamentet uppfordrar därför Europeiska unionen att förse sig med mångsidiga instrument och flexibla och snabba mekanismer, samtidigt som man tillser att dessa skall vara öppna för insyn och bli föremål för Europaparlamentets förhandsgodkännande och politiska uppföljning. |
|
27. |
Europaparlamentet anser att Europeiska unionens externa åtgärder av nödvändighet kommer att utökas och begär därför att dess medel och handlingskapacitet skall förstärkas, oavsett om det handlar om logistik, personal, information eller utrustning för försvaret inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP), vilket rekommenderas i den strategi som presenterats av den höge representanten för GUSP samt i Europeiska konventets förslag. Parlamentet upprepar att en förstärkning av medel och handlingskapacitet är nödvändig för att befästa Europeiska unionens trovärdighet eftersom den är en viktig aktör på den internationella scenen. |
|
28. |
Europaparlamentet framhåller de olika formerna av hot, oavsett om de nu är miljömässiga, tekniska, militära eller kommer från terrorister och påminner om att unionens externa åtgärder måste planeras på ett övergripande sätt. Parlamentet påminner om att det, vid sidan av genomförandet av ordinarie program, gäller att främja makroekonomiskt stöd som syftar till förebyggande av konflikter av alla slag, fredsbevarande åtgärder samt åtgärder för att hantera militära och civila kriser, bland annat genom inrättande av snabbinsatsstyrkor. Parlamentet framhåller i synnerhet nödvändigheten av tillräckliga anslag för de aspekter som berör politiskt samarbete, bekämpningen av fattigdomen och främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, i nära partnerskap med FN-organens, de icke-statliga organisationernas och det civila samhällets verksamhet på fältet. |
|
29. |
Europaparlamentet begär att de insatser som genomförs av kommissionen när det gäller decentralisering av verksamhet till delegationerna skall fortsätta, samtidigt som budgetmyndigheten uppmanas att bevilja de resurser som krävs för ett effektivt och rationellt förverkligande av de föreskrivna målen. |
|
30. |
Europaparlamentet anser att inrättandet av ett utrikesministerium för Europeiska unionen går hand i hand med ökade anslag till GUSP, ett förbättrat genomförande av utrikes- och säkerhetspolitiken samt att denna politik i högre grad blir en gemenskapsangelägenhet. |
|
31. |
Europaparlamentet begär att nästa budgetplan skall syfta till att förbättra, även ur budgetsynpunkt, samstämmigheten mellan unionens och medlemsstaternas åtgärder, i avsikt att undvika dubbelarbete. |
|
32. |
Europaparlamentet önskar att budgetmyndigheten skall se till att det finns möjlighet att på ett lämpligt sätt bemöta internationella krissituationer, eftersom Europeiska unionens trovärdighet som betydelsefull aktör på den internationella scenen är direkt beroende av dess förmåga till kraftfulla insatser i sådana situationer. |
|
33. |
Europaparlamentet rekommenderar en överföring av anslagen i utgiftskategori 7 till kategori 4, samtidigt som det framhåller att politiken gentemot de nya grannländerna till det utvidgade EU borde bli föremål för särskild uppmärksamhet och även specifika anslag. |
|
34. |
Europaparlamentet begär att en diskussion skall inledas om en intern omorganisation av utgiftskategorin för externa åtgärder, samtidigt som de budgetåtaganden som ingåtts för varje budgetpost bibehålls, eftersom kontinuitet och största möjliga insyn i förverkligandet av dessa åtaganden är önskvärt och viktigt. Parlamentet föreslår i detta hänseende en fördelning av anslagen enligt tematiska budgetposter som motsvarar unionens övergripande politiska prioriteringar och mål, vilka skall förses med en geografisk struktur som gör det möjligt att utnyttja anslagen på ett flexibelt sätt för ett givet område, naturligtvis beroende på behov men också efter fasta och objektiva tilldelningskriterier, i vilka skulle ingå mottagarländernas förmåga att ta emot stöd och respekten för ett visst antal tvingande skyldigheter, exempelvis befolkningarnas rätt att få grundläggande behov uppfyllda. |
|
35. |
Europaparlamentet begär bland annat att den afrikanska kontinenten och länderna med störst fattigdom och sämst utveckling skall åtnjuta ökad uppmärksamhet samt att samverkan mellan humanitära åtgärder, utvecklingsprogram och politiskt samarbete förstärks. Parlamentet ställer sig frågande till huruvida fördelningen av befogenheter mellan de yttre förbindelserna och utvecklingssamarbetet är de lämpligaste och föreslår en översyn. |
|
36. |
Europaparlamentet begär att Europeiska kommissionen vid omröstningar om brådskande budgetöverföringar tar hänsyn till Europaparlamentets och berörda utskotts tidsplaner i syfte att på bästa sätt tillämpa den rådande mekanismen för samråd och snabb information. |
*
* *
|
37. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, AVS-EU:s ministerråd och kommissionen. |
(1) EGT L 253, 7.10.2000, s. 42.
(2) EGT L 244, 29.9.2000, s. 27.
(3) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. Ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut 2003/429/EG (EUT L 147, 14.6.2003, s. 25).
(4) EGT L 229, 17.8.1991, s. 1.
(5) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(6) Antagna texter, P5_TA(2003)0520.
(7) Antagna texter, P5_TA(2003)0407.
P5_TA(2003)0590
Poängsystem för lastbilar som reser genom Österrike 2004 ***III
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förlikningskommitténs gemensamma utkast till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett tillfälligt poängsystem för tunga lastbilar som reser genom Österrike 2004 inom ramen för en hållbar transportpolitik (PE-CONS 3689/1/2003 — C5-0562/2003 — 2001/0310(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: tredje behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av förlikningskommitténs gemensamma utkast och parlamentets, rådets och kommissionens förklaring om detta (PE-CONS 3689/1/2003 — C5-0562/2003), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2001) 807) (2), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid andra behandlingen av ärendet (3), en behandling som avsåg rådets gemensamma ståndpunkt (4), |
|
— |
med beaktande av kommissionens yttrande över parlamentets ändringar i den gemensamma ståndpunkten (KOM(2003) 531 — C5-0415/2003) (5), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.5 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 83 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från parlamentets delegation till förlikningskommittén (A5-0475/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner det gemensamma utkastet och uppmärksammar parlamentets, rådets och kommissionens uttalanden om utkastet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten, i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den tillsammans med parlamentets, rådets och kommissionens uttalande offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna lagstiftningsresolution till rådet och kommissionen. |
(1) Antagna texter från sammanträdet den 12.2.2003, P5_TA(2003)0048.
(2) EGT C 103 E, 30.4.2002, s. 230.
(3) Antagna texter från sammanträdet den 3.7.2003, P5_TA(2003)0328.
(4) EUT C 214 E, 9.9.2003, s. 1.
(5) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2003)0591
Flygpassagerare (kompensation och assistans) ***III
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förlikningskommitténs gemensamma utkast till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (PE-CONS 3676/2003 — C5-0518/2003 — 2001/0305(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: tredje behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av förlikningskommitténs gemensamma utkast och kommissionens förklaring om detta (PE-CONS 3676/2003 — C5-0518/2003), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2001) 784) (2), |
|
— |
med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2002) 717) (3), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid andra behandlingen av ärendet (4), en behandling som avsåg rådets gemensamma ståndpunkt (5), |
|
— |
med beaktande av kommissionens yttrande över parlamentets ändringar i den gemensamma ståndpunkten (KOM(2003) 496 — C5-0396/2003) (6), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.5 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 83 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från parlamentets delegation till förlikningskommittén (A5-0464/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner det gemensamma utkastet och uppmärksammar kommissionens förklaring om detta. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten, i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning tillsammans med kommissionens förklaring. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna lagstiftningsresolution till rådet och kommissionen. |
(1) Antagna texter från sammanträdet 24.10.2002, P5_TA(2002)0514.
(2) EGT C 103 E, 30.4.2002, s. 225.
(3) EUT C 71 E, 25.3.2003, s. 188.
(4) Antagna texter från sammanträdet 3.7.2003, P5_TA(2003)0329.
(5) EUT C 125 E, 27.5.2003, s. 63.
(6) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2003)0592
Kraftvärme ***II
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG (10345/2/2003 — C5-0444/2003 — 2002/0185(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (10345/2/2003 — C5-0444/2003) (1), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 415) (3), |
|
— |
med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2003) 416) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 80 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-0457/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet föreslår nedanstående ändringar i den gemensamma ståndpunkten. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) Antagen text 13.5.2003, P5_TA(2003)0202.
P5_TC2-COD(2002)0185
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 18 december 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/.../EG om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och
av följande skäl:
|
(1) |
Möjligheterna att använda kraftvärme för att spara energi är inte tillräckligt utnyttjade i gemenskapen för närvarande. Främjande av högeffektiv kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme är en prioritering för gemenskapen eftersom nyttan med kraftvärme kan bli avsevärd med tanke på besparingar av primärenergi, undvikande av överföringsförluster och minskning av utsläpp, framför allt av växthusgaser. Dessutom kan en effektiv energianvändning genom kraftvärme bidra på ett positivt sätt till försörjningstryggheten och till Europeiska unionens och medlemsstaternas konkurrenssituation. Därför är det nödvändigt att vidta åtgärder för att se till att möjligheterna utnyttjas bättre inom ramen för den inre marknaden för energi. |
|
(2) |
I Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 (5) fastställs gemensamma regler för produktion, överföring, distribution och leverans av el inom den inre marknaden för el. I detta sammanhang bidrar utvecklingen av kraftvärme till att öka konkurrensen, även med hänsyn till nya marknadsaktörer. |
|
(3) |
I grönboken ”Mot en europeisk strategi för tryggad energiförsörjning” konstateras det att Europeiska unionen är kraftigt beroende av sina externa försörjningskällor, som idag tillgodoser 50 procent av dess behov — en siffra som kommer att stiga till närmare 70 procent år 2030 om de nuvarande tendenserna håller i sig. Importberoende och ökande importandelar ökar risken för försörjningsavbrott eller försörjningssvårigheter. Försörjningstryggheten bör inte enbart ses som en fråga om att minska importberoendet och öka den inhemska produktionen. För en trygg försörjning krävs en lång rad politiska initiativ för att, bland annat, skapa en diversifiering av källor och teknik samt förbättra de internationella relationerna. I grönboken betonades vidare att en trygg energiförsörjning är avgörande för en hållbar utveckling i framtiden. I grönboken framgår avslutningsvis att nya åtgärder för att minska efterfrågan på energi är avgörande, både för att minska importberoendet och för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Europaparlamentet efterlyste i sin resolution av den 15 november 2001 om grönboken (6) incitament för att uppmuntra en övergång till effektiva anläggningar för energiproduktion, inbegripet kraftvärme. |
|
(4) |
I kommissionens meddelande ”Hållbar utveckling i Europa för en bättre värld: En strategi för hållbar utveckling i Europeiska unionen”, som presenterades vid Europeiska rådets möte i Göteborg den 15—16 juni 2001, pekades klimatförändringarna ut som ett av de största hindren för hållbar utveckling. I meddelandet betonades också behovet av att öka användningen av ren energi och att vidta tydliga åtgärder för att minska efterfrågan på energi. |
|
(5) |
En ökad användning av kraftvärme som inriktas på primärenergibesparingar kunde vara en viktig del i det åtgärdspaket som behövs för att Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar skall kunna efterlevas, och även i andra strategiska paket för att uppnå ytterligare åtaganden. I meddelandet om genomförandet av första delen av det europeiska klimatförändringsprogrammet pekade kommissionen på främjandet av kraftvärme som en av de åtgärder som behövs för att minska utsläppen av växthusgaser från energisektorn. Kommissionen tillkännagav även att man hade för avsikt att lägga fram ett förslag till direktiv om främjande av kraftvärme under 2002. |
|
(6) |
Europaparlamentet välkomnar i sin resolution av den 25 september 2002(flytta fotnot till efter ”klimatförändringsprogrammet”) (7) om kommissionens meddelande om genomförandet av första delen av det europeiska klimatförändringsprogrammet idén om att lägga fram ett förslag till ökade gemenskapsåtgärder för att främja användningen av kraftvärme, och kräver att ett direktiv om främjande av kraftvärme antas snarast. |
|
(7) |
Vikten av kraftvärme erkändes också i rådets resolution av den 18 december 1997 (8) och i Europaparlamentets resolution av den 15 maj 1998 om en gemenskapsstrategi för att främja kraftvärme (9). |
|
(8) |
I slutsatserna av den 30 maj 2000 och den 5 december 2000 godkände rådet kommissionens handlingsplan för ökad energieffektivitet och pekade på främjandet av kraftvärme som ett av de prioriterade områdena på kort sikt. I sitt betänkande av den 14 mars 2001 om handlingsplanen för ökad energieffektivitet (10) uppmanade Europaparlamentet kommissionen att framlägga förslag om gemensamma bestämmelser om främjande av kraftvärmeteknik i den utsträckning det ur ekologisk synvinkel är förnuftigt. |
|
(9) |
Rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (11), Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG av den 23 oktober 2001 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar (12) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall (13) understryker alla behovet att utvärdera möjligheterna till kraftvärme i nya anläggningar. |
|
(10) |
Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda (14) skall medlemsstaterna se till att det i fråga om nya byggnader med en total användbar golvyta på över 1 000 m2 sker en bedömning av om alternativa system, exempelvis kombinerad värme- och elproduktion, är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbara, och detta skall beaktas innan byggandet inleds. |
|
(11) |
Högeffektiv kraftvärme kännetecknas enligt detta direktiv av de energibesparingar som uppnås genom kombinerad istället för separat produktion av värme och el. För att kraftvärmeproduktionen skall kunna betecknas som högeffektiv bör energibesparingarna vara mer än 10 %. För att energibesparingarna skall bli så stora som möjligt och för att undvika att de går förlorade bör största möjliga uppmärksamhet riktas mot driftsvillkoren för kraftvärmepannor. |
|
(12) |
Vid utvärdering av primärenergibesparingarna är det viktigt att beakta situationen för de medlemsstater där den mesta elförbrukningen täcks genom import. |
|
(13) |
Med hänsyn till insyn och öppenhet är det viktigt att en harmoniserad grunddefinition av kraftvärme antas. När det gäller kraftvärmeanläggningar som är utrustade för separat el- och värmeproduktion, bör sådan produktion inte anses som kraftvärme vid utfärdande av ursprungsgaranti och för statistiska ändamål. |
|
(14) |
För att se till att stödet till kraftvärmeproduktion inom ramen för detta direktiv grundas på efterfrågan på nyttiggjord värme och primärenergibesparingar är det nödvändigt att införa kriterier så att energieffektiviteten i den typ av kraftvärmeproduktion som faller under grunddefinitionen skall kunna fastställas och bedömas. |
|
(15) |
Det allmänna syftet med detta direktiv bör vara att fastställa en harmoniserad metod för beräkning av kraftvärmeproducerad el och nödvändiga riktlinjer för dess genomförande, med beaktande av metoder som för närvarande utarbetas av de europeiska standardiseringsorganisationerna. Beräkningsmetoden bör gå att anpassa beroende på den tekniska utvecklingen. Tillämpningen av beräkningarna i bilagorna II och III på mikrokraftvärmepannor kan i enlighet med proportionalitetsprincipen baseras på värden från ett typgodkännandeförfarande som godkänts av ett behörigt oberoende organ. |
|
(16) |
De definitioner av kraftvärme och högeffektiv kraftvärme som används i detta direktiv påverkar inte användningen av de definitioner i nationell lagstiftning som används för andra syften än de som fastställs i detta direktiv. Det är lämpligt att dessutom använda relevanta definitioner i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el (15). |
|
(17) |
Mätningen av produktionen av nyttiggjord värme vid kraftvärmeverkets produktionsställe understryker behovet av att säkerställa att fördelarna med den nyttiggjorda värmen från kraftvärme inte går förlorade i höga värmeförluster från distributionsnäten. |
|
(18) |
El-värmeförhållandet är en teknisk uppgift som måste definieras för beräkningen av mängden kraftvärmeproducerad el. |
|
(19) |
I detta direktiv kan definitionen av ”kraftvärmepanna” också omfatta utrustning i vilken endast elenergi eller endast värmeenergi kan framställas, t.ex. reserveldning och efterbränningsenheter. Produktionen från sådan utrustning bör inte anses som kraftvärme vid utfärdande av ursprungsgaranti och för statistiska ändamål. |
|
(20) |
Definitionen av ”småskalig kraftvärme” omfattar bland annat mycket småskalig kraftvärme och decentraliserade kraftvärmepannor, t.ex. kraftvärmepannor som tillgodoser behoven i isolerade områden eller begränsade privata, kommersiella eller industriella behov. |
|
(21) |
För att öka insyn och öppenhet i samband med konsumenternas val mellan kraftvärmeproducerad el och el som producerats med annan teknik är det nödvändigt att se till att ursprunget i högeffektiv kraftvärme kan garanteras på grundval av harmoniserade referensvärden för effektivitet. Ursprungsgarantiordningar innebär inte i sig själva en rätt att utnyttja nationella stödmekanismer. |
|
(22) |
Det är viktigt att alla former av el som produceras från högeffektiv kraftvärme kan omfattas av ursprungsgarantier. Det är viktigt att göra en klar skillnad mellan ursprungsgarantier och överlåtbara certifikat. |
|
(23) |
För att kraftvärmetekniken skall få ökad genomslagskraft på marknaden på medellång sikt är det lämpligt att kräva att medlemsstaterna antar och publicerar en rapport där den nationella kraftvärmepotentialen analyseras; en separat analys av de hinder som finns för kraftvärme och av de åtgärder som vidtagits för att se till att certifieringssystemet är tillförlitligt bör också ingå. |
|
(24) |
Offentligt stöd bör vara förenligt med bestämmelserna i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön (16), inbegripet när det gäller icke-kumulation av stöd. Enligt dessa riktlinjer kan för närvarande vissa typer av offentligt stöd tillåtas om det kan påvisas att stödåtgärderna gynnar miljön därför att verkningsgraden är ovanligt hög, därför att energiåtgången kan minska eller därför att tillverkningsprocessen påverkar miljön mindre. Sådant stöd kommer i vissa fall att vara nödvändigt för att kraftvärmepotentialen skall kunna utnyttjas ytterligare, i synnerhet med tanke på behovet av att internalisera de externa kostnaderna. |
|
(25) |
System för offentligt stöd för främjande av kraftvärme bör i huvudsak vara inriktade på stöd till kraftvärme på grundval av ekonomiskt motiverad efterfrågan på värme och kylning. |
|
(26) |
Medlemsstaterna har olika stödmekanismer för kraftvärme på nationell nivå, t.ex. investeringsstöd, skattebefrielse eller skattereduktion, gröna certifikat och system med direkt prisstöd. Ett viktigt medel att uppnå detta direktivs mål är att garantera att dessa mekanismer fungerar väl till dess att ett harmoniserat rättsligt ramverk på gemenskapsnivå blir operativt, för att bibehålla investerarnas förtroende. Kommissionen har för avsikt att övervaka situationen och rapportera om de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av nationella stödsystem. |
|
(27) |
För överföring och distribution av el som produceras från högeffektiv kraftvärme bör bestämmelserna i artikel 7.1, 7.2 och 7.5 i direktiv 2001/77/EG samt relevanta bestämmelser i direktiv 2003/54/EG tillämpas. Fram till dess att kraftvärmeproducenten är en berättigad kund enligt nationell lagstiftning och enligt artikel 21.1 i direktiv 2003/54/EG bör avgifterna för köp av ytterligare el, som kraftvärmeproducenterna ibland behöver, fastställas enligt objektiva, klara och tydliga samt icke-diskriminerande kriterier. Tillgången till nätet för el producerad från högeffektiv kraftvärme får särskilt underlättas för småskaliga kraftvärmepannor och mikrokraftvärmepannor, under förutsättning att kommissionen underrättas. |
|
(28) |
Kraftvärmepannor på upp till 400 kW som omfattas av definitionerna i rådets direktiv 92/42/EEG av den 21 maj 1992 om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle (17) uppfyller troligen i allmänhet inte det direktivets minimikrav på effektivitet och bör därför inte omfattas av det. |
|
(29) |
Kraftvärmesektorns särskilda struktur, med många små och medelstora producenter, bör beaktas, särskilt när de administrativa förfarandena för tillstånd till uppbyggnad av kraftvärmekapacitet ses över. |
|
(30) |
Syftet med detta direktiv är att skapa en ram för främjande av kraftvärme och det är därför viktigt att betona behovet av stabila ekonomiska och administrativa förutsättningar för investeringar i nya kraftvärmeanläggningar. Medlemsstaterna bör uppmuntras att tillgodose det behovet genom att utforma stödsystem med en varaktighet på minst fyra år, och genom att undvika att ofta ändra de administrativa förfarandena osv. Medlemsstaterna bör vidare uppmanas att se till att systemen för offentligt stöd uppfyller principen om ett gradvist upphörande. |
|
(31) |
Kraftvärmens totala effektivitet och hållbarhet beror på många faktorer, till exempel teknik, bränsletyper, lastkurvor, pannstorlek och temperaturnivå på nyttiggjord värme. Av praktiska skäl och på grund av att värmen måste hålla olika temperatur beroende på hur den skall användas, vilket tillsammans med andra skillnader påverkar kraftvärmeeffektiviteten, kan kraftvärmen indelas i t.ex. följande klasser: industriell kraftvärme, kraftvärme för fjärrvärme och kraftvärme för jordbrukssektorn. |
|
(32) |
I enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i fördraget bör allmänna principer om en ram för främjande av kraftvärme på den inre marknaden för energi fastställas på gemenskapsnivå, men detaljerna kring genomförandet bör utformas av medlemsstaterna så att varje medlemsstat kan välja det system som är lämpligast. Detta direktiv begränsar sig till de minimiåtgärder som krävs för att uppnå dessa mål och går inte utöver vad som är nödvändigt för detta syfte. |
|
(33) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (18). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
Syftet med detta direktiv är att öka energieffektiviteten och förbättra försörjningstryggheten genom att skapa en ram för främjande och utveckling av högeffektiv kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme och primärenergibesparingar på den inre marknaden för energi med hänsyn till särskilda nationella omständigheter, i synnerhet klimatförhållanden och ekonomiska villkor.
Artikel 2
Räckvidd
Detta direktiv skall tillämpas på framställning av kraftvärme enligt definitionen i artikel 3 och kraftvärmeteknik som förtecknas i bilaga I.
Artikel 3
Definitioner
I detta direktiv avses med
|
a) |
”kraftvärme”: samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och elenergi och/eller mekanisk energi, |
|
b) |
”nyttiggjord värme”: värme som framställs genom en kraftvärmeprocess för att tillgodose en ekonomiskt motiverad efterfrågan på värme eller kyla. |
|
c) |
”ekonomiskt motiverad efterfrågan”: efterfrågan som inte överstiger behovet av värme eller kyla och som annars skulle tillgodoses på marknadsvillkor genom andra energiframställningsprocesser än kraftvärme, |
|
d) |
”kraftvärmeproducerad el”: el som framställts i en process i samband med produktionen av nyttiggjord värme och som beräknas i enlighet med de metoder som anges i bilaga II, |
|
e) |
”reservkraft”: den el som levereras via elnätet när kraftvärmeprocessen avbryts, inklusive perioder för underhåll, eller är ur funktion, |
|
f) |
”spetskraft”: den el som levereras via elnätet, när efterfrågan på el är större än den mängd el som genereras vid kraftvärmeproduktionen, |
|
g) |
”total effektivitet”: den årliga summan av produktionen av el och mekanisk energi och nyttiggjord värme dividerat med den bränslemängd som använts för den värme som producerats med en kraftvärmeprocess och den totala produktionen av el och mekanisk energi, |
|
h) |
”effektivitet”: effektiviteten beräknad på grundval av bränslenas effektiva värmevärden (benämns även lägre värmevärden), |
|
i) |
”högeffektiv kraftvärme”: kraftvärme som uppfyller kriterierna i bilaga III, |
|
j) |
”referensvärde för effektivitet vid separat produktion”: effektiviteten vid den alternativa separata produktion av värme och el som kraftvärmeprocessen är avsedd att ersätta, |
|
k) |
”el-värmeförhållande”: förhållandet mellan kraftvärmeproducerad el och nyttiggjord värme vid full kraftvärmedrift med användning av den specifika pannans prestanda, |
|
l) |
”kraftvärmepanna”: panna som kan användas vid kraftvärmedrift. |
|
m) |
”mikrokraftvärmepanna”: kraftvärmepanna med en maximal kapacitet som understiger 50 kWe, |
|
n) |
”småskalig kraftvärme”: kraftvärmepannor med en installerad kapacitet under 1 MWe (nedsänkt e), |
|
o) |
”kraftvärmeproduktion”: summan av el, mekanisk energi och nyttiggjord värme från kraftvärme. |
Dessutom skall de relevanta definitionerna i direktiv 2003/54/EG och direktiv 2001/77/EG gälla.
Artikel 4
Effektivitetskriterier för kraftvärme
1. Vid fastställandet av kraftvärmens effektivitet i enlighet med bilaga III, skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, senast den ... (19) fastställa harmoniserade referensvärden för effektivitet vid separat produktion av el och värme. Dessa harmoniserade referensvärden för effektivitet skall bestå av en uppsättning värden som differentieras av relevanta faktorer, bland annat konstruktionsår och bränsletyper, och de måste grundas på en väldokumenterad analys, bland annat med beaktande av uppgifter från operativ användning under realistiska förhållanden, gränsöverskridande elhandel, bränslemix och klimatförhållanden samt tillämpad kraftvärmeteknik i enlighet med principerna i bilaga III.
2. Kommissionen skall, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, se över de harmoniserade referensvärdena för effektivitet för separat produktion av el och värme som avses i punkt 1, första gången den ... (20) och därefter vart fjärde år, i syfte att beakta teknisk utveckling och förändringar i fördelningen av energikällor.
3. Medlemsstater som genomför detta direktiv innan kommissionen har fastställt harmoniserade referensvärden för effektivitet för den separata produktion av el och värme som avses i punkt 1 bör, fram till den tidpunkt som avses i punkt 1, anta nationella referensvärden för effektivitet för separat produktion av värme och el, vilka skall användas vid beräkningen av primärenergibesparingar från kraftvärme i enlighet med metoden i bilaga III.
Artikel 5
Ursprungsgaranti för el från högeffektiv kraftvärme
1. På grundval av de harmoniserade referensvärden för effektivitet som avses i artikel 4.1 skall medlemsstaterna senast sex månader efter det att dessa värden har antagits se till att ursprunget för el som producerats genom högeffektiv kraftvärme kan garanteras i enlighet med objektiva, klara och tydliga samt icke-diskriminerande kriterier som har fastställts av varje medlemsstat. De skall se till att denna ursprungsgaranti för el gör det möjligt för producenterna att påvisa att den el de säljer producerats genom högeffektiv kraftvärme och utfärdas för detta ändamål på begäran av producenten.
2. Medlemsstaterna får utse ett eller flera behöriga organ, som är oberoende av produktions- och distributionsverksamhet, med uppgift att kontrollera utfärdandet av sådana ursprungsgarantier som avses i punkt 1.
3. Medlemsstaterna eller de behöriga organen skall inrätta lämpliga mekanismer för att se till att ursprungsgarantierna är både riktiga och tillförlitliga samt i den rapport som avses i artikel 10.1 beskriva de åtgärder som vidtagits för att se till att garantisystemet är tillförlitligt.
4. System för ursprungsgaranti ger inte i sig rätt att komma i åtnjutande av nationella stödmekanismer.
5. För ursprungsgarantin skall följande gälla:
|
— |
Energikällans lägre värmevärde skall anges, när det gäller elproduktionen, samt hur den värme som framställts samtidigt som elen har använts och datum och plats för produktionen. |
|
— |
Den mängd el från högeffektiv kraftvärme enligt bilaga II som garantin avser skall anges. |
|
— |
Primärenergibesparingarna skall anges, beräknade i enlighet med bilaga III på grundval av harmoniserade referensvärden för effektivitet som fastställts av kommissionen enligt artikel 4.1. |
Medlemsstaterna får förse ursprungsgarantin med kompletterande information.
6. Sådana ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med punkt 1 bör medlemsstaterna ömsesidigt erkänna, enbart som bevis för det som avses i punkt 5. Vägran att erkänna en ursprungsgaranti som ett sådant bevis, i synnerhet av skäl som rör bedrägeribekämpning, måste grundas på objektiva, klara och tydliga samt icke-diskriminerande kriterier.
Om en ursprungsgaranti inte erkänns, får kommissionen tvinga den vägrande parten att erkänna den, i synnerhet med beaktande av de objektiva, klara och tydliga samt icke-diskriminerande kriterier som ett sådant erkännande skall grundas på.
Artikel 6
Nationella potentialer för högeffektiv kraftvärme
1. Medlemsstaterna skall göra en analys av respektive nationell potential för användning av högeffektiv kraftvärme, inbegripet högeffektiv mikrokraftvärme.
2. Analysen skall
|
— |
grundas på väldokumenterade vetenskapliga uppgifter och överensstämma med de kriterier som förtecknas i bilaga IV, |
|
— |
identifiera hela den potential för efterfrågan på nyttiggjord värme och kyla som är lämplig för högeffektiv kraftvärme samt tillgången till bränslen och andra energiresurser som används i kraftvärme, |
|
— |
omfatta en separat analys av de hinder som kan finnas för utnyttjandet av den nationella potentialen för högeffektiv kraftvärme. Analysen skall framför allt avse hinder i form av priser och kostnader på och tillgång till bränslen, hinder i samband med frågor som rör nätet, administrativa förfaranden samt bristande internalisering av externa kostnader i energipriserna. |
3. Medlemsstaterna skall första gången senast den ... (21) och därefter vart fjärde år, på en begäran av kommissionen åtminstone sex månader före den tillämpliga tidpunkten, göra en utvärdering av de framsteg som gjorts för att öka andelen högeffektiv kraftvärme.
Artikel 7
Stödarrangemang
1. Medlemsstaterna skall se till att stödet till kraftvärme — befintliga och framtida kraftvärmepannor — grundas på efterfrågan på nyttiggjord värme och primärenergibesparingar, mot bakgrund av de möjligheter som finns att minska efterfrågan på energi genom andra ekonomiskt genomförbara eller miljövänliga åtgärder, liksom andra energieffektivitetsåtgärder.
2. Kommissionen skall, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget, utvärdera tillämpningen av de stödmekanismer som används i medlemsstaterna enligt vilka en kraftvärmeproducent på grundval av regler som utfärdats av offentliga myndigheter, får direkt eller indirekt stöd som skulle kunna leda till begränsning av handeln.
Kommissionen skall överväga huruvida sådana mekanismer bidrar till att målen i artikel 6 och artikel 174.1 i fördraget uppfylls.
3. Kommissionen skall, i den rapport som avses i artikel 11, lägga fram en väldokumenterad analys av erfarenheterna av de olika parallella stödmekanismer som avses i punkt 2 i den här artikeln och tillämpningen av dessa. I rapporten skall göras en bedömning av om stödsystemen för främjande av användningen av högeffektiv kraftvärme enligt de nationella potentialer som avses i artikel 6, varit framgångsrika och kostnadseffektiva. Rapporten skall även innehålla en översikt över huruvida stödarrangemangen har bidragit till att skapa stabila förutsättningar för investeringar i kraftvärme.
Artikel 8
Frågor avseende elnät och tariffer
1. I syfte att garantera överföring och distribution av el producerad genom högeffektiv kraftvärme skall bestämmelserna i artikel 7.1, 7.2 och 7.5 i direktiv 2001/77/EG liksom de relevanta bestämmelserna i direktiv 2003/54/EG tillämpas.
2. Fram till dess att kraftvärmeproducenten är en berättigad kund enligt nationell lagstiftning och enligt artikel 21.1 i direktiv 2003/54/EG, bör medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att se till att tarifferna för inköp av reservkraft eller spetskraft grundas på offentliggjorda tariffer och villkor.
3. Medlemsstaterna får bl.a. underlätta tillgången till nätet för el producerad från högeffektiv kraftvärme från småskaliga kraftvärmepannor och mikrokraftvärmepannor, under förutsättning att de anmäler detta till kommissionen.
Artikel 9
Administrativa förfaranden
1. Medlemsstaterna eller de behöriga organ som medlemsstaterna har utsett skall utvärdera nuvarande lagstiftning och regelverk om tillståndsförfaranden eller de andra förfaranden som anges i artikel 6 i direktiv 2003/54/EG och som omfattar högeffektiva kraftvärmepannor.
Sådana utvärderingar skall göras i syfte att
|
a) |
främja utformningen av kraftvärmepannor som motsvarar ekonomiskt motiverade krav på nyttiggjord värme samt undvika produktion av mer värme än nyttiggjord värme, |
|
b) |
minska lagstiftningshinder och andra hinder för en ökning av kraftvärmeproduktionen, |
|
c) |
få fram effektivare och snabbare förfaranden på lämplig administrativ nivå, och |
|
d) |
se till att reglerna är objektiva, klara och tydliga samt icke-diskriminerande och fullt ut beaktar särdragen hos de olika kraftvärmeteknikerna. |
2. Medlemsstaterna skall — om det är relevant med hänsyn till den nationella lagstiftningen — ange hur långt de kommit med följande:
|
a) |
Samordning mellan de olika administrativa organen när det gäller tidsfrister för samt mottagande och behandling av ansökningar om tillstånd. |
|
b) |
Möjligheten att fastställa särskilda riktlinjer för den verksamhet som avses i punkt 1 och möjligheten att införa ett snabbplaneringsförfarande för kraftvärmeproducenter. |
|
c) |
Utseende av myndigheter för medling vid tvister mellan tillståndsgivande myndigheter och dem som ansöker om tillstånd. |
Artikel 10
Medlemsstaternas rapportering
1. Medlemsstaterna skall senast den ... (22) offentliggöra en rapport med resultaten av de analyser och utvärderingar som utförts i enlighet med följande artiklar: 5.3, 6.1, 9.1 och 9.2.
2. Medlemsstaterna skall senast den ... (23), och därefter vart fjärde år, på begäran av kommissionen minst sex månader före utsatt datum, offentliggöra en rapport med resultatet av den utvärdering som avses i artikel 6.3.
3. Medlemsstaterna skall första gången före december månads utgång 2004, omfattande uppgifter för år 2003, och därefter varje år till kommissionen överlämna statistiska uppgifter om nationellt kraftvärmeproducerad elkraft och värme, i enlighet med den metod som anges i bilaga II.
De skall även överlämna årliga statistiska uppgifter om kraftvärmekapacitet och bränslen som används för kraftvärme. Medlemsstaterna får även överlämna statistik över de primärenergibesparingar som uppnåtts genom användning av kraftvärme, i enlighet med den metod som anges i bilaga III.
Artikel 11
Kommissionens rapportering
1. Kommissionen skall, på grundval av de rapporter som överlämnas i enlighet med artikel 10, se över tillämpningen av detta direktiv och senast den ... (24), och därefter vart fjärde år, överlämna en rapport om genomförandet av detta direktiv till Europaparlamentet och rådet. texten skall föras ihop med stycket ovan Rapporten skall i synnerhet
|
a) |
beakta framstegen i förverkligandet av respektive nationell potential för högeffektiv kraftvärme enligt artikel 6, |
|
b) |
bedöma i vilken utsträckning regler och förfaranden för utformningen av ramvillkor för kraftvärme på den inre marknaden för energi har utformats på grundval av objektiva, klara och tydliga samt ickediskriminerande kriterier och med beaktande av fördelarna med kraftvärme, |
|
c) |
granska erfarenheterna av användningen och samexistens av de olika parallella stödmekanismerna för kraftvärme, och |
|
d) |
se över referensvärdena för effektivitet för separat produktion med nuvarande teknik. |
Vid behov skall kommissionen tillsammans med rapporten lägga fram ytterligare förslag till Europaparlamentet och rådet.
2. När de framsteg som avses i punkt 1 a utvärderas skall kommissionen beakta i vilken utsträckning de nationella potentialerna för högeffektiv kraftvärme som avses i artikel 6 har utnyttjats eller avses att utnyttjas med hänsyn till medlemsstaternas åtgärder, förhållanden inklusive klimatförhållanden, och effekterna av den inre energimarknaden och konsekvenserna av andra gemenskapsinitiativ såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (25).
Om så är lämpligt skall kommissionen lägga fram ytterligare förslag för Europaparlamentet och rådet, särskilt med syfte att utarbeta en handlingsplan för utveckling av högeffektiv kraftvärme i gemenskapen.
3. När möjligheterna för ytterligare harmonisering av de beräkningsmetoder som avses i artikel 4.1 bedöms, skall kommissionen beakta konsekvenserna av de alternativa beräkningar som avses i artikel 12, bilaga II och III, på den inre energimarknaden, även med hänsyn till erfarenheterna från nationella stödmekanismer.
Om så är lämpligt skall kommissionen lägga fram ytterligare förslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att ytterligare harmonisera beräkningsmetoderna.
Artikel 12
Alternativa beräkningar
1. Fram till slutet av 2010 och under förutsättning att de i förväg får godkännande av kommissionen får medlemsstaterna använda andra metoder än de som föreskrivs i bilaga II b för att från de rapporterade uppgifterna subtrahera eventuell el som inte producerats i samband med en kraftvärmeprocess. För de ändamål som avses i artiklarna 5.1 och 10.3 skall mängden kraftvärmeproducerad el dock fastställas enligt bilaga II.
2. Medlemsstaterna får beräkna primärenergibesparingar från produktion av värme och el och mekanisk energi enligt bilaga III c, utan att bilaga II tillämpas för att utesluta den icke-kraftvärmeproducerade värmen och elen inom samma process. Sådan produktion kan betraktas som framställning genom högeffektiv kraftvärme under förutsättning att den uppfyller effektivitetskriterierna i bilaga III a och, för kraftvärmepannor med en kapacitet på över 25 MW, den totala kapaciteten överskrider 70 %. En specifikation av den mängd kraftvärmeproducerad el som framställs genom denna produktion skall för utfärdande av ursprungsgaranti och för statistiska ändamål emellertid fastställas i enlighet med bilaga II.
3. Fram till slutet av 2010 får medlemsstaterna använda alternativa metoder för att definiera en kraftvärmeproduktion som högeffektiv kraftvärme utan att kontrollera att kraftvärmeproduktionen uppfyller kriterierna i bilaga III a, om det på nationell nivå kan påvisas att den kraftvärmeproduktion som fastställs genom en sådan alternativ beräkningsmetod i genomsnitt uppfyller kriterierna i bilaga III a. Om en ursprungsgaranti utfärdas för en sådan produktion, får den effektivitet hos kraftvärmeproduktionen som anges i garantin då inte överstiga tröskelvärdena för kriterierna i bilaga III, om inte annat påvisas genom beräkningar i enlighet med bilaga III. En specifikation av den mängd kraftvärmeproducerad el som framställs genom denna produktion skall för utfärdande av ursprungsgaranti och för statistiska ändamål emellertid fastställas i enlighet med bilaga II.
Artikel 13
Översyn
1. De tröskelvärden som används för beräkning av kraftvärmeproducerad el enligt bilaga II a skall anpassas till den tekniska utvecklingen i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.
2. De tröskelvärden som används för beräkning av kraftvärmeproduktionens effektivitet och primärenergibesparingar enligt bilaga III a skall anpassas till den tekniska utvecklingen i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.
3. De riktlinjer för fastställande av el-värmeförhållandet som avses i bilaga II d skall anpassas till den tekniska utvecklingen i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.
Artikel 14
Kommittéförfarande
1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 15
Införlivande
Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den ... (26). De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
Artikel 16
Ändring av direktiv 92/42/EEG
Följande strecksats skall läggas till i artikel 3.1 i direktiv 92/42/EEG:
|
”— |
kraftvärmepannor enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/.../EG av den ... om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi (27). |
Artikel 17
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 18
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i ... den
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EGT C 291 E, 26.11.2002, s. 182.
(2) EUT C 95, 23.4.2003, s. 12.
(3) (EUT C 244, 10.10.2003, s. 1).
(4) Europaparlamentets yttrande av den 13 maj 2003 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 8 september 2003 (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 december 2003.
(5) EUT L 176, 15.7.2003, s. 37.
(6) EUT C 140 E, 13.6.2002, s. 543.
(7) EUT C 273 E, 14.11.2003, s. 172.
(9) EGT C 167, 1.6.1998, s. 308.
(10) EGT C 343, 5.12.2001, s. 190.
(11) EGT L 257, 10.10.1996, s. 26.
(12) EGT L 309, 27.11.2001, s. 1.
(13) EGT L 332, 28.12.2000, s. 91.
(14) EGT L 1, 4.1.2003, s. 65.
(15) EGT L 283, 27.10.2001, s. 33.
(16) EGT C 37, 3.2.2001, s. 3.
(17) EGT L 167, 22.6.1992, s. 17. Direktivet senast ändrat genom direktiv 93/68/EEG (EGT L 220, 30.8.1993, s. 1).
(18) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(19) Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(20) Sju år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(21) Tre år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(22) Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(23) Tre år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(24) Fyra år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(25) EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.
(26) Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
BILAGA I
Kraftvärmetekniker som omfattas av detta direktiv
|
a) |
Kombicykel med värmeåtervinning |
|
b) |
Mottrycksturbin |
|
c) |
Kondensturbin med ångavtappning |
|
d) |
Gasturbin med värmeåtervinning |
|
e) |
Förbränningsmotor |
|
f) |
Mikroturbiner |
|
g) |
Stirlingmotorer |
|
h) |
Bränsleceller |
|
i) |
Ångmaskiner |
|
j) |
Organiska Rankinecykler |
|
k) |
Andra typer av tekniker eller kombinationer av tekniker som omfattas av definitionerna i artikel 3 a. |
BILAGA II
Beräkning av kraftvärmeproducerad el
De värden som används för beräkning av kraftvärmeproducerad el skall fastställas på grundval av den förväntade eller faktiska driften av pannan under normala användningsförhållanden. För mikrokraftvärmepannor får beräkningen baseras på certifierade värden.
|
a) |
I följande fall skall den kraftvärmeproducerade elen betraktas som lika med pannans totala årliga elproduktion, uppmätt vid anslutningspunkten till huvudgeneratorerna:
|
|
b) |
I kraftvärmepannor med en total årlig effektivitet under det värde som anges i led a i (de kraftvärmepannor av typ b, d, e, f, g och h som avses i bilaga I) eller med en total årlig effektivitet under det värde som anges i led a ii (de kraftvärmepannor av typ a och c som avses i bilaga I) skall följande formel användas: E CHP = HCHP . C där E CHP är mängden kraftvärmeproducerad el C är el-värmeförhållandet Hchp är mängden av nyttiggjord värme från kraftvärmeproduktionen (beräknad för detta ändamål som den totala värmeproduktionen minus den värme som producerats i separata pannor eller genom direkt ångavtappning från ånggeneratorn före turbinen). Beräkningen av kraftvärmeproducerad el måste grundas på det verkliga el-värmeförhållandet. Om det verkliga el-värmeförhållandet för en kraftvärmepanna är okänt, får följande standardvärden användas, särskilt för statistiska ändamål,för de kraftvärmepannor av typ a, b, c, d, och e som avses i bilaga I, förutsatt att beräknad mängd kraftvärmeproducerad el understiger eller är lika med pannans totala elproduktion:
Om medlemsstaterna fastställer standardvärden för el-värmeförhållanden för de pannor av typ f, g, h, i, j och k som avses i bilaga I, skall dessa värden offentliggöras och anmälas till kommissionen. |
|
c) |
Om en del av energiinnehållet i den bränslemängd som använts för kraftvärmeprocessen återvinns i kemikalier, kan denna del subtraheras från bränslemängden innan den totala effektiviteten i enlighet med leden a och b beräknas. |
|
d) |
Medlemsstaterna får fastställa el-värmeförhållandet som förhållandet mellan el och nyttiggjord värme vid en kraftvärmeprocess som används vid dellast med användning av de operativa uppgifterna för den specifika pannan. |
|
e) |
Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 14.2 lägga fram ingående riktlinjer för genomförande och tillämpning av bilaga II, inbegripet fastställandet av el-värmeförhållandet. |
|
f) |
Medlemsstaterna får använda andra rapporteringsperioder än ett år för de beräkningar som görs enligt leden a och b. |
BILAGA III
Metod för att fastställa kraftvärmeprocessens effektivitet
De värden som används för beräkning av kraftvärmeproduktionens effektivitet och besparingarna av primärenergi skall fastställas på grundval av den förväntade eller faktiska driften av pannan under normala förhållanden.
|
a) |
Högeffektiv kraftvärme Vid tillämpningen av detta direktiv skall högeffektiv kraftvärmeproduktion uppfylla följande kriterier:
|
|
b) |
Beräkning av primärenergibesparingar De primärenergibesparingar som görs till följd av kraftvärmeproduktion i enlighet med definitionen i bilaga II skall beräknas enligt följande formel: 
där PES är primärenergibesparingarna CHP Hη är kraftvärmeproduktionens värmeeffektivitet definierad som årlig produktion av nyttiggjord värme dividerad med den bränslemängd som använts för att producera summan av nyttiggjord värme och el från kraftvärme. Ref Hη är referensvärdet för effektivitet för separat värmeproduktion. CHP Eη är kraftvärmeproduktionens eleffektivitet definierad som årlig elproduktion genom kraftvärme dividerad med den bränslemängd som använts för att producera summan av nyttiggjord värme och el genom kraftvärme. Om en kraftvärmepanna framställer mekanisk energi, kan den årliga elproduktionen genom kraftvärme ökas med ytterligare en faktor som motsvarar en lika stor mängd el som den mekaniska energin. Denna ytterligare faktor ger inte rätt att utfärda ursprungsgarantier i enlighet med artikel 5. Ref Eη är referensvärdet för effektivitet för separat elproduktion. |
|
c) |
Beräkningar av energibesparingar med alternativ beräkningsmetod enligt artikel 12.2 Om primärenergibesparingarna för en process beräknas enligt artikel 12.2 skall primärenergibesparingarna beräknas enligt formeln i led b i denna bilaga varvid ”CHP Hη” skall ersättas med ”Hη” och ”CHP Eη” skall ersättas med ”Eη” där Hη betecknar processens värmeeffektivitet, definierad som den årliga värmeproduktionen dividerad med den bränslemängd som använts för att producera summan av värmeproduktionen och elproduktionen. Eη betecknar processens eleffektivitet, definierad som den årliga elproduktionen dividerad med den bränslemängd som använts för att producera summan av värmeproduktionen och elproduktionen. Om en kraftvärmepanna framställer mekanisk energi, kan den årliga elproduktionen genom kraftvärme ökas med ytterligare en faktor som motsvarar en lika stor mängd el som den mekaniska energin. Denna ytterligare faktor ger inte rätt att utfärda ursprungsgarantier i enlighet med artikel 5. |
|
d) |
Medlemsstaterna får använda andra rapporteringsperioder än ett år för de beräkningar som görs enligt leden b och c i denna bilaga. |
|
e) |
För mikrokraftvärmepannor får beräkningen baseras på certifierade uppgifter. |
|
f) |
Referensvärden för effektivitet för separat produktion av värme och el I principerna bakom definitionen av referensvärdena för effektivitet för separat produktion av värme och el som avses i artikel 4.1 och i formeln i led b i denna bilaga skall driftseffektiviteten hos den separata värme- och elproduktion som är avsedd att ersättas av kraftvärme fastställas. Referensvärdena för effektivitet skall beräknas enligt följande principer:
|
BILAGA IV
Kriterier för analys av nationell potential för högeffektiv kraftvärme
|
a) |
I analysen av nationell potential enligt artikel 6 skall följande beaktas:
|
|
b) |
Analysen skall inbegripa lämpliga mekanismer för bedömning av kostnadseffektiviteten — i form av primärenergibesparingar — om andelen högeffektiv kraftvärme ökar i den nationella energimixen. Analysen av kostnadseffektiviteten skall också beakta nationella åtaganden som gjorts inom ramen för de klimatpolitiska åtaganden som gemenskapen gjort enligt Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar. |
|
c) |
I analysen av nationell kraftvärmepotential skall potentialen i förhållande till tidsramarna 2010, 2015 och 2020 anges, om möjligt med kostnadsuppskattningar för de olika tidsramarna. |
P5_TA(2003)0593
Stats- och regeringschefernas möte om regeringskonferensen
Europaparlamentets resolution om resultatet av regeringskonferensen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av utkastet till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa av den 18 juli 2003 som utarbetats av Europeiska konventet, |
|
— |
med beaktande av det italienska ordförandeskapets förslag (CIG 60/03), |
|
— |
med beaktande av artikel 37.4 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
Det finns ett allmänt erkänt behov av att fördjupa den europeiska integrationen samtidigt som unionen utvidgas. |
|
B. |
Europaparlamentet har upprepade gånger påpekat att konstitutionen måste undertecknas i så god tid att allmänheten får möjlighet att engagera sig i en relevant politisk debatt i samband med valkampanjen inför Europaparlamentsvalet. |
|
1. |
Europaparlamentet är djupt besviket över rådets misslyckande att få till stånd en övergripande överenskommelse om utkastet till fördrag om upprättandet av en konstitution. |
|
2. |
Europaparlamentet konstaterar än en gång att regeringskonferensmetoden misslyckats och erinrar om hur effektivt konventet för Europa var. Parlamentet beklagar att Europas gemensamma intressen uppenbarligen inte stått i centrum unde regeringskonferensen. |
|
3. |
Europaparlamentet kräver att konventets utkast till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa skall utgöra grunden för regeringskonferensens slutgiltiga och allmänna överenskommelse och att inga nya frågor skall tas upp. |
|
4. |
Europaparlamentet varnar för att ett misslyckande med försöken att lösa frågan om den utvidgade unionens möjligheter att agera skulle kunna leda till ett ”Europa med olika hastighet i de olika länderna” där man går olika fort fram, en ny form av mellanstatlighet eller till och med en splittring inom unionen. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar ordförandelandet Italien att offentliggöra en detaljerad förteckning över de överenskommelser som den anser att man nådde under regeringskonferensens Brysselmöte den 12-13 december 2003. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar därför det kommande irländska ordförandeskapet, att sammankalla regeringskonferensens utrikesministrar i januari 2004 för att anta ett förslag för hur man skall gå vidare, och för att konsolidera alla de texter man hittills har enats om under regeringskonferensen. |
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar det irländska ordförandeskapet att presentera ett datum — före den 1 maj 2004 — för ett regeringskonferensmöte på stats- och regeringschefsnivå så att man kan fatta beslut i de återstående frågorna. |
|
8. |
Europaparlamentet kräver att det irländska ordförandeskapet vid mötet i Europaparlamentet i januari 2004 i Strasbourg lägger fram en handlingsplan för hur man skall kunna avsluta regeringskonferensen på ett framgångsrikt sätt. |
|
9. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till regeringskonferensen, rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament samt parlamenten i anslutningsländerna och kandidatländerna. |
P5_TA(2003)0594
Elektroniska vägtullsystem ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om allmänt införande av och driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen (KOM(2003) 132 — C5-0190/2003 — 2003/0081(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 132) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 71.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0190/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism och yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-0435/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TC1-COD(2003)0081
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 18 december 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/.../EG om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (1),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
I sin resolution av den 17 juni 1997 om utveckling av telematik inom sektorn för vägtransporter, särskilt elektronisk avgiftsbetalning (3), uppmanade rådet medlemsstaterna och kommissionen att utveckla en strategi för att säkerställa konvergens mellan olika system för elektronisk avgiftsbetalning så att tillräcklig driftskompatibilitet uppnås på europeisk nivå. Den första fasen i denna strategi presenterades i kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om driftskompatibla system för elektronisk avgiftsbetalning i Europa (4). |
|
(2) |
De europeiska länder som har infört elektroniska vägtullsystem för att finansiera väginfrastrukturer, eller som infört elektronisk avgiftsbetalning för användning av vägnätet (dessa system benämns nedan ”elektroniska vägtullsystem”), använder huvudsakligen mikrovågsteknik för korta avstånd, med frekvenser runt 5,8 GHz, men dessa system är i dag inte fullständigt kompatibla. Efter antagandet av förstandarder 1997 ledde Europeiska standardiseringsorganisationens (CEN) ansträngningar rörande mikrovågstekniken till sist i januari 2003 till antagandet av tekniska standarder som främjar driftskompatibiliteten för mikrovågsbaserade elektroniska vägtullsystem med frekvenser på 5,8 GHz. Dessa tekniska förstandarder täcker emellertid inte alla de DSRC-system (Dedicated Short Range Communications) med frekvenser på 5,8 GHz som är i drift inom unionen och omfattar två varianter som inte är helt kompatibla. Standarderna bygger på modellen ”Open Systems Interconnection” (OSI), som definierats av Internationella standardiseringsorganisationen för kommunikation mellan informationssystem. |
|
(3) |
Det här direktivet påverkar inte medlemsstaternas frihet att bestämma avgiftssystem för väginfrastrukturer. |
|
(4) |
Tillverkare och infrastrukturförvaltare har emellertid kommit överens om att inom EU:s medlemsstater utveckla driftskompatibla produkter på grundval av de förstandarder som antogs 1997, och att främja lösningar baserade på höghastighetsöverföring mellan utrustning i fordon och vid vägar. Användarna bör då ha tillgång till en utrustning som kan kommunicera med samtliga system som finns angivna i artikel 2.1 . |
|
(5) |
Det är viktigt att så snart som möjligt fullborda standardiseringsarbetet så att man kan fastställa tekniska standarder som garanterar driftskompatibiliteten för elektroniska vägtullsystem baserade på mikrovågsteknik. För att undvika att marknaden fragmenteras på nytt bör man också snarast inleda standardiseringsarbetet avseende elektroniska vägtullsystem baserade på en kombination av satellitbaserad positionsbestämning och mobilkommunikation. |
|
(6) |
Det är nödvändigt att skapa förutsättningar för ett allmänt införande av elektroniska vägtullsystem i medlemsstaterna och i grannländerna, och det krävs driftskompatibla system som är anpassade till den framtida utvecklingen av gemenskapens avgiftsstrategi och till den tekniska utvecklingen . |
|
(7) |
Då nya vägtullsystem införs måste utbudet på fordonsutrustning vara tillräckligt stort för att diskriminering mellan de berörda företagen skall kunna undvikas . |
|
(8) |
I synnerhet den nya tekniken för satellitbaserad positionsbestämning (GNSS) och mobilkommunikation (GSM/GPRS) och dess tillämpning i vägtullsystemet kan uppfylla de krav som följer av den nya avgiftsstrategi som unionen och medlemsstaterna planerar , eftersom tekniken är ytterst flexibel och kan användas på ett mångsidigt sätt . Tekniken gör det möjligt att registrera hur många kilometer som körs inom varje vägkategori, utan att det behövs dyrbara investeringar i infrastrukturutrustning. Den nya tekniken öppnar dessutom dörren för ytterligare nya säkerhets- och informationstjänster för resenärerna, såsom automatiskt nödanrop vid olyckor och information i realtid om trafikförhållanden, trafikintensitet eller restid. På området satellitbaserad positionsbestämning kommer projektet Galileo, som lanserades av Europeiska unionen 2002, att från och med 2008 ge information av högre kvalitet än den som det nuvarande GPS-systemet kan ge, och denna information är optimal för vägtelematiktjänster. Galileos föregångare, Egnos, kommer att vara driftsklart 2004 och ha liknande egenskaper. Dessa innovativa system kan dock komma att medföra problem i fråga om bland annat kontrollernas tillförlitlighet och bedrägeribekämpning. Mot bakgrund av de ovan nämnda enorma fördelarna är tekniken för satellitbaserad positionsbestämning och mobilkommunikation i princip att rekommendera vid införandet av nya vägtullsystem. |
|
(9) |
Mångfalden av tekniska lösningar, som används eller planeras för elektroniska vägtullar under de kommande åren (framför allt mikrovågor på 5,8 GHz, satellitbaserad positionsbestämning och mobilkommunikation), och mångfalden av medlemsstaternas och grannländernas krav på de elektroniska vägtullsystemen kan komma att stå i vägen för en väl fungerande inre marknad och transportpolitikens mål. Det finns risk för att chaufförerna på grund av detta i framtiden måste ha flera olika och driftsinkompatibla elektroniska enheter i sina förarhytter, vilket i sin tur ökar risken för felhantering och oavsiktliga lagöverträdelser. En sådan utveckling är på grund av kostnader och av säkerhetsrelaterade och rättsliga skäl oacceptabel för användare och tillverkare av lastbilar. |
|
(10) |
Det är nödvändigt att undanröja de konstgjorda hinder som står i vägen för att den inre marknaden skall fungera korrekt , utan att hindra medlemsstaterna och EU från att tillämpa olika avgiftssystem för alla fordonstyper på lokal, nationell och internationell nivå. Fordonsutrustningen måste göra det möjligt att ta ut avgifter med beaktande av principen om likabehandling av alla medborgare i Europeiska unionens medlemsstater. Man bör därför så snart som möjligt sörja för driftskompatibilitet mellan de elektroniska vägtullsystemen i hela gemenskapen. |
|
(11) |
Chaufförerna har rätt att förvänta sig väginfrastrukturtjänster av högre kvalitet, särskilt när det gäller säkerheten, och betydligt kortare köer framför tullstationerna, särskilt vid topptrafik och på vissa högbelastade sträckor. Det europeiska elektroniska vägtullsystemet måste utformas på ett sätt som tar hänsyn till detta. Vidare bör hänsyn tas till att de planerade teknikerna och komponenterna även bör kunna samverka med andra komponenter i fordonen, såsom digitala färdskrivare och alarmeringstjänster. Intermodala system bör inte uteslutas i ett senare skede. |
|
(12) |
Tillgången till ytterligare, framtida användningsmöjligheter vid sidan av uttag av vägtullar bör garanteras genom ett lämpligt gränssnitt. |
|
(13) |
Ett europeiskt elektroniskt vägtullsystem bör säkra kompatibilitet på det tekniska och det kontraktsmässiga planet och omfatta ett enda kontrakt mellan kunderna och de operatörer som erbjuder tjänsten, i överensstämmelse med de kontraktsregler som ger samtliga operatörer och/eller utfärdande organ möjlighet att tillhandahålla tjänsten och som gäller för hela infrastrukturnätet, och tekniska standarder och krav som ger industrin möjlighet att ställa nödvändig utrustning till förfogande för tillhandahållandet av tjänsten. |
|
(14) |
Elektroniska vägtullsystem bidrar märkbart till att minska olycksrisken och därmed till att öka resenärernas säkerhet vid tullstationerna, till att minska antalet kontantbetalningar vid tullstationerna och till att minska trafikstockningarna vid dessa stationer, särskilt vid topptrafik. De gör det också möjligt att förebygga negativ miljöpåverkan från byggandet av nya eller utbyggnad av befintliga tullstationer. |
|
(15) |
Införandet av elektroniska vägtullsystem medför behandling av personuppgifter. Vid sådan behandling måste europeiska föreskrifter följas, särskilt bestämmelserna i direktiven 95/46/EG (5) och 2002/58/EG (6). Rätten till skydd av personuppgifter nämns särskilt i artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. |
|
(16) |
Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, särskilt driftskompatibiliteten mellan de elektroniska vägtullsystemen på den inre marknaden och införandet av ett europeiskt system för elektroniska vägtullar på hela det vägnät i gemenskapen som är belagt med vägtullar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
|
(17) |
För att ett europeiskt system för elektroniska vägtullar skall kunna införas måste en rad principer fastställas av den kommitté som omnämns i artikel 5. |
|
(18) |
En automatisk vägtulldebitering av bankkonton eller kredit-/debitkortskonton placerade var som helst inom (eller utanför) EU kräver ett fullt operativt EU-betalningsområde med icke-diskriminerande avgifter. |
|
(19) |
Det är av avgörande betydelse att ett gemensamt elektroniskt vägtullsystem för EU uppfyller följande grundläggande kriterier nämligen att det är möjligt att i systemet införliva framtida tekniska och systemrelaterade förbättringar och utbyggnader utan dyra överskott av gamla modeller och metoder, att kostnaderna för privata och kommersiella väganvändare att anta systemet är obetydliga jämfört med fördelarna för dessa väganvändare samt för hela samhället, och att varje medlemsstat genomför systemet så att det inte i något avseende uppstår diskriminering mellan väganvändare från det egna landet och väganvändare från andra medlemsstater. |
|
(20) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7). |
|
(21) |
Det bör garanteras att de berörda aktörerna (vägtullsoperatörerna, infrastrukturförvaltarna, elektronik- och bilindustrin, användarna) får delta i kommissionens samråd om tekniska frågor och kontraktsfrågor i anslutning till genomförandet av de europeiska elektroniska vägtullarna. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och räckvidd
1. I detta direktiv fastställs de villkor som är nödvändiga för att säkerställa driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen. Direktivet gäller elektronisk inkassering av alla slags vägavgifter på hela EU:s vägnät, inklusive vägar i och utanför städer, motorvägar, större och mindre vägar, samt olika anläggningar som tunnlar, broar och färjor.
2. Detta direktiv skall inte tillämpas på
|
a) |
vägtullsystem utan elektronisk insamling, |
|
b) |
elektroniska vägtullsystem som inte kräver att utrustning installeras i fordonet, |
|
c) |
små, strikt lokala vägtullsystem för vilka kostnaderna för att respektera kraven i direktivet skulle vara oproportionerligt stora i förhållande till nyttan. |
3. För att uppnå det mål som fastställs i punkt 1 skall ett europeiskt system för elektroniska vägtullar inrättas. Systemet skall säkerställa driftskompatibilitet för användarna mellan de elektroniska vägtullsystem som redan inrättats i medlemsstaterna , eller som i framtiden kommer att införas på Europeiska unionens territorium.
Artikel 2
Tekniska lösningar
1. I alla nya elektroniska vägtullsystem som tas i drift från och med den 1 januari 2007 och som avser lastbilar av alla kategorier och/eller bussar skall systemen vara driftskompatibla med varandra och en eller flera av följande tekniska lösningar skall tillämpas för vägtullstransaktionerna:
|
a) |
Satellitbaserad positionsbestämning |
|
b) |
Mobilkommunikation enligt GSM/GPRS-standarden (referens GSM TS 03.60/23.060) |
|
c) |
5,8 GHz mikrovågor. |
2. Dessa system (1 a-c) måste vara driftskompatibla och får — när det gäller systemens ursprungsland eller villkoren enligt vilka systemen tillämpas — endast stödas för att de är driftskompatibla (fri konkurrens).
3. Från och med den 1 januari 2007 skall ett europeiskt system för elektroniska vägtullar enligt artikel 3 fastställas . Från och med den dagen skall operatörerna enligt tidsplanen i artikel 3.4 på begäran förse användarna med sådan fordonsutrustning som dels lämpar sig för samtliga idrifttagna elektroniska vägtullsystem i Europeiska unionen och för alla fordonstyper, dels är driftskompatibel och kan kommunicera med samtliga system som används på unionens territorium , och därtill bör utbudet vara tillräckligt så att samtliga intresserade användares efterfrågan tillfredsställs .
4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 kan fordonsutrustningen också lämpa sig för annan teknik, förutsatt att detta inte ger upphov till ytterligare bördor för användarna eller skapar diskriminering mellan dem. Vid behov kan fordonsutrustningen också kopplas till fordonets digitalafärdskrivare .
5. Arbetet med driftskompatibilitet mellan befintlig teknik för elektroniska vägtullar, vilken utförts inom ramen för det europeiska elektroniska vägtullsystemet, måste garantera att de system och den utrustning som nämns i punkt 1 är kompatibla med varandra och att samma gränssnitt används.
6. Det är tillrådligt att använda den teknik för satellitbaserad positionsbestämning och mobilkommunikation som avses i punkt 1 när nya elektroniska vägtullsystem tas i drift. När det gäller en eventuell övergång till system som använder sådan teknik från system som använder en annan teknik, skall kommissionen tillsammans med den kommitté som avses i artikel 5 utarbeta en rapport före den 31 december 2009. Denna rapport skall inbegripa en studie av användningen av var och en av de tekniker som omnämns i punkt 1 samt en kostnads-nyttoanalys. Kommissionen skall vid behov låta rapporten åtföljas av ett förslag till Europaparlamentet och rådet om en övergångsstrategi .
7. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att öka användningen av elektroniska vägtullsystem. De skall sträva efter att minst 50 % av trafikflödet i varje tullstation senast den 1 januari 2007 skall kunna utnyttja elektroniska vägtullsystem. Tullvägar avsedda för elektronisk inkassering av tullar kan även användas för inkassering av tullar med andra metoder, förutsatt att vederbörlig hänsyn tas till säkerheten.
8. Medlemsstaterna skall se till att den behandling av personuppgifter som krävs för driften av det europeiska systemet för elektroniska vägtullar stämmer överens med de europeiska bestämmelserna om skydd av fysiska personers fri- och rättigheter, särskilt med direktiven 95/46/EG och 2002/58/EG.
Artikel 3
Inrättande av ett europeiskt system för elektroniska vägtullar
1. Ett europeiskt system för elektroniska vägtullar skall inrättas för all väginfrastruktur i gemenskapen där det elektroniskt tas ut vägtullar eller avgifter för användning. Detta elektroniska vägtullsystem skall definieras genom kontraktsregler som ger samtliga operatörer och/eller utfärdande organ möjlighet att tillhandahålla tjänsten, tekniska standarder och krav samt ett enda abonnemangskontrakt mellan kunderna och de operatörer som tillhandahåller tjänsten. Hela infrastrukturnätet skall kunna användas med detta kontrakt , som skall kunna tecknas hos alla operatörer som förvaltar någon del av nätet.
2. Det europeiska systemet för elektroniska vägtullar får varken påverka medlemsstaternas principbeslut att ta ut en vägtull för en bestämd typ av fordon eller nivån på eller ändamålet med de avgifter som tas ut. Det skall endast avse metoden för insamling av tullar eller avgifter. Systemet skall garantera driftskompatibla kontrakt oavsett var fordonet är registrerat, vilken nationalitet abonnenten har, vilken nationalitet det utfärdande organ har hos vilket abonnemanget är tecknat och vilket område eller punkt på vägnätet avgiften gäller.
3. Systemet skall tillåta att en intermodal vägtulltjänst utvecklas utan att detta skapar nackdelar för mer hållbara transportmetoder.
4. Varje organ som utfärdar kontrakt för elektronisk avgiftsbetalning i unionen skall erbjuda sina kunder ett kontrakt som överensstämmer med reglerna för europeiska elektroniska vägtullar enligt följande tidsplan:
|
a) |
För alla fordon som väger över 3,5 ton och för alla fordon som transporterar fler än 9 passagerare (chaufför + 8) senast två år efter besluten om det europeiska elektroniska vägtullsystemet . |
|
b) |
För alla andra typer av fordon senast fem år efter besluten om definitionen av det europeiska elektroniska vägtullsystemet . |
Artikel 4
Definition av det europeiska systemet för elektroniska vägtullar
1. Det europeiska systemet för elektroniska vägtullar skall definieras med hjälp av följande faktorer:
|
a) |
Funktionsmässiga och tekniska specifikationer för systemet, systemets kvalitet och tullstationernas utbyggnadsgrad, som syftar till att minska köer, trafikstockningar och antalet tillbud orsakade av avgiftsinsamlingen. |
|
b) |
Inledande och uppföljning av de europeiska standardiseringsorganens tekniska standardiseringsarbete. |
|
c) |
Eventuella tekniska kompletteringar av tillämpade standarder och förstandarder i syfte att garantera driftskompatibiliteten. Förfaranden som gör det möjligt att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen, särskilt inom mobilkommunikationen, för att uppdatera förteckningen över den teknik som det europeiska systemet för elektroniska vägtullar bygger på. |
|
d) |
Specifikationer för utrustningens montering i fordonen. |
|
e) |
Europeiska typgodkännandeförfaranden för fordonsburen utrustning och utrustning vid vägen samt för fordon och utrustning som helhet, bland annat med hänsyn till vägsäkerheten . |
|
f) |
Transaktionsmodeller . |
|
g) |
Samförståndsavtal mellan de berörda vägnätsförvaltarna om införande av systemet på det europeiska vägnätet och om införande av ett enda kundkontrakt. |
|
h) |
Hantering av specifika fall som tillfälliga användare och driftsstörningar av alla slag. |
|
i) |
Validering av de valda tekniska lösningarnas överensstämmelse med de europeiska bestämmelserna om skydd av fysiska personers fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatliv. Bland annat skall överensstämmelse med direktiven 95/46/EG och 2002/58/EG säkerställas. |
|
j) |
Översynen av möjligheten att nå en harmonisering av verkställighetsförfarandena för elektroniska vägtullar. |
2. Det europeiska systemet för elektroniska vägtullar skall bygga på de tekniska lösningar som avses i artikel 2 och på allmän tillgång till de specifikationer som krävs för att tillämpa dessa lösningar .
3. Kommissionen skall fatta tekniska beslut om utformningen av det europeiska systemet för elektroniska vägtullar i enlighet med det förfarande som avses i artikel 5.2.
4. I enlighet med förfarandet i direktiv 98/34/EG (8) uppmanar kommissionen de europeiska standardiseringsorganen och särskilt Europeiska standardiseringsorganisationen CEN att göra alla de ansträngningar som krävs för ett snabbt antagande av standarder för elektroniska vägtullsystem, särskilt i fråga om mikrovågsteknik och de system som bygger på teknik för satellitbaserad positionsbestämning och mobilkommunikation.
5. Utrustning för det europeiska systemet för elektroniska vägtullar skall bland annat uppfylla kraven i direktiven 1999/5/EG (9)och 89/336/EEG (10) .
6. Beslut relaterade till definitionen av det europeiska systemet för elektroniska vägtullar skall fattas av kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 5 senast den 1 januari 2007. Sådana beslut skall endast fattas om alla villkor uppfyllts, utvärderade på grundval av lämpliga undersökningar, så att driftskompatibiliteten kan fungera i alla aspekter, inklusive de tekniska, juridiska och kommersiella aspekterna.
Artikel 5
Kommitté
Kommissionen skall biträdas av ”kommittén för elektroniska vägtullar” som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och frivilligorganisationer som arbetar med frågor som rör skydd av privatlivet samt säkerhets- och miljöfrågor, och ha kommissionens företrädare som ordförande.
När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara 3 månader.
Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 6
Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 30 juni 2005 . De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
Artikel 7
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 8
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i ... den
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EUT C ...
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 december 2003.
(3) EGT C 194, 25.6.1997, s. 5.
(4) KOM(1998) 795.
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31). Ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).
(7) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37). Senast ändrat genom 2003 års Anslutningsakt (EUT L 236, 23.9.2003, s. 68).
(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse (EGT L 91, 7.4.1999, s. 10). Ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.
(10) Rådets direktiv 89/336/EEG av den 3 maj 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (EGT L 139, 23.5.1989, s. 19). Senast ändrat genom direktiv 93/68/EEG (EGT L 220, 30.8.1993, s. 1).
P5_TA(2003)0595
Decentraliserat samarbete ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om förlängning av giltighetstiden för och ändring av rådets förordning (EG) nr 1659/98 om decentraliserat samarbete (KOM(2003) 413 — C5-0319/2003 — 2003/0156(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 413) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 179.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0319/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och samarbete och yttrandet från budgetutskottet (A5-0431/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet anser att finansieringsöversikten i kommissionens förslag är förenlig med taket för utgiftskategori 4 i budgetplanen utan restriktioner för annan politik. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TC1-COD(2003)0156
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 18 december 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2004 om förlängning av giltighetstiden för och ändring av rådets förordning (EG) nr 1659/98 om decentraliserat samarbete
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 179.1 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
i enlighet med det förfarande som avses i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Rådets förordning (EG) nr 1659/98 av den 17 juli 1998 (3) var tillämplig till och med den 31 december 2001. |
|
(2) |
Förordningen ändrades och giltighetstiden för den förlängdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 955/2002 av den 13 maj 2002 (4) . |
|
(3) |
En utvärdering som slutförts 2003 har lett till slutsatsen att budgetposten bör få en mer exakt inriktning. |
|
(4) |
Det decentraliserade samarbetsinstrumentet har ett särskilt mervärde när det gäller att stödja åtgärder i särskilda situationer och i besvärliga partnerskap där traditionella samarbetsinstrument inte kan användas eller inte är lämpliga och när det gäller att stödja en diversifiering av decentraliserade aktörer som potentiella samarbetspartner i utvecklingsprocessen. |
|
(5) |
Förordning (EG) nr 1659/98 bör ändras och giltighetstiden för den förlängas till och med den 31 december 2006 som en följd av slutförandet av utvärderingen och antagandet av kommissionens meddelande rörande icke-statliga aktörers deltagande i Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik (5) . Den finansieringsram och den referensperiod som anges i artikel 4.1 bör justeras. |
|
(6) |
Förordning (EG) nr 1659/98 bör ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 1659/98 ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 1 skall ersättas med följande: ”Artikel 1 Gemenskapen skall stödja insatser och projekt som drivs av aktörer inom det decentraliserade samarbetet i gemenskapen och utvecklingsländerna med inriktning på fattigdomsminskning och hållbar utveckling, i synnerhet i situationer med besvärliga partnerskap när andra instrument inte kan användas. Dessa insatser och projekt skall främja
För att sådana insatser och projekt skall kunna stödjas måste prioritet ges aktörer inom det decentraliserade samarbetet i utvecklingsländerna. Dessa insatser skall gälla främjande av decentraliserat samarbete till förmån för alla utvecklingsländer.” |
|
2. |
Artikel 2 skall ändras på följande sätt:
|
|
3. |
Artikel 3 skall ersättas med följande: ”Artikel 3 De samarbetspartner som kan erhålla finansiellt stöd enligt denna förordning skall vara aktörer inom det decentraliserade samarbetet i gemenskapen eller i utvecklingsländerna, t.ex. lokala (däribland kommunala) myndigheter, icke-statliga organisationer, sammanslutningar för ursprungsbefolkningar, lokala yrkessammanslutningar och aktionsgrupper, kooperativ, fackföreningar, organisationer på det ekonomiska och sociala området, lokala organisationer (inklusive nätverk) som arbetar med frågor om decentraliserat samarbete och integration på regional nivå, konsumentorganisationer, kvinno- och ungdomsorganisationer, utbildnings- , kultur-, forsknings- och vetenskapsorganisationer , universitet och högskolor, kyrkor och religiösa sammanslutningar eller samfund, medier och varje icke-statlig organisation och oberoende stiftelser som kan bidra till utvecklingen. Den verksamhet som aktörerna bedriver i enlighet med målen i denna förordning skall präglas av öppenhet och insyn och vara förenlig med bestämmelserna om sund ekonomisk förvaltning och ansvarsskyldighet. ” |
|
4. |
Artikel 4 skall ändras på följande sätt:
|
|
5. |
Artikel 7 skall ändras på följande sätt:
|
|
6. |
Artikel 8.1 skall ersättas med följande: ” 1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté (härefter kallad kommittén) som inrättats i enlighet med artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 1658/98 av den 17 juli 1998 om samfinansiering med europeiska icke-statliga organisationer (NGO) på utvecklingens område av åtgärder på områden av intresse för utvecklingsländerna (6) . |
|
7. |
Artikel 10 skall ändras på följande sätt:
|
|
8. |
Artikel 13 andra stycket skall ersättas med följande: ”Den skall tillämpas till och med den 31 december 2006.” |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i ... den ...
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EUT C ...
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 december 2003.
(3) EGT L 213, 30.7.1998, s. 6 .
(4) EGT L 148, 6.6.2002, s. 1.
(5) KOM(2002) 598
P5_TA(2003)0596
Jämställdhet mellan könen i utvecklingssamarbetet ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om främjande av jämställdhet mellan könen i utvecklingssamarbetet (KOM(2003) 465 — C5-0367/2003 — 2003/0176(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 465) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 179 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0367/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för utveckling och samarbete (A5-0447/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet anser att finansieringsöversikten i kommissionens förslag, med parlamentets ändringar, är förenlig med utgiftstaket för kategori 4 i budgetplanen, eventuellt genom en omfördelning av anslagen till olika politikområden. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TC1-COD(2003)0176
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 18 december 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2004 om främjande av jämställdhet mellan könen i utvecklingssamarbetet
OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 179 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
i enlighet med det förfarande som avses i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
I FN:s millennieutvecklingsmål (3) manas till jämställdhet mellan könen och ett ökat medinflytande för kvinnor, och fastställs tydliga mål på utbildningsområdet som skall vara uppfyllda senast år 2015. |
|
(2) |
Två tredjedelar av de barn som inte går i skolan är flickor, andelen flickor som skrivs in i skolan är fortfarande lägre än för pojkar och det är fler flickor än pojkar som lämnar skolan i förtid. |
|
(3) |
I artikel 3.2 i fördraget föreskrivs att gemenskapen i all verksamhet som avses i artikel 3, däribland politiken för utvecklingssamarbete, skall syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem. |
|
(4) |
En oproportionerligt stor del av världens fattiga är kvinnor, och därför är främjandet av jämställdhet mellan könen viktigt för det överordnade målet att minska fattigdomen före år 2015. |
|
(5) |
Jämställdhet mellan kvinnor och män i alla åldrar erkänns vara ett effektivt medel för att bekämpa fattigdom. För att detta mål skall kunna uppnås genom strategin för integrering av ett jämställdhetsperspektiv är det nödvändigt att strategin kombineras med särskilda åtgärder som gynnar kvinnor i alla åldrar. |
|
(6) |
Kvinnor bidrar till utvecklingen trots otaliga hinder som begränsar resultatet av deras arbete och minskar fördelarna för dem själva och för samhället som helhet. Betydelsen av de roller som kvinnor i utvecklingsländerna intar under sin livstid, både ekonomiskt, socialt och miljömässigt, har lett till att det alltmer erkänns internationellt att deras fulla och odiskriminerade deltagande är absolut nödvändigt för en hållbar och effektiv utveckling. |
|
(7) |
Gemenskapen och dess medlemsstater har undertecknat förklaringen och handlingsplanen från den fjärde internationella kvinnokonferensen i Beijing 1995, i vilka det underströks att det är nödvändigt att vidta åtgärder mot jämställdhetshindren i hela världen och fastställdes att integreringen av ett jämställdhetsperspektiv är en strategi som kan främja jämställdhet mellan könen. |
|
(8) |
Enligt FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor är diskriminering av kvinnor ett hinder för utveckling, och parterna i konventionen är överens om att med alla lämpliga medel avskaffa denna diskriminering. |
|
(9) |
Syftet med rådets förordning (EG) nr 2836/98 av den 22 december 1998 om genusfrågornas integrering med utvecklingssamarbetet (4) är att stödja integreringen av jämställdhetsanalysen på utvecklingssamarbetets alla områden och att stödja och underlätta införlivandet av åtgärder för att bekämpa de viktigaste könsbetingade olikheterna. Genom förordningen tillses att jämställdhet mellan könen främjas i nationella planer som utarbetas för att genomföra de viktigaste delarna av handlingsplanen från Beijing. Förordningen löper ut den 31 december 2003. |
|
(10) |
I rådets och kommissionens förklaring beträffande Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik, som antogs av rådet (utveckling) den 10 november 2000, anges att jämställdhet mellan könen är en övergripande fråga. |
|
(11) |
I meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet ”Handlingsprogram för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i gemenskapens utvecklingssamarbete” av den 21 juni 2001, KOM(2001) 295 slutlig, fastställs en ram för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i EG:s utvecklingssamarbete. Handlingsprogrammet godkändes av rådet i dess slutsatser av den 8 november 2001. |
|
(12) |
Europaparlamentet betonade i sin resolution rörande handlingsprogrammet av den 25 april 2002 att integrering av ett jämställdhetsperspektiv är sättet att främja målet att uppnå jämställdhet mellan könen och förbättra kvinnors ställning i utvecklingsländerna. |
|
(13) |
I denna förordning fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (5). Gemenskapens utvecklingsstöd bör generellt sett även bidra till jämställdhet som en övergripande fråga. |
|
(14) |
De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (6). |
|
(15) |
I enlighet med de principer om subsidiaritet och proportionalitet som fastställs i artikel 5 i fördraget kan målet för den föreslagna åtgärden, dvs. att främja jämställdhet mellan könen i utvecklingssamarbetet, inte uppnås av medlemsstaterna ensamma. Mot bakgrund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar kan detta mål därför bättre uppnås på gemenskapsnivå. Denna förordning begränsas till den minsta omfattning som är nödvändig för att uppnå detta mål och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Kapitel 1
Räckvidd
Artikel 1
1. Syftet med denna förordning skall vara att genomföra åtgärder i syfte att främja jämställdhet mellan könen i den politik och de strategier och insatser som genomförs inom ramen för gemenskapens utvecklingssamarbete.
För detta ändamål skall gemenskapen tillhandahålla ekonomiskt bistånd och lämplig sakkunskap i syfte att främja jämställdhet mellan könen på alla politikområden av sitt utvecklingssamarbete och i alla sina insatser i utvecklingsländerna.
2. Gemenskapens stöd skall komplettera och förstärka utvecklingsländernas politik och förmåga liksom det stöd som tillhandahålls genom andra utvecklingssamarbetsinstrument.
Artikel 2
I denna förordning avses med
|
a) |
”integrering av ett jämställdhetsperspektiv”: planering, (om)organisering, förbättring och utvärdering av processer för utformning av politik, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas med all utvecklingspolitik och i alla utvecklingsstrategier och utvecklingsinsatser på alla nivåer och i alla stadier av de aktörer som normalt är involverade i ett sådant arbete. |
|
b) |
”specifika åtgärder”: åtgärder för att förhindra eller kompensera för olägenheter med anknytning till kön vilka kan bevaras eller införas i syfte att sörja för jämställdhet i praktiken mellan kvinnor och män. Sådana åtgärder skall i första hand syfta till att förbättra kvinnors situation på det område som omfattas av denna förordning. |
Artikel 3
Följande mål skall i enlighet med Förenta nationernas millennieutvecklingsmål om att främja jämställdhet mellan könen och ett ökat medinflytande för kvinnor , FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, den deklaration och det handlingsprogram som antogs vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing samt slutdokumentet från FN:s generalförsamlings extra session med temat ”Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred på 2000-talet” eftersträvas inom ramen för denna förordning:
|
a) |
Stöd till integreringen av ett jämställdhetsperspektiv på alla områden av utvecklingssamarbetet, kombinerat med specifika åtgärder till förmån för kvinnor i alla åldrar , i syfte att främja jämställdhet mellan könen som ett viktigt bidrag till fattigdomsminskningen. |
|
b) |
Stöd till sådana inhemska offentliga och privata strukturer i utvecklingsländerna som kan ta ansvar och initiativ när det gäller att främja jämställdhet mellan könen. |
Artikel 4
1. Den verksamhet i syfte att främja jämställdhet mellan könen som kan få stöd är särskilt följande:
|
a) |
Stöd till specifika åtgärder rörande tillgång till och kontroll av resurser och tjänster för kvinnor, i synnerhet i fråga om utbildning och vidareutbildning , hälso- och sjukvård, ekonomisk och social verksamhet, sysselsättning och infrastruktur, samt rörande deltagande i politiska beslutsprocesser. |
|
b) |
Stöd till insamling, spridning, analys och förbättring av statistik uppdelat efter kön och ålder samt utveckling och spridning av metoder, riktlinjer, för- och efterhandsbedömningar av åtgärderna ur ett jämställdhetsperspektiv, tematiska undersökningar, kvalitativa och kvantitativa indikatorer och andra operativa instrument. |
|
c) |
Stöd till informations- och PR-kampanjer och upprättande av partnerskapsnätverk på jämställdhetsområdet . |
|
d) |
Stöd till förstärkning av den institutionella och operativa förmågan hos viktiga berörda parter i utvecklingsprocessen i partnerländerna , t.ex. genom att tillhandahålla en specialist på jämställdhetsfrågor, utbildning och tekniskt bistånd. |
2. De instrument som skall finansieras inom ramen för den verksamhet som avses i punkt 1 kan ha formen av
|
a) |
metodologiska och organisatoriska undersökningar rörande integreringen av ett jämställdhetsperspektiv av relevans för alla åldersgrupper, |
|
b) |
tekniskt bistånd, inbegripet konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv, utbildning och fortbildning, informationssamhället eller andra tjänster, |
|
c) |
varuleveranser, revisioner och utvärderings- och övervakningsuppdrag. |
3. Gemenskapens finansiering kan täcka följande:
|
a) |
Investeringsprojekt, med undantag av förvärv av fast egendom. |
|
b) |
Ett mottagande organs driftskostnader, inbegripet löpande kostnader för administration och underhåll som inte får överstiga kostnaderna för administrativa utgifter . |
Stöd till driftskostnader skall tilldelas i gradvis avtagande omfattning.
Artikel 5
Vid urvalet och genomförandet av den verksamhet som avses i artikel 4.1 skall särskild vikt läggas vid följande:
|
a) |
Möjligheten av att insatser och program kan fungera som en katalysator och få multiplikatoreffekter när det gäller att i stor skala stödja strategin för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i samband med insatser från gemenskapens sida. |
|
b) |
Stärkande av strategiska partnerskap och inledande av ett transnationellt samarbete som framför allt förstärker det regionala samarbetet i fråga om jämställdhet mellan könen. |
|
c) |
Kostnadseffektivitet vid utformningen och planeringen av insatser och en varaktig inverkan av dessa insatser. |
|
d) |
En klar definition och uppföljning av mål och indikatorer. |
|
e) |
Insatser för att främja samverkan med politik och program för reproduktiv och sexuell hälsa och därtill hörande rättigheter, fattigdomsbetingade sjukdomar, i synnerhet hiv/aids-program, kampen mot våld, frågor med anknytning till flickor, utbildning och vidareutbildning av kvinnor i alla åldrar, åldringar , miljö , mänskliga rättigheter, konfliktförebyggande arbete, demokratisering samt kvinnors deltagande i politiska, ekonomiska och samhälleliga beslutsprocesser . |
|
f) |
Integrering av ett jämställdhetsperspektiv på de sex prioriterade områdena av gemenskapens utvecklingspolitik. |
|
g) |
Vikten av att framför allt uppmärksamma flickors utbildning och det faktum att man skulle kunna börja ta itu med de ojämlika villkoren för flickor genom att anställa och utbilda lokala, kvinnliga lärare. |
Kapitel II
Genomförande av stödet
Artikel 6
1. Finansiellt stöd enligt denna förordning skall ha formen av gåvobistånd eller kontrakt.
2. Ett bidrag kan finansiera hela kostnaden för en åtgärd endast om det kan bevisas att detta är av avgörande betydelse för att åtgärden skall kunna utföras, med undantag av åtgärder som följer av genomförandet av finansieringsöverskommelser med tredjeland eller åtgärder som förvaltas av internationella organisationer. I andra fall skall det eftersträvas att de mottagare som anges i artikel 7 ger ett finansiellt bidrag. Vid fastställandet av det finansiella bidrag som skall begäras skall hänsyn tas till de berörda partnernas förmåga och den aktuella åtgärdens art.
3. Avtalen med mottagarna får täcka finansiering av deras driftskostnader, i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.3 b.
4. Ett finansiellt stöd enligt denna förordning får innefatta samfinansiering med andra givare, särskilt med medlemsstaterna, Förenta nationerna samt internationella eller regionala utvecklingsbanker eller finansiella institut.
Artikel 7
1. De samarbetspartner som kan få finansiellt stöd enligt denna förordning är bland annat följande:
|
a) |
Myndigheter och offentliga organ på nationell, regional och lokal nivå . |
|
b) |
Lokala samhällen, icke-statliga organisationer, särskilt de som är verksamma på jämställdhetsområdet, kvinnoorganisationer, lokalt baserade organisationer, fackföreningar och andra icke-vinstdrivande fysiska och juridiska personer. |
|
c) |
Den lokala privata sektorn. |
|
d) |
Regionala organisationer. |
|
e) |
Internationella organisationer, såsom Förenta nationerna och dess organ, fonder och program, samt utvecklingsbanker, finansiella institut, globala initiativ samt internationella partnerskap mellan offentliga och privata aktörer. |
|
f) |
Forsknings- och utvecklingsinstitut samt universitet. |
2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 e skall finansiellt stöd i form av bidrag från gemenskapen vara tillgängligt för samarbetspartner som har sitt huvudkontor i en medlemsstat eller i ett tredjeland som är mottagare eller potentiell mottagare av stöd från gemenskapen enligt denna förordning, förutsatt att detta huvudkontor utgör faktiskt centrum för ledning av verksamheten. I undantagsfall får huvudkontoret vara beläget i ett annat tredjeland. Prioritet kommer att ges de inhemska strukturer som kan bidra till att utveckla den lokala förmågan när det gäller jämställdhetsperspektivet.
Artikel 8
1. Om åtgärderna är föremål för finansieringsöverenskommelser mellan gemenskapen och mottagarlandet, skall det i dessa överenskommelser föreskrivas att betalningen av skatter, tullar och andra avgifter inte skall finansieras av gemenskapen.
2. Alla finansieringsöverenskommelser eller överenskommelser eller kontrakt om bidrag som ingås enligt denna förordning skall innehålla en bestämmelse om att kommissionen och revisionsrätten får utföra kontroller på plats i enlighet med de sedvanliga förfaranden som kommissionen har föreskrivit inom ramen för gällande bestämmelser, särskilt bestämmelserna i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.
3. Nödvändiga åtgärder skall vidtas för att ge uttryck åt gemenskapskaraktären hos det bistånd som lämnas enligt denna förordning.
Artikel 9
1. Deltagande i anbudsförfaranden och tilldelning av ett upphandlingskontrakt skall vara öppet på lika villkor för alla fysiska och juridiska personer i medlemsstaterna, därmed likställda länder och i samtliga utvecklingsländer. Det skall stå öppet för andra tredjeländer under förutsättning att det tillämpas ömsesidigt. Det kan i exceptionella och berättigade undantagsfall utvidgas till att omfatta andra tredjeländer.
2. Varor som levereras skall ha sitt ursprung i medlemsstaterna, mottagarlandet eller andra utvecklingsländer. I de fall som anges i punkt 1 får varorna ha sitt ursprung i andra tredjeländer.
Artikel 10
1. För att uppnå målen om konsekvens och komplementaritet enligt fördraget och sörja för största möjliga verkan totalt sett av åtgärderna får kommissionen vidta alla nödvändiga samordningsåtgärder, vilka särskilt kan avse
|
a) |
inrättande av ett system för systematiskt utbyte och systematisk analys av information om de finansierade åtgärderna och om de åtgärder som gemenskapen och medlemsstaterna avser att finansiera, |
|
b) |
samordning på den plats där åtgärderna genomförs i form av regelbundna möten och informationsutbyte mellan företrädare för kommissionen och medlemsstaterna i mottagarlandet, lokala myndigheter och andra decentraliserade organ. |
2. Kommissionen bör ta upp könsrollsfrågan som en permanent punkt på dagordningen under möten mellan företrädare för kommissionen, medlemsstaterna och partnerländerna i syfte att informera om jämställdhetsfrågor på nya områden av utvecklingssamarbetet.
3. Kommissionen skall dra nytta av erfarenheter från medlemsstaterna, andra givare och partnerländerna i frågor som rör integrering av ett jämställdhetsperspektiv och kvinnors frigörelse.
4. Kommissionen får tillsammans med medlemsstaterna ta alla initiativ som är nödvändiga för att sörja för en lämplig samordning med övriga berörda givare, särskilt de som är en del av FN-systemet.
Kapitel III
Bestämmelser om finansiering och därtill anknutna förfaranden för beslut
Artikel 11
1. Finansieringsramen för genomförandet av denna förordning under perioden 2004-2006 skall vara 11 miljoner euro .
2. De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.
Artikel 12
1. Kommissionen skall ansvara för utarbetandet av riktlinjer för den strategiska programplaneringen och för fastställandet av mätbara mål, prioriteringar, tidsfrister inom särskilda åtgärdsområden, förutsättningar och förväntade resultat för gemenskapens samarbete. Programplaneringen skall vara flerårig och vägledande.
2. Ett åsiktsutbyte skall äga rum en gång om året, inom ramen för ett gemensamt möte mellan de kommittéer som avses i artikel 14.1, och på grundval av en redogörelse av kommissionens företrädare för de allmänna riktlinjerna för de åtgärder som skall genomföras.
Artikel 13
1. Kommissionen skall ansvara för bedömning av, beslut om och förvaltning av de åtgärder som omfattas av denna förordning i enlighet med gällande budgetförfaranden och andra gällande förfaranden, särskilt de som föreskrivs i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.
2. Arbetsprogrammet skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 14.
Artikel 14
1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som, för det aktuella geografiska området, är behörig i utvecklingsfrågor.
2. När det hänvisas till denna punkt skall artikel 4 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 7 och 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara 45 dagar.
Kapitel IV
Rapporter
Artikel 15
1. Efter varje budgetårs utgång skall kommissionen i sin årliga rapport till Europaparlamentet och rådet om Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik lämna uppgifter om vilka åtgärder som finansierats under det gångna budgetåret och redovisa sina slutsatser beträffande genomförandet av förordningen under året.
Sammanfattningen skall i synnerhet innehålla uppgifter om åtgärdernas starka och svaga sidor och resultat, om med vem kontrakt har ingåtts samt om resultaten av eventuella oberoende utvärderingar av enskilda åtgärder.
2. Ett år innan förordningen upphör att gälla skall kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en oberoende utvärderingsrapport om dess genomförande så att det kan fastställas om förordningens mål har uppnåtts och riktlinjer kan ges för hur framtida åtgärder skall kunna bli mera effektiva. Kommissionen får på grundval av denna utvärderingsrapport lägga fram förslag beträffande förordningens framtid liksom, vid behov, förslag till ändringar av förordningen.
Artikel 16
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den skall tillmpas till och med den 31 december 2006.
Utfärdad i ... den
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EUT C ...
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 december 2003.
(3) http://www.un.org/millenniumgoals/
(4) EGT L 354, 30.12.1998, s. 5. Ändrad genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
P5_TA(2003)0597
Fiskeavtal EG/Elfenbenskusten *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ingående av ett avtal i form av skriftväxling om förlängning av protokollet om fastställande för perioden 1.7.2003- 30.6.2004 av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Elfenbenskusten avseende fiske utanför Elfenbenskustens kust (KOM(2003) 556 — C5-0458/2003 — 2003/0219(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 556) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 37 och artikel 300.2 och 3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C5-0458/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 och artikel 97.7 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandet från budgetutskottet (A5-0459/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner rådets förordning såsom ändrad av parlamentet, och ingåendet av avtalet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen, samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Elfenbenskusten, parlamentets ståndpunkt. |
|
KOMMISSIONENS FÖRSLAG |
PARLAMENTETS ÄNDRINGAR |
||
|
Ändring 1 |
|||
|
Skäl 2a (nytt) |
|||
|
|
|
||
|
Ändring 2 |
|||
|
Artikel 3a (ny) |
|||
|
|
Artikel 3a Innan det ingås ett nytt fiskeavtal med Elfenbenskusten skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport med en utvärdering av fiskeresurserna och en rapport om tillämpningen av det senaste protokollet och villkoren för dess genomförande, med speciell hänvisning till de särskilda åtgärderna. |
||
|
Ändring 3 |
|||
|
Artikel 3b (ny) |
|||
|
|
Artikel 3b På grundval av de rapporter som omnämns i artikel 3a och efter att ha hört Europaparlamentet skall rådet ge kommissionen mandat att inleda förhandlingar om eventuella nya avtal |
||
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2003)0598
Europeiska rådets möte
Europaparlamentets resolution om resultatet av Europeiska rådet i Bryssel den 12-13 december 2003
Europaparlamentet utfärdar denna resolution av följande skäl:
|
A. |
Europeiska rådet har antagit sina slutsatser från mötet i Bryssel den 12-13 december 2003. |
Ekonomisk tillväxt
|
1. |
Europaparlamentet välkomnar rådets antagande av den europeiska aktionen för tillväxt men betonar att ökade investeringar i nyckelprojekt inte ensamt kan lösa vare sig de omedelbara eller de långsiktiga problemen i den europeiska ekonomin. Parlamentet lyfter fram behovet av en starkare inriktning på genomförande och resultat om Lissabonmålen skall kunna uppnås. Dessutom uppmanar parlamentet parterna att fullfölja de strukturreformer som behövs för att återställa den europeiska konkurrenskraften samt skapa tillväxt och sysselsättning. |
|
2. |
Europaparlamentet beklagar emellertid att ”snabbstartsprogrammet” har inrättats utan samråd med parlamentet och utan att klara finansieringsvillkor fastställts. Parlamentet konstaterar vidare att den europeiska aktionen för tillväxt bör genomföras med beaktande av de ramar som tillhandahålls genom stabilitets- och tillväxtpakten och budgetplanen och erkänner den återhållsamma roll som rekommenderas för EIB. |
|
3. |
Europaparlamentet välkomnar betoningen på de privata finansieringskällornas framträdande roll i finansieringen av stödberättigade projekt. Parlamentet efterlyser en utvärdering av offentlig-privata partnerskap vad gäller konsekvenserna för ”ägandeskap” och de offentliga budgetarnas ”dolda” finansiella ställning på lång sikt. |
|
4. |
Europaparlamentet understryker att prioriteringarna för utvecklingen av de transeuropeiska näten för infrastruktur måste planeras strategiskt i linje med allmänintresset och att enskilda projekts mervärde måste utrönas via heltäckande konsekvensbedömningar som koncentreras till projekt som syftar till att frikoppla transporttillväxt från ekonomisk tillväxt och resursutnyttjande. Parlamentet understryker behovet av att prioritera infrastrukturprojekt som rör järnväg och hållbara vattenvägar, i linje med visionen om en modal omläggning i kommissionens vitbok om transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden (KOM(2001) 370), och kräver att man begränsar prioriteringen av de transeuropeiska transportnätsprojekten till gränsöverskridande, intermodala och hållbara projekt. Parlamentet betonar dessutom nödvändigheten av att genomföra en strategisk miljökonsekvensbedömning av det transeuropeiska transportnätsinitiativet, inbegripet dess konsekvenser för koldioxidutsläppen. Parlamentet erinrar i detta sammanhang rådet om att beslutet om de transeuropeiska näten skall ske genom medbeslutande fullt ut från parlamentets sida, och beklagar att parlamentet hittills inte hörts när det gällt att fastställa prioriteter. |
|
5. |
Europaparlamentet konstaterar att tillväxtinitiativet inte i tillräcklig utsträckning återspeglar det faktum att investeringar i humankapital, bl.a. för sekundärutbildning och livslångt lärande, antagligen är den viktigaste enskilda faktorn för att Europa skall lyckas möta de utmaningar som ställs inom den innovationspräglade världsekonomin. Parlamentet yrkar därför på att man vidgar kriterierna för att finna möjliga investeringsprojekt, metoder för att finna ambitiös investeringsverksamhet för förbättrade arbeten, utbildning och livslångt lärande och för att utveckla ren och miljövänlig teknik, och erkänner samtidigt vikten av välfungerande offentliga tjänster. |
|
6. |
Europaparlamentet anser att en halvtidsutvärdering av den europeiska aktionen för tillväxt bör tillhandahållas både Europeiska rådet och Europaparlamentet senast 2006 och inte i slutet av 2007, så att slutsatser kan dras inför den nya budgetplanen för 2007-2011 och den nya finansieringsperioden för EU:s strukturfonder. Europaparlamentet kräver att fullt ut få delta i halvtidsutvärderingen av aktionen för tillväxt och uppmanar EIB att så snart som möjligt informera Europaparlamentet om sitt förberedande arbete. |
|
7. |
Europaparlamentet välkomnar rapporten från arbetsgruppen för sysselsättning och upprepar att en ökad kvalitet på arbetstillfällena och en ökad kompetensnivå bidrar till att ekonomin blir effektiv och produktiv och till att människor integreras bättre på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att liknande rekommendationer har gjorts vid många tillfällen, bland annat genom sysselsättningsriktlinjerna, och att man nu måste inrikta sig på genomförandet. |
|
8. |
Europaparlamentet oroas kraftigt av den påtagligt bristande uppföljningen av Lissabonstrategin i medlemsstaterna. Parlamentet upprepar kravet på att deras insatser måste övervakas, särskilt när det gäller sysselsättning och sociala frågor. Parlamentet betonar vikten av att till fullo respektera de nya riktlinjerna för sysselsättningen som antogs tidigare i år i den övergripande strategin för att påskynda genomförandet av Lissabonagendan. De nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter och alla berörda aktörer på nationell och lokal nivå måste involveras för att den europeiska strategin verkligen skall införlivas i den nationella politiken. |
|
9. |
Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets dubbla betoning på konkurrenskraft och sysselsättning och dess beslut att sätta förbättringen av medlemsstaternas sysselsättningsskapande insatser högt upp på nästa dagordning, men vidhåller att begreppet konkurrenskraft i den europeiska sociala modellen inte är begränsat till enbart kostnadsreduceringar utan även omfattar kvalitativa frågor med långsiktiga effekter, såsom sociala och miljömässiga hänsyn. Parlamentet efterlyser även fortsättningsvis konsekvensbedömningar av all ny EU-lagstiftning. |
|
10. |
Europaparlamentet betonar vikten av att bättre sprida innovation, genomföra mer forskning och utveckling, få arbete att löna sig, utveckla en positiv sysselsättningspolitik för aktivt åldrande, inrätta förebyggande arbetslöshetsåtgärder, investera i utbildning och livslångt lärande, införa en familjevänlig sysselsättningspolitik och tillhandahålla en ekonomiskt överkomligare och mer tillgänglig barnomsorg. |
|
11. |
Europaparlamentet välkomnar det gemensamma meddelandet från de europeiska arbetsmarknadsparterna till det sociala trepartstoppmötet den 11 december 2003 och påpekar att den sociala dialogen bör vara en central del i moderniseringen av arbetsmarknaden. |
|
12. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till fullo beakta rapporten och rekommendationerna från arbetsgruppen för sysselsättning när den utarbetar den gemensamma sysselsättningsrapporten som skall läggas fram vid Europeiska rådets vårmöte 2004, att följa upp erfarenheterna från europeiska handikappåret 2003 genom att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig för människor med funktionshinder över hela Europa samt att vidta åtgärder och noggrant övervaka att medlemsstaterna verkligen tillämpar EU:s två direktiv om bekämpning av alla former av diskriminering. |
|
13. |
Europaparlamentet ser med intresse på den rapport om avindustrialiseringen som kommissionen avser att lägga fram under det första kvartalet 2004. Denna rapport bör innehålla förslag om alla konsekvenser av omstruktureringar och omlokaliseringar. Parlamentet efterlyser bättre förutsättningar för information, rådgivning och delaktighet för arbetstagarna och framför allt åtgärder för en översyn av direktivet om inrättandet av ett företagsråd. |
|
14. |
Europaparlamentet noterar att Europeiska rådet har ansett det vara nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att EU skall hålla sina löften på klimatförändringsområdet. Dessa åtgärder är absolut nödvändiga med tanke på vilka kraftlösa slutsatser FN:s klimatförändringskonferens ledde fram till i Milano den 12 december 2003. Övriga parter, framför allt Förenta staterna och Ryssland, bör fatta nya beslut för att Kyotoprotokollet äntligen skall kunna tillämpas. |
Frihet, säkerhet och rättvisa
|
15. |
Europaparlamentet noterar Europeiska rådets beredvillighet att påskynda inrättandet av en europeisk förvaltningsbyrå för operationellt samarbetet vid de yttre gränserna och upprepar att det ger en operationell gemenskapsstruktur företräde, i syfte att förbättra samarbetet i samband med bevakningen av de yttre gränserna, i synnerhet med tanke på utvidgningen 2004. Parlamentet stöder åtgärder för att underlätta kontrollförfarandena vid gränserna under förutsättning att detta inte leder till försämrad säkerhet och uppmanar rådet att då det antar detta förslag involvera parlamentet helt och fullt. |
|
16. |
Mot bakgrund av att endast tre medlemsstater (Danmark, Spanien och Portugal) har införlivat rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (1) med sin nationella lagstiftning beklagar Europaparlamentet att Europeiska rådet inte insisterade på att de återstående medlemsstaterna skall iaktta tidsfristen den 31 december 2003. Parlamentet uppmanar återigen rådet att anta ett rambeslut om gemensamma normer för processrätt. |
|
17. |
Europaparlamentet beklagar att EU-ledarna och rådets ordförandeskap inte diskuterat Guantanamofångarnas rätt till en opartisk rättegång, och insisterar på att Europeiska rådet och det nya irländska ordförandeskapet tar upp denna fråga med de amerikanska myndigheterna varje gång tillfälle ges. |
|
18. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt och Europeiska rådets beredvillighet att presentera en slutlig utvärdering av genomförandet av Tammerforsmålen och erinrar om att nästa skede vad gäller inrättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa enligt Nicefördraget är att tillämpa medbeslutandeförfarandet på majoriteten av de beslut som rör asyl och invandring. Parlamentet uppmanar därför RIF-rådet att undanskaffa de politiska hinder som omtalas i slutsatserna från Europeiska rådet och begär i synnerhet att direktiven om asyl helt och fullt skall följa Genèvekonventionen och dess protokoll. |
|
19. |
Europaparlamentet uppmanar rådet, särskilt inom ramen för handlingsprogrammet för återsändande och förhandlingarna om avtal beträffande återtagande, att uppväga alla åtgärder som redan vidtagits för att bekämpa olaglig invandring genom att föra en aktiv politik för integration och främjande av rättigheter för tredjelandsmedborgare som bor inom EU:s territorium. |
|
20. |
Europaparlamentet välkomnar rådets beredvillighet att garantera genomförande av åtgärderna i programmet för att bekämpa illegal invandring över sjögränserna, i synnerhet med tanke på de mänskliga tragedier som nyligen utspelats längs våra kuster vid Medelhavet, och begär att det involveras i genomförandet av dessa åtgärder på samma basis som kommissionen och medlemsstaterna. |
|
21. |
Europaparlamentet uttrycker sina betänkligheter om införandet av biometriska kännetecken i viseringshandlingar och uppehållstillstånd eftersom det finns flera frågor som återstår att lösa när det gäller skydd av personuppgifter, inbegripet central bevaring och användning i andra hand, i synnerhet vid utarbetandet av informationssystemet för viseringar och eventuell samverkan med Schengens informationssystem. |
|
22. |
Europaparlamentet välkomnar rådets vilja att stärka Europols befogenheter och återupprepar sin åsikt om att införande av detta instrument inom ramen för gemenskapens behörighet vore bästa sättet att förbättra dess effektivitet. |
|
23. |
Europaparlamentet instämmer i den betydelse som rådet ger kampen mot narkotikahandel. Denna bör undergräva finansieringen av den illegala verksamheten för smugglare, kriminella organisationer eller terroristorganisationer. |
|
24. |
Europaparlamentet ser med oro på den växande främlingsfientligheten, rasismen och antisemitismen, och konstaterar att rådet är fast beslutet att kämpa mot rasistiska våldsdåd. Nya åtgärder måste vidtas, på medlemsstats- och gemenskapsnivå, för att bekämpa alla uttryck för intolerans. |
|
25. |
Europaparlamentet stöder beslutet att man skall utgå från det befintliga europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet och utöka dess mandat så att det blir en människorättsorganisation. Parlamentet ber kommissionen att ta reda på hur förvaltningsstrukturen skulle kunna anpassas till de nya uppgifterna och vilken profil den nya förvaltningen kan förväntas ha. |
Utvidgningen
Nya medlemsstater
|
26. |
Europaparlamentet delar Europeiska rådets förväntan att få välkomna Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien som fullvärdiga EU-medlemmar den 1 maj 2004. Parlamentet stöder Europeiska rådets uppmaning till de nya medlemsstaterna att under slutskedet före anslutningen intensifiera och slutföra sina sista förberedelser inför EU-medlemskapet. Parlamentet uppmanar vidare de nuvarande och blivande medlemsstaterna att se till att ratificeringen av anslutningsfördraget slutförs i tid. |
Bulgarien och Rumänien
|
27. |
Europaparlamentet uppmanar Bulgarien och Rumänien att slutföra sina förberedelser av EUmedlemskapet, och i synnerhet att se till att den administrativa och domstolsmässiga kapaciteten når den nivå som erfordras, så att de kan slutföra förhandlingarna 2004, underteckna anslutningsfördraget 2005 och bli EU-medlemmar i januari 2007. |
Turkiet
|
28. |
Europaparlamentet stöder Europeiska rådet i dess uppmaning till Turkiet att göra ytterligare varaktiga reforminsatser, särskilt när det gäller utövande av de grundläggande fri- och rättigheterna, fortsatt anpassning av de civila-militära förbindelserna till EU:s praxis samt makroekonomisk obalans. Parlamentet håller med om att en lösning av Cypernfrågan verkligen skulle underlätta Turkiets strävan efter EUmedlemskap. |
Cypern
|
29. |
Europaparlamentet noterar med intresse resultatet av de turkcypriotiska ”valen” den 14 december 2003 och hoppas att detta resultat vittnar om stöd för en genomgripande lösning av Cypernfrågan och för en anslutning till EU. |
|
30. |
Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter, särskilt Turkiet och det turkcypriotiska ledarskapet, att visa sin vilja att snarast uppfylla kriterierna från FN:s generalsekreterare för ett återupptagande av förhandlingarna på grundval av dennes förslag, så att samtalen kan komma igång igen. |
|
31. |
Europaparlamentet upprepar sin förhoppning om att ett återförenat Cypern skall anslutas till unionen den 1 maj 2004. Parlamentet understryker i detta hänseende betydelsen av att Turkiet uttryckt en politisk vilja att lösa Cypernproblemet. |
Yttre förbindelser, GUSP/ESFP
Yttre förbindelser
Västra Balkan
|
32. |
Europaparlamentet delar Europeiska rådets slutsatser i denna fråga och betonar att de berörda länderna måste göra förnyade insatser för att skapa ett positivt ekonomiskt, politiskt och demokratiskt klimat som bidrar till att upprätta starkare förbindelser med EU inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen. |
|
33. |
Europaparlamentet välkomnar förberedelserna för deltagande från länderna på västra Balkan i gemenskapsprogrammen och vill att processen påskyndas. Parlamentet betraktar den kommande förordningen för individuella europeiska partnerskap som ytterligare en möjlighet för de berörda länderna att komma närmare och integreras i EU-strukturerna. |
Europa-Medelhavspartnerskapet
|
34. |
Europaparlamentet välkomnar den vilja som visats att ge partnerskapet mellan EU och Medelhavsområdet en så stor strategisk betydelse, inte minst med hänsyn till den nya situation som skapats i och med unionens utvidgning, inom ramen för vilken grannländerna i Medelhavsområdet förväntas spela en avgörande roll med avseende på Europeiska unionens gränser. Parlamentet välkomnar resultaten från den sjätte konferensen mellan EU och Medelhavsländerna som hölls i Neapel och från de sektorsvisa konferenserna mellan EU och Medelhavsländerna. |
|
35. |
Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Europa-Medelhavsländernas investeringsfacilitet (FEMIP) och hoppas att denna skall bidra till ökade investeringar i regionen. |
|
36. |
Europaparlamentet välkomnar beslutet att inrätta en kulturstiftelse för Europa-Medelhavsområdet och hoppas att konkreta beslut kommer att fattas så snart som möjligt för att förverkliga planen. |
Irak
|
37. |
Europaparlamentet anser att tillfångatagandet av Iraks tidigare ledare Saddam Hussein är en vändpunkt i processen för att återupprätta fred, stabilitet och demokrati i Irak. Parlamentet upprepar sin åsikt att denna process kan bli framgångsrik om den sker i FN:s regi, i enlighet med säkerhetsrådets resolution nr 1511, och med snabbt överlämnande av landets suveränitet till det irakiska folket. |
|
38. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att begära att FN:s säkerhetsråd verkar för att Saddam Hussein skall ställas till svars i enlighet med internationell rätt och Genèvekonventionen och att det samtidigt fullt ut tillämpar resolution 1511 när det gäller det irakiska folkets suveränitet. |
Terrorism
|
39. |
Europaparlamentet instämmer i Europeiska rådets helhjärtade fördömande av terroristattacker, och upprepar sin övertygelse att bekämpningen av terrorismen skall ske inom ramen för det internationella samfundet, i enlighet med internationell rätt och med ett gemensamt svar på detta globala hot. |
Mellanöstern
|
40. |
Europeiska rådets åtagande att nå målet med två stater, Israel och ett överlevnadsdugligt och demokratiskt Palestina, kräver starkare politisk vilja från Europeiska unionen. Mellanösternkvartettens initiativ bör omedelbart återupptas och Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att ta de initiativ som behövs för detta. |
|
41. |
Europaparlamentet välkomnar Genèveinitiativet, som tagits inom de israeliska och palestinska samhällena, vars syfte är att främja ett klimat som bygger på förtroende och varaktig fred och som bekräftar viljan att uppnå en fredlig samlevnad. Parlamentet betraktar detta initiativ som ett värdefullt bidrag från det civila samhället till färdplanen. |
|
42. |
Europaparlamentet upprepar rådets ställningstagande när det gäller uppmaningen till den palestinska myndigheten att i konkret handling visa sin beslutsamhet att kämpa mot terrorism och extremistvåld och till den israeliska regeringen att avveckla bosättningar som byggts efter mars 2001 och upphöra med uppförandet av skiljemuren. |
|
43. |
Europaparlamentet stöder dialogen mellan religioner och initiativen från det civila samhället, motsätter sig varje form av extremism, intolerans och främlingsfientlighet och fördömer varje form av antisemitism och uppmaning till rashat eller religiöst hat. |
|
44. |
Europaparlamentet välkomnar de uttalanden som gjordes i detta ärende vid Euromedkonferensen i Neapel och donatorsmötet i Rom (ad hoc-kontaktkommittén), vilket förhoppningsvis skall leda till konkreta och snabba initiativ. |
Arabvärlden
|
45. |
Europaparlamentet välkomnar den rapport om arabvärlden som utarbetats av den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och ser denna strategi som ett positivt bidrag till fred och säkerhet i hela regionen och ett steg framåt i riktning mot ett nytt partnerskap med berörda länder inom ramen för Barcelonaprocessen och ett nytt europeiskt grannskap. |
De transatlantiska förbindelserna
|
46. |
Precis som rådet anser också Europaparlamentet att det transatlantiska partnerskapet är oersättligt. Parlamentet välkomnar Europeiska rådets uttalande om de transatlantiska förbindelserna, särskilt dess betoning av en multilateral verklighet och av EU:s och dess partners behov av att försvara en gemensam internationell agenda. Europaparlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att som en förberedelse inför nästa toppmöte mellan EU och USA respektive mellan EU och Kanada att lägga fram förslag till ett fördjupat transatlantiskt samarbete för att utveckla en gemensam agenda, inbegripet ett gemensamt tillvägagångssätt för att uppnå en multilateral veklighet på världsplan. |
Ryssland
|
47. |
Europaparlamentet välkomnar beslutet att uppmana rådet och kommissionen att utarbeta en utvärderingsrapport om alla aspekter av unionens förbindelser med Ryssland. Parlamentet understryker dock att bristerna i den ryska demokratin, framför allt när det gäller de allmänna valen den 7 december 2003, den pågående hänsynslösa konflikten i Tjetjenien och förseningarna i ratificeringen av Kyotoprotokollet bidrar till att försvaga ett möjligt strategiskt partnerskap. |
Latinamerika och Västindien
|
48. |
Europaparlamentet välkomnar de avtal om politisk dialog och samarbete som slutits med Andinska gemenskapen och Centralamerika, och begär på nytt att förhandlingarna med Mercosur skall slutföras så snart som möjligt. Parlamentet välkomnar därför den tidsplan som man kom överens om på ministernivå den 12 november 2003. Allt detta kommer på ett betydelsefullt sätt att bidra till att stärka de biregionala förbindelserna. |
|
49. |
Europaparlamentet beklagar att Europeiska rådet inte tog upp frågan om situationen i Kuba, och särskilt de kubanska myndigheternas vägran att bevilja Oswaldo Payá Sardiñas, 2002 års mottagare av Europaparlamentets Sacharovpris, visum för att resa till Europa och redogöra för sin syn på den aktuella situationen i landet. |
Afrika
|
50. |
Europaparlamentet bekräftar vikten av partnerskapet med Afrika och välkomnar den förstärkta dialogen mellan EU och Afrika som framgick av det positiva och konstruktiva resultatet från ministertrojkan EU—Afrika i Rom den 10 november 2003. |
GUSP/ESFP
|
51. |
Europaparlamentet välkomnar att Europeiska rådet antagit den europeiska säkerhetsstrategi som presenterats av den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och upprepar sitt stöd för de övriga beslut som fattats på detta område, i enlighet med ordförandeskapets text om det europeiska försvaret, och hoppas att denna politiks mål kommer att uppnås trots att man i dagsläget inte lyckats nå en överenskommelse om EU:s konstitution. |
Övriga beslut
|
52. |
Europaparlamentet ställer sig mycket positivt till Europeiska rådets beslut om utplaceringen av EU:s nya byråer, varigenom dessa nya organ säkras möjligheten att arbeta effektivt. |
*
* *
|
53. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet och kommissionen. |
P5_TA(2003)0599
Upphävande av unionens embargo på vapenexport till Kina
Europaparlamentets resolution om vapenförsäljning till Kina
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av den förklaring om Kina som antogs av Europeiska rådet i Madrid den 26 juni 1989 till följd av det brutala förtryck som utövades i Kina på den tiden, och genom vilken ett vapenembargo mot Kina infördes vars omfattning blivit en nationell tolkningsfråga, |
|
— |
med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 12—13 december 2003, |
|
— |
med beaktande av slutsatserna från det sjätte toppmötet mellan Kina och Europeiska unionen som hölls i Peking den 30 oktober 2003, |
|
— |
med beaktande av att både EU och Kina nyligen har lagt fram planer för förbindelserna mellan EU och Kina där man banar väg för en utveckling av förbindelserna under de kommande åren, |
|
— |
med beaktande av EU: s uppförandekod för vapenexport med avseende på länder eller regioner där det fortsättningsvis råder allvarliga spänningar, |
|
— |
med beaktande av artikel 37.4 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
I sin resolution av den 23 oktober 2003 (1) om årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP, insisterade parlamentet på en fredlig lösning i Taiwanfrågan genom en dialog över Taiwansundet, och begärde att Kina skulle dra tillbaka sina missiler från kustprovinserna längs Taiwansundet. |
|
B. |
I politiken gentemot Kina är det absolut nödvändigt att följande tre nyckelfaktorer beaktas: utvecklingen när det gäller mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, Kinas roll i världspolitiken och EU:s ekonomiska intressen. |
|
C. |
Kina och EU anser att en multilateral strategi, icke-spridning av vapen, vapenkontroll och nedrustning är av största betydelse. |
|
D. |
Situationen för de mänskliga rättigheterna i Folkrepubliken Kina har förbättrats under årens lopp, men är fortfarande otillfredsställande, eftersom de grundläggande friheterna fortfarande kränks, och eftersom det förekommer tortyr, misshandel, diskriminering av hiv-smittade och aidssjuka, godtyckliga fängslanden, ett stort antal utdömda dödsstraff varje år och bristande respekt för och skydd av minoriteters rättigheter. |
|
E. |
Inga nämnvärda framsteg har gjorts när det gäller EU:s och Kinas dialog om mänskliga rättigheter. |
|
F. |
Några EU-länder har lagt fram ett förslag om att häva vapenembargot mot Kina. |
|
1. |
Europaparlamentet är fast övertygat om att Kina måste visa att landet gjort avsevärda framsteg när det gäller mänskliga rättigheter innan EU kan överväga att häva förbudet. |
|
2. |
Europaparlamentet menar att detta är fel tillfälle att bana väg för ett hävande av det europeiska vapenembargot, med tanke på Kinas hot mot Taiwan. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna, inbegripet anslutnings- och kandidatländerna, att bibehålla EU:s vapenembargo mot Folkrepubliken Kina och att inte lätta på de befintliga nationella begränsningarna av sådan vapenförsäljning. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, medlemsstaternas anslutnings- och kandidatländernas regeringar samt till Folkrepubliken Kinas regering. |
(1) P5_TA(2003)0460.
P5_TA(2003)0600
Genetiskt modifierade grödor
Europaparlamentets resolution om samexistens mellan genetiskt modifierade grödor och konventionellt och ekologiskt jordbruk (2003/2098(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av parlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (1), |
|
— |
med beaktande av parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foderprodukter (2), |
|
— |
med beaktande av parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (3), |
|
— |
med beaktande av kommissionens rekommendation 2003/556/EG av den 23 juli 2003 om riktlinjer för utarbetande av nationella strategier och bästa praxis för samexistens mellan genetiskt modifierade grödor och konventionellt och ekologiskt jordbruk (4), |
|
— |
med beaktande av parlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (5), |
|
— |
med beaktande av förslaget till kommissionens direktiv om ändring av rådets direktiv 66/401/EEG, 66/402/EEG, 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG och 2002/57/EG med ytterligare villkor och krav beträffande den tillfälliga eller tekniskt oundvikliga förekomsten av genetiskt modifierat utsäde i utsädespartier med icke genetiskt modifierade sorter och med detaljerade anvisningar om märkning av utsäde med genetiskt modifierade sorter, version från september 2003 (6), |
|
— |
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel (7), |
|
— |
med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (8), |
|
— |
med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0465/2003), och av följande skäl: |
|
A. |
Samexistensen mellan genetiskt modifierade sorter och icke genetiskt modifierade konventionella och organiska sorter ligger till grund för konsumenternas och jordbrukarnas valfrihet och är samtidigt en förutsättning för gemenskapens föreskrivna hantering av riskerna med användningen av GMO. |
|
B. |
Korsning mellan genetiskt modifierade och icke genetiskt modifierade nyttoväxter kan inte, eller endast med svårighet, uteslutas vid storskalig odling av GMO. |
|
C. |
Det råder stor osäkerhet om användning av GMO i livsmedelsproduktionen hos stora delar av befolkningen och jordbrukarna. |
|
D. |
Den vetenskapliga kunskapen om korsning och spridning av GMO vid storskalig användning är för närvarande begränsad och räcker inte för en exakt bedömning av följderna. |
|
E. |
Införandet av GMO i jordbruket får inte medföra extra kostnader för de jordbrukare som inte inför denna teknik och som inte vill odla och sälja genetiskt modifierade produkter. |
|
F. |
Eftersom utsädesproduktionen sker under särskilda villkor som måste garantera högsta möjliga sortrenhet skall gränsvärdet för märkning av GMO-förorening i utsäde fastställas till ett tekniskt mätbart och tillförlitligt gränsvärde, samtidigt som vetenskapliga bedömningar av vad som kan tilllämpas i praktiken måste beaktas. I annat fall kan jordbruksproduktionen inte garantera det gällande gränsvärdet på 0,9 procent vid märkning av livsmedel. |
|
G. |
Jordbrukare kan, om det påvisas genetiskt modifierade organismer i deras utsäde, inte längre hävda att förekomsten av GMO i deras produkter är tillfällig och tekniskt oundviklig utan måste då enligt gällande lag märka produkterna och acceptera eventuella inkomstförluster. |
|
1. |
Europaparlamentet påpekar att uppgifter om förekomsten av GMO i utsäde inte endast tjänar som information till jordbrukarna och konsumenterna utan är en förutsättning för en korrekt tillämpning av direktiv 2001/18/EG (särskilt om övervakning efter utsläppande på marknaden, registrering av odlingen, utlöpande och återkallande av tillstånd, nödfallsåtgärder) och förordningarna om godkännande, märkning och spårbarhet av GMO. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreskriva märkning av GMO i utsäde vid ett tekniskt mätbart och tillförlitligt gränsvärde, i enlighet med artikel 21.2 i direktiv 2001/18/EG, samt att beakta vetenskapliga bedömningar av vad som kan tillämpas i praktiken. |
|
3. |
Europaparlamentet kräver att det omgående införs enhetliga och bindande bestämmelser på gemenskapsnivå om samexistens mellan genetiskt modifierade nyttoväxter å ena sidan och icke genetiskt modifierade konventionella nyttoväxter å andra sidan. Europaparlamentet skall delta i beslutet med tillämpning av medbeslutandeförfarandet. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål inom ramen för genomförandet av artikel 26 a i direktiv 2001/18/EG vidta rättsliga åtgärder som garanterar samexistens av gentekniskt modifierade, konventionella och organiska odlingar. Det är obegripligt att denna rättsakt inte ens nämns i kommissionens rekommendation. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med hänsyn till de motstridiga uppgifterna från vetenskapligt håll när det gäller kostnaderna för samexistensen, inom ett år lägga fram en rapport för parlamentet och rådet om de ekonomiska konsekvenserna av de nödvändiga åtgärderna för samexistens, i vilken hänsyn tas till de olika odlingsvillkoren och växtsorterna. |
|
6. |
Europaparlamentet anser med tanke på principen att förorenaren betalar att det är att välkomna att kommissionen i sin rekommendation anger att ”de aktörer (lantbrukare) som inför den nya produktionsformen [bör] ha ansvaret för att genomföra de driftåtgärder på gårdarna som är nödvändiga för att begränsa genflödet”. |
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om civilrättsligt ansvar och försäkring inom hela gemenskapen mot eventuella ekonomiska skador i samband med samexistensen. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kräva ansvarsbestämmelser som kan tillämpas i praktiken och åberopas i lag, och som garanterar en tillräcklig ersättningsgaranti från sökanden i samband med tillståndsförfaranden för att släppa ut GMO på marknaden, för att eventuella skadeståndskrav i förekommande fall skall kunna handläggas snabbt och på ett tillfredsställande sätt. |
|
9. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inte godkänna utsättning av nya genetiskt modifierade växtsorter förrän bindande bestämmelser om samexistens har antagits och genomförts tillsammans med ett ansvarssystem som är fast förankrat i principen om att förorenaren betalar. |
|
10. |
Europaparlamentet ber kommissionen att på ett rättsligt bindande sätt definiera begreppen ”tillfällig” och ”tekniskt oundviklig”. |
|
11. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en offentlig förteckning över de nationella strategier och bästa metoder för samexistens mellan genetiskt modifierade grödor och konventionella och organiska grödor som tillämpas i medlemsstaterna och i tredjeländer och som har gränsöverskridande konsekvenser för unionen samt att informera parlamentet genom en återkommande rapport. |
|
12. |
Europaparlamentet anser att särskild hänsyn skall tas till samexistens mellan genetiskt modifierade grödor och konventionella och organiska grödor på gränsöverskridande nivå (mellan medlemsstater eller med tredje land). Parlamentet begär att kommissionen undersöker sådana aspekter som rör gränsöverskridande samexistens och att medlemsstaterna efter samråd vidtar åtgärder avseende inblandning och samexistens på gränsöverskridande nivå när det gäller genetiskt modifierade grödor. |
|
13. |
Europaparlamentet anser att ett frivilligt eller regionalt begränsat avstående från odling av GMO i vissa områden och under särskilda odlingsbetingelser kan vara den mest effektiva och kostnadsmässigt bästa åtgärden för att garantera samexistens och måste stå till medlemsstaternas förfogande vid tillämpningen av artikel 26 a i direktiv 2001/18/EG, förutsatt att alla inblandade parter är överens, i syfte att garantera fullständig valfrihet. |
|
14. |
Europaparlamentet anser att gemenskapens bestämmelser om samexistens måste ge medlemsstaterna möjlighet att fullständigt förbjuda odling av GMO i geografiskt begränsade områden för att garantera samexistens. |
|
15. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament. |
(1) EGT L 106, 17.4.2001, s. 1.
(2) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(3) EUT L 268, 18.10.2003, s. 24.
(4) EUT L 189, 29.7.2003, s. 36.
(6) SANCO/1542/2. Juli 2002.
P5_TA(2003)0601
Effekterna av diskriminering av personer med multipel skleros
Europaparlamentets resolution om framställning 842/2001 om effekterna av diskriminering i den behandling som erbjuds personer med multipel skleros inom Europeiska unionen (2003/2173(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av framställning 842/2001 från Louise McVay, |
|
— |
med beaktande av artikel 175.1 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A5-0451/2003), och av följande skäl: |
|
A. |
I Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förklaras att den mänskliga värdigheten är okränkbar och att den måste respekteras och skyddas. |
|
B. |
I artikel 26 i denna stadga förklaras att ”unionen erkänner och respekterar rätten för personer med funktionshinder att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, sociala och yrkesmässiga integrering och deltagande i samhällslivet”. |
|
C. |
I artikel 35 i stadgan anges att medicinsk vård faller under nationell lagstiftning och praxis, även om unionen måste garantera en hög hälsoskyddsnivå vid utformning och genomförande av gemenskapspolitik och gemenskapsåtgärder. |
|
D. |
I artikel 152.1 första stycket i EG-fördraget fastställs att ”en hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder”. Det krävs alltså att hälsofrågor alltid skall tas med i gemenskapens beslutsprocess när det kan finnas fog för det. |
|
E. |
I artikel 152.2 andra stycket anges att ”gemenskapens insatser, som skall komplettera den nationella politiken, skall inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för människors hälsa”. I enlighet med artikel 152.3 skall gemenskapen och medlemsstaterna ”främja samarbetet med tredje land och behöriga internationella organisationer på folkhälsans område”. |
|
F. |
Det har uttryckts farhågor för eventuella samband mellan multipel skleros och exponering för giftiga kemikalier. Sådana farhågor betonar vikten av försiktighetsprincipen, särskilt när det gäller reformen av EU:s kemikaliepolitik, och behovet av att försvara denna princip i multilaterala eller bilaterala sammanhang. |
|
G. |
Personer med multipel skleros, och många andra kroniska långvariga sjukdomar, omfattas av olika nivåer av medicinsk och terapeutisk behandling beroende på hemvist. Unionens medlemsstater och Europeiska unionens institutioner har inte i tillräckligt hög grad prioriterat åtgärder för att korrigera detta faktum. |
|
H. |
Avsevärda framsteg har gjorts under senare år, genom vetenskaplig och medicinsk forskning om multipel skleros, som lett till att man fått fram läkemedelsbehandling som minskar MS-patienternas funktionshinder och mediciner för att reducera symptom. |
|
I. |
Orsakerna till multipel skleros är fortfarande i stort sett okända, men man antar att sjukdomen beror på en kombination av genetiska, miljömässiga och immunologiska faktorer. Forskningen kring orsakerna bör därför omfatta och syfta till att samordna sådana möjliga element. |
|
J. |
Tillgången till sådana mediciner skiljer sig åt mellan Europeiska unionens medlemsstater av budgetskäl eller på grund av att sjukvårdsmyndigheter inte tillräckligt uppmärksammar problemet. Följderna av denna situation blir så mycket värre med tanke på att effektiv medicinering måste ges på tidigast möjliga stadium efter diagnosen för att bästa resultat skall kunna garanteras. |
|
K. |
Inom Europeiska unionen finns för närvarande ungefär 400 000 personer med diagnosen multipel skleros enligt European Multiple Sclerosis Platform, och MS är den vanligaste orsaken till handikapp hos unga vuxna, bland vilka två av tre drabbade är kvinnor. |
|
L. |
Det finns ett behov av att, utöver läkemedelsbehandling, utveckla effektiva tjänster med tillräckliga resurser för vård av patienter med multipel skleros på ett sätt som tar hänsyn till deras komplexa och livslånga behov. |
|
M. |
Europeiska unionen har agerat för att garantera bättre sysselsättningsmöjligheter för funktionshindrade personer i huvudsak genom rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (1), men ett komplett och effektivt genomförande av detta direktiv kommer att ta lång tid om inte nationella och lokala myndigheter agerar med större beslutsamhet för att uppmana arbetsgivare att fullgöra sina skyldigheter gentemot sådana sårbara personer. |
|
N. |
Det finns ett krav på ett mer övergripande direktiv för funktionshindrades rättigheter. Ett utkast till ett sådant direktiv har förberetts av representanter för funktionshindrade personer och advokater och främjats av Europaparlamentets Disability Intergroup. Det är lika viktigt att de åtgärder som redan har beslutats i enlighet med artikel 13 i EG-fördraget genomförs korrekt. |
|
O. |
Europeiska unionens program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003-2008) uppmuntrar yrkesutövare inom hälsovården och offentliga organ att utforma mer samstämmiga hälsostrategier för att på europeisk nivå hantera sjukdomar som multipel skleros. |
|
P. |
Det är nödvändigt att förbättra de finansiella resurser som finns tillgängliga för forskning om multipel skleros inom Europeiska unionen och att förbättra komplementariteten hos forskningsprojekt med tanke på kombinationen av faktorer som anses utlösa sjukdomen. |
|
Q. |
Ett närmare internationellt samarbete är avgörande för att skaffa fram fler riktade bidrag inom genetiken, forskning och undersökningar om autoimmuna sjukdomar, och för att därigenom effektivt kunna påskynda utvecklingen, såväl när det gäller förståelsen av multipel skleros som behandling och terapi. |
|
R. |
Begränsad tillgång till effektiva behandlingar och sjukdomsmodifierande läkemedel har inte bara en ödesdiger inverkan på den enskildes arbetsförmåga, familjeliv, rörelsefrihet och allmänna samhällsintegration, utan innebär även ett förnekande av grundläggande rättigheter. |
|
S. |
Personer med multipel skleros är ofta besvikna på den bristande förståelsen och sakkunskapen hos den vårdpersonal som arbetar med deras problem, och ett mycket positivare bemötande krävs, som fokuserar på vad de kan åstadkomma som individer i stället för på deras problem. |
|
T. |
Det finns ett stort antal relativt unga människor som tvingas leva med MS, samtidigt som det i de flesta EU-länder finns mycket få vårdhem eller dagvårdscentra som tillgodoser deras behov. Ofta tvingas de dela boende med äldre eller geriatriska patienter, vilket varken är praktiskt eller socialt lämpligt för någondera parten. |
|
U. |
Säkerställande av bästa praxis för lika tillgång till terapi och behandling samt bättre service för personer med multipel skleros bör bli det främsta målet för alla sjukvårdsmyndigheter i Europeiska unionen. Varje medlemsstat bör uppmuntra övriga parter i denna strävan genom samordnade program utformade tillsammans med Världshälsoorganisationen. |
|
V. |
Nationella MS-föreningar och European Multiple Sclerosis Platform spelar en viktig roll för att garantera verkliga förbättringar för personer med MS genom sitt engagemang för att lösa de många problem som enskilda personer möter och genom sina ständiga ansträngningar att påverka politiker och experter på ett sätt som bidrar till att botemedel kan tas fram. |
|
W. |
Deras roll är särskilt viktig när det gäller tillhandahållande och spridning av användbar och väsentlig information till personer med multipel skleros, vilket kan ge tröst, stöd och en känsla av verklig solidaritet för många människor som annars skulle känna sig ännu mer isolerade från frågor och debatter som direkt berör dem. |
|
1. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en diskussion för att bemöta de frågor som väcks i detta betänkande om multipel skleros vid ett kommande möte med Europeiska unionens sjukvårdsministrar, i syfte att utveckla en ”uppförandekodex” som skall följas i samtliga medlemsländer. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett närmare internationellt vetenskapligt samarbete inom ramen för det sjätte och sjunde ramprogrammet för forskning, i syfte att påskynda utvecklingen av ännu effektivare behandling av multipel skleros i alla dess former. |
|
3. |
Europaparlamentet anser att försiktighetsprincipen bör tillämpas vid beslut som påverkar folkhälsan, i synnerhet rörande användning och bortskaffande av giftiga kemikalier. |
|
4. |
Europaparlamentet konstaterar att man fortfarande inte känner till de grundläggande orsakerna till MS, som drabbar fler än 400 000 EU medborgare. Parlamentet konstaterar även att man i det sjätte ramprogrammet för forskning inte har följt åtagandet att förstärka och betona sådana frågor som rör personer med funktionshinder, och att forskningsnivån inom EU beträffande funktionshinder och sjukdomar som MS i själva verket har sjunkit. Europaparlamentet begär att detta åtgärdas i det sjunde ramprogrammet för forskning. |
|
5. |
Europaparlamentet anser att sådan forskning skall inbegripa vårdtagare i syfte att garantera att åtgärder verkligen inriktas på de behov som finns hos personer som drabbats av multipel skleros eller andra liknande sjukdomar. |
|
6. |
Europaparlamentet erinrar om principen om ”rimliga anpassningsåtgärder” för funktionshindrade personers behov som anges i direktiv 2000/78/EG och uppmanar medlemsstaterna att genomföra direktivet i sin helhet. |
|
7. |
Europaparlamentet kräver att Europeiska unionen, i samarbete med WHO, snarast genomför och finansierar en alleuropeisk epidemiologisk studie i syfte att samla in relevanta data som kan bidra till forskningen för att klargöra orsakerna till multipel skleros, vilka än idag är okända. |
|
8. |
Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang den pågående jämförande utvärderingen av förvaltningen av vissa europeiska MS-centra, som syftar till att utvärdera kvaliteten och kontrollera genomförandet av god praxis, vilket kommer att leda till att positiva ”riktmärken” kan tas fram och integrerade vårdplaner och rehabiliteringsaktiviteter fastställas. |
|
9. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att erkänna och anta uppfattningen att kostnadseffektiviteten hos läkemedelsbehandling av patienter med multipel skleros och andra långvariga kroniska sjukdomar inte enbart skall mätas genom kliniska tester utan även genom en bedömning av den förbättring av livskvaliteten som den nya behandlingen ger, vilket kan ha positiva konsekvenser i form av besparingar inom andra sociala eller välfärdsrelaterade utgiftsområden. |
|
10. |
Europaparlamentet anser att personer med multipel skleros eller andra liknande sjukdomar aktivt skall uppmuntras och inbjudas att deltaga i utvecklingen av programmen, tillsammans med läkare och professionella rådgivare. |
|
11. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaternas sjukvårdsmyndigheter att stödja och främja användarstyrda självhjälpskurser för personer med MS och andra långvariga sjukdomar i syfte att underlätta deras möjligheter att erhålla lämplig behandling och så långt som möjligt själva sköta sin hälsa. |
|
12. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja utvecklingen av specialistkliniker och vårdhem anpassade till behoven hos yngre personer som har multipel skleros eller andra liknande sjukdomar och som är i behov av institutionsvård på grund av sin specifika situation, och att erkänna vikten av sådana frågor vid den pågående organisationen av sjukhus eller vårdinrättningar. |
|
13. |
Europaparlamentet påpekar att en utmärkande egenskap för MS är att symptomen varierar stort i intensitet, vilket på grundval av kriterier som inte är anpassade till MS, har lett till att patienter utesluts från det nödvändiga stödet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till detta vid tillhandahållandet av hälsovård och sociala tjänster till personer som lider av MS. |
|
14. |
Europaparlamentet stöder rätten till eget boende för MS-sjuka och andra funktionshindrade, vilket förutsätter att man i tid kan tillhandahålla lämplig hälso- och socialvård för att respektera den personliga värdigheten och självständigheten. |
|
15. |
Europaparlamentet anser att större incitament bör finnas tillgängliga för att uppmuntra yrkesutbildning för neurologer, specialistsjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal för att dessa skall kunna specialisera sig på att ta fram och tillämpa de mest effektiva behandlingarna och terapierna för personer med multipel skleros eller andra liknande sjukdomar. Parlamentet understryker att sådana åtgärder skall garantera mer omfattande positiva effekter för dessa patienter i hela Europeiska unionen. |
|
16. |
Europaparlamentet uppmuntrar till ett mycket närmare internationellt samarbete mellan offentliga myndigheter och privata institutioner, vilket är av vital betydelse för att erhålla en mer riktad finansiering, främst genom kontakter med andra länder där avancerad forskning bedrivs rörande genetik och andra orsaker till multipel skleros och där det görs relaterade studier om andra autoimmuna sjukdomar. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samverkan med medlemsstaterna utforma och genomföra ramlagstiftning som underlättar för personer med multipel skleros eller andra liknande sjukdomar att behålla sina arbeten. Många uppmanas för närvarande att mot sin vilja sluta arbeta, trots att studier har visat på de positiva mentala effekterna av fortsatt arbete, vilka kan reducera sjukdomens fortskridande. |
|
18. |
Europaparlamentet stöder ökade insatser för att främja sysselsättningen bland funktionshindrade. Insatserna måste
|
|
19. |
Europaparlamentet uppmanar de lokala och nationella myndigheterna att utveckla byggnadsmiljön i mycket högre grad för underlätta byggnaders och färdmedels tillgänglighet för MS-sjuka och andra funktionshindrade genom att använda enhetliga tillgänglighetsstandarder. |
|
20. |
Europaparlamentet betonar att bättre tillgänglighet för MS-sjuka och andra funktionshindrade inte kan uppnås genom att man enbart undanröjer miljömässiga eller fysiska hinder, utan alla hinder som förhindrar lika tillgång till varor och tjänster måste undanröjas. |
|
21. |
Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram ett förslag till ett övergripande direktiv om funktionshindrades rättigheter, grundat på de förslag som förespråkas av Europaparlamentets Disability Intergroup. |
|
22. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, Världshälsoorganisationen samt till framställaren. |
P5_TA(2003)0602
Georgien
Europaparlamentets resolution om Georgien
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av sina tidigare resolutioner om Georgien och Sydkaukasien, |
|
— |
med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Georgien, |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 20 november 2003 om EU:s politik för ett utökat europeiskt grannskap (1), |
|
— |
med beaktande av parlamentsvalet som hölls i Georgien den 2 november 2003, |
|
— |
med beaktande av att Eduard Sjevardnadze avgick från presidentposten den 23 november 2003, |
|
— |
med beaktande av att valet ogiltigförklarats av Georgiens högsta domstol, |
|
— |
med beaktande av artikel 50.5 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
De allmänna valen som hölls den 2 november 2003 kännetecknades av omfattande oegentligheter som innebar att det förutom tekniska och administrativa problem även förekom en mängd manipulationer och bedrägerier. |
|
B. |
OSSE, Europarådet och Europaparlamentets ad hoc-delegation konstaterade att valet inte uppfyllde de internationella normerna. |
|
C. |
Ett nytt presidentval skall hållas den 4 januari 2004, och när parlamentsvalet skall hållas är ännu inte fastställt. |
|
D. |
Georgiens befolkning har fått till stånd ett fredligt presidentbyte i landet, och har visat prov på mycket stor mognad under den fredliga revolutionen, även kallad ”rosornas revolution”. |
|
E. |
Georgiens befolkning har visat sitt stöd för en demokratisk utveckling och sin avsky för den misstro, korruption och brist på insyn som kännetecknade den föregående regeringen. |
|
F. |
Ryssland, och i synnerhet utrikesminister Igor Ivanov, spelade en viktig roll för att lösa den senaste politiska krisen. |
|
G. |
Ett fredligt och välmående Georgien är absolut nödvändigt för stabiliteten i den regionen i synnerhet, men även för Europa i allmänhet, och de mänskliga rättigheterna, mångfalden, och den parlamentariska demokratin utgör hörnstenar för en sådan stabilitet. |
|
H. |
Situationen i Georgien är fortfarande mycket besvärlig på grund av landets katastrofala budgetsituation, svåra ekonomiska situation, svaga institutioner och omfattande korruption, den inhemska instabiliteten till följd av den separatistiska utvecklingen i Abchazien och Sydossetien och bristen på ett erkännande av centralstaten i Adjarien, samt mycket spända externa relationer till följd av bland annat kriget i Tjetjenien och den ännu ej lösta konflikten i Nagorno-Karabach. |
|
I. |
Georgiens ekonomiska livskraft och utrikesskulden på 1,8 miljarder USD är mycket oroväckande. |
|
J. |
Vid OSSE:s senaste ministerrådsmöte bekräftade EU ånyo att parterna måste nå en snabb överenskommelse om hur länge och på vilket sätt de ryska militärbaserna skall vara verksamma på Georgiens territorium. |
|
K. |
Georgien har vid flera tillfällen betonat sitt europeiska kall och visat en stark vilja att närma sig EU för att på lång sikt kunna ansöka om medlemskap. |
|
1. |
Europaparlamentet gratulerar Georgiens befolkning till den politiska utveckling som den fått till stånd. Parlamentet gratulerar även de nya myndigheterna och uppmanar dessa att skapa förhållanden som gör det möjligt att återgå till en fullständig demokrati och skapa trovärdiga och pålitliga institutioner. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att inta en ledande roll för att främja freden, stabiliteten och den ekonomiska utvecklingen i Georgien, liksom i Azerbajdzjan och Armenien. |
|
3. |
Europaparlamentet betonar att Europeiska unionens särskilda representant i Sydkaukasien bör få de resurser som behövs för att möjliggöra genomförandet av EU:s politiska målsättningar i regionen, bland annat att säkerställa Georgiens integritet och suveränitet. De medlemsstater som deltar i arbetet med att lösa konflikten i regionen uppmanas att aktivt samarbeta med honom. |
|
4. |
Europaparlamentet betonar att de kommande valen i Georgien måste vara fria och rättvisa och präglas av insyn, och att befolkningarna i regionerna Abchazien och Sydossetien måste få delta i valen. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att hitta sätt och medel för att stödja de nya georgiska myndigheterna genom att tillhandahålla det politiska, ekonomiska och tekniska stöd som behövs för att stabilisera situationen, utarbeta en reformstrategi och förbereda de allmänna valen. Parlamentet välkomnar i detta hänseende det bidrag som rådets ordförandeskap beviljat för anordnandet av presidentvalet den 4 januari 2004. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att under insyn uppfylla det åtagande som gjordes vid OSSE:s toppmöte i Istanbul 1999, i fråga om att genast lägga ner sina militärbaser och dra sig tillbaka från Georgien. |
|
7. |
Europaparlamentet betonar att de georgiska myndigheterna måste se till att rättsstatsprincipen verkligen råder i hela Georgien, och engagera sig i kampen mot terrorism. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att trappa upp demokratiprogrammen inom Tacis för Georgiens vidkommande, i synnerhet för att stärka de demokratiska institutionerna, utveckla och stärka det civila samhället och stödja de oberoende medierna. |
|
9. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att inför FN, OSSE, de centrala myndigheterna i Georgien och de regionala myndigheterna i Abchazien och Sydossetien, lägga fram förslag om att starta ett uppdrag för att upprätthålla freden i dessa regioner, vilket skall utgöra ett steg för att återuppta arbetet med att lösa tvisterna mellan dessa regioner och de centrala myndigheterna. |
|
10. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att ta upp frågan om de tre fredsprocesserna i Sydkaukasien vid utarbetandet av partnerskapet mellan EU och Ryssland, för att åstadkomma den drivkraft som behövs för att komma över den nuvarande återvändsgränden. Parlamentet beklagar det möte som hölls i Moskva mellan ledarna för de tre georgiska utbrytarregionerna, och uppmanar de ryska myndigheterna att spela en konstruktiv roll för att lösa den spända situationen i Tbilisi, för att underlätta en dialog och stödja Georgiens integritet och suveränitet. |
|
11. |
Europaparlamentet beklagar i detta hänseende det beslut som nyligen fattades av Ryska federationen, om att införa ett enklare visumsystem för Adjarien, detta utan att samråda med de georgiska myndigheterna, och de åtgärder som nyligen vidtagits för att snabbare kunna ge Abchaziens och Adjariens medborgare ryskt medborgarskap. |
|
12. |
Europaparlamentet uttrycker, mot bakgrund av den ekonomiska kollapsen i Georgien, sin djupa oro för den georgiska befolkningens hälsa och välmående inför vintern, och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för nödhjälp i fråga om uppvärmning, elförsörjning samt livsmedels- och läkemedelsförsörjning. |
|
13. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Georgiens tillförordnade president, FN:s generalsekreterare, OSSE, Europarådets parlamentariska församling och Ryska federationens regering. |
(1) P5_TA(2003)0520.
P5_TA(2003)0603
Upphävande av moratorium för dödsstraff
Europaparlamentets resolution om tillämpning av dödsstraff i Filippinerna
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av parlamentets tidigare resolutioner som uppmanar till att dödsstraffet avskaffas och att ett moratorium för verkställande av dödsstraff införs under tiden, |
|
— |
med beaktande av EU:s riktlinjer för dödsstraffet som antogs av rådet den 6 juni 1998, |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 maj 2001 om EU:s roll för att främja mänskliga rättigheter och demokratisering i tredje land (KOM(2001) 252) som betonar att avskaffandet av dödsstraffet är en av de tematiska stödprioriteringarna inom ramen för det europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter, |
|
— |
med beaktande av artikel 50.5 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
Den f.d. filippinska presidenten Joseph Estrada införde i mars 2000 ett moratorium för verkställande av dödsstraff. |
|
B. |
Den nuvarande presidenten Gloria Macapagal Arroyo har meddelat att hon fr.o.m. den 1 januari 2004 ämnar upphäva detta moratorium. |
|
C. |
För närvarande sitter ettusen personer med dödsdomar över sig i filippinska fängelser. |
|
D. |
Arroys beslut att upphäva moratoriumet föregås av ett antal kidnappningar av framstående personer i Filippinerna där begäran om lösen ingår. |
|
E. |
Det starkt ökade antalet kidnappningar med begäran om lösen (150 fall anmälda till polisen sedan början av året, med i vissa fall dödlig utgång för offren) utgör ett verkligt problem inte bara för offren utan även för landets ekonomi eftersom potentiella investerare blir avskräckta. |
|
F. |
Enligt de senaste uppgifterna från Amnesty International har 112 länder avskaffat dödsstraffet i sin lagstiftning eller i praktiken medan 83 länder fortfarande praktiserar det. |
|
G. |
Ingenstans har användningen av dödsstraffet bidragit till att minska kriminaliteten. |
|
1. |
Europaparlamentet upprepar på nytt sin begäran att dödsstraffet avskaffas i alla länder och att ett moratorium för verkställande av dödsstraffet införs under tiden. |
|
2. |
Europaparlamentet beklagar att president Arroyo ändrat sin inställning i fråga om användningen av dödsstraffet. |
|
3. |
Europaparlamentet beklagar djupt att dödsstraff fortfarande tillämpas i 83 länder och uppmanar i detta sammanhang Filippinernas president att ta tillbaka sitt beslut att upphäva gällande moratorium från den 1 januari 2004. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar den filippinska regeringen att under alla omständigheter tillämpa den lag som förbjuder att minderåriga döms till döden och att snarast se över de rättsfall som berör minderåriga för att säkra att ingen döms utan att personens ålder klart fastställts. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att fullt ut utnyttja de poster i EU:s budget som är avsedda att främja demokrati och mänskliga rättigheter och att prioritera alla gemenskapsinitiativ som syftar till att uppnå ett moratorium för och avskaffande av dödsstraffet och till att ge praktiskt stöd till alla icke-statliga organisationer som verkar i detta syfte. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att betrakta avskaffandet av dödsstraffet och ett allmänt moratorium för avrättningar som en avgörande beståndsdel i förbindelserna mellan EU och tredje länder samt att beakta denna fråga i samband med ingåendet eller förnyandet av avtal med tredje länder. |
|
7. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, FN:s generalsekreterare och ordföranden i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna samt till Filippinernas regering, Filippinernas president och det filippinska parlamentet. |
P5_TA(2003)0604
Moldavien
Europaparlamentets resolution om Moldavien
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av sina tidigare resolutioner om Moldavien och sin resolution av den 20 november 2003 om ”Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder” (1), |
|
— |
med beaktande av det partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Moldavien och EU som undertecknades den 28 november 1994 och som trädde i kraft den 1 juli 1998, |
|
— |
med beaktande av det avtal mellan Moldavien och Transnistrien som undertecknades den 8 maj 1997, |
|
— |
med beaktande av Europarådets resolution nr 1280 av den 24 april 2002, |
|
— |
med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 16 och 17 oktober 2003, |
|
— |
med beaktande av det uttalande som OSSE:s tjänstgörande ordförande gjorde vid det avslutande plenarsammanträdet under OSSE:s elfte ministerrådsmöte 2003, |
|
— |
med beaktande av det stöd som Europeiska unionen har givit Moldavien inom ramen för Tacis, |
|
— |
med beaktande av slutförklaringen och rekommendationerna från det senaste mötet i den parlamentariska samarbetskommittén mellan EU och Moldavien den 11 juni 2003, |
|
— |
med beaktande av artikel 50.5 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
På grund av en svag regering och bristen på effektiv demokratisk kontroll över denna är inslaget av korruption stort i den moldaviska ekonomin — nästan 80 procent av marknaden är informell och det finns därmed inga skatteintäkter. Dessutom finns det inga gränskontroller vid den östra gränsen och socialförsäkringssystemet är otillräckligt, vilket gör landet till ett av de fattigaste i Europa. |
|
B. |
Folket i Moldavien har haft stora svårigheter sedan landet blev självständigt och under de ekonomiska och sociala reformprocesserna. |
|
C. |
Transnistrien förklarade sig självständigt 1992 efter en väpnad konflikt i vilken ryska trupper var inblandade, vilket destabiliserade hela Moldavien. |
|
D. |
Kriminell verksamhet förekommer i stor omfattning, det finns en djupt rotad informell ekonomi och de grundläggande rättigheterna och de mänskliga friheterna respekteras inte, i synnerhet i Transnistrien. |
|
E. |
Moldaviens regering har erbjudit sig att samarbeta med Transnistrien i en gemensam konstitutionell kommission, med Europarådet och EU som observatörer, för att utarbeta en ny konstitution för ett återförenat Moldavien senast i februari 2004. |
|
F. |
Mötet mellan Ukraina, Ryssland och OSSE den 24 och 25 september 2003 i Zagreb lyckades inte sätt fart på den konstitutionella processen, en process som inte borde kopplas till tillbakadragandet av ryska vapen och trupper från Transnistrien. |
|
G. |
Ryssland beslutade att på egen hand lägga fram en andra fredsplan den 17 november 2003 med förslag om en demilitariserad federation i vilken Transnistrien skulle ha särskild status. Denna plan förkastades i slutändan av den moldaviska regeringen. |
|
H. |
Tillbakadragandet av ryska vapen och trupper, vilket föreskrevs i de åtaganden som gjordes vid OSSE:s möte i Istanbul 1999 och bekräftades vid OSSE:s tionde ministerrådsmöte i Porto 2002, har försenats ännu en gång och därmed givit de transnistriska myndigheterna tillfälle att bevara status quo. |
|
I. |
De flesta av de ministrar som deltog i OSSE:s elfte ministerrådsmöte ville skapa ett OSSE-mandat för ett multinationellt fredsuppdrag och obeväpnade observatörer, och uppmanade parterna att öka sina insatser för att komma överens. |
|
1. |
Europaparlamentet uppmanar Moldaviens regering att respektera demokratiska principer, grundläggande och mänskliga rättigheter, inbegripet rättigheter för minoritetsspråk, och att stärka den ekonomiska och sociala reformprocessen, inbegripet ytterligare utveckling och genomförande av antikorruptionsåtgärder. Parlamentet anser att detta inbegriper det civila samhällets och oppositionspartiernas lagliga rätt att till fullo utöva och uppfylla sina konstitutionella rättigheter respektive skyldigheter. |
|
2. |
Europaparlamentet anser att den moldaviska regeringen inte har lyckats stabilisera ekonomin och stärka demokratin och är övertygat om att en snabb lösning på Transnistrien-konflikten i avsevärd utsträckning skulle bidra till att stabilisera Moldaviens ekonomi och stärka demokratin. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar dessutom såväl regeringen som oppositionen att bygga på sin gemensamma inställning till främjandet av Moldaviens europeiska strävanden. |
|
4. |
Europaparlamentet välkomnar att det moldaviska civila samhället aktivt tar del i demilitariseringen av, brottsbekämpningen i och demokratiseringen av hela Moldavien. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar med eftertryck den moldaviska regeringen att bekämpa sexhandeln, i synnerhethandeln med kvinnor och barn, genom effektiv lagutövning samt att ge offren nödvändigt stöd för att de skall kunna återinlemmas i samhället. |
|
6. |
Europaparlamentet stödjer Moldaviens självbestämmanderätt och territoriella integritet som den grund på vilken en fredlig lösning av konflikten måste vila. |
|
7. |
Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en gemensam konstitutionell kommission, men är besviket över att denna kommission inte har gjort några större framsteg. |
|
8. |
Europaparlamentet anser att den fredsplan som lades fram av Ryssland för att legitimera det nuvarande läget är ett hinder för ytterligare utveckling av demokratin i Moldavien som inte bidrar till en stabilisering av hela regionen. Parlamentet väntar med intresse på en eventuell fredsplan från Moldaviens regering. |
|
9. |
Europaparlamentet beklagar att den ryska regeringen inte har för avsikt att dra tillbaka sina vapen och trupper för slutet av 2003 trots att den vid upprepade tillfällen åtagit sig att göra så. |
|
10. |
Europaparlamentet välkomnar EU:s förbud mot att utfärda visum för medlemmar av den transnistriska regimen. |
|
11. |
Europaparlamentet begär att alla politiska fångar skall friges, i synnerhet i Transnistrien. |
|
12. |
Europaparlamentet välkomnar den ståndpunkt som antagits av de flesta av de ministrar som deltar i OSSE:s elfte ministerrådsmöte för ett OSSE-mandat för ett multinationellt fredsuppdrag och obeväpnade observatörer, och förespråka att EU ansluter sig till detta uppdrag och likaså tillhandahåller observatörer. |
|
13. |
Europaparlamentet uppmanar med eftertryck regeringarna i Rumänien, Ukraina och Ryssland att inte ensidigt blanda sig i Moldaviens interna angelägenheter, utan att samarbeta med OSSE — den ledande kraften i demokratiseringsprocessen i Moldavien — EU och Europarådet för att främja fred och fredlig utveckling i alla länder i regionen. |
|
14. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Moldaviens regering och parlament, Rumäniens regering, Ukrainas regering, Rysslands regering, OSSE:s generalsekreterare och Europarådets generalsekreterare. |
(1) P5_TA(2003)0520.
P5_TA(2003)0605
Förbud mot katt- och hundpälsar
Förklaring om förbud mot katt- och hundpälsar
Europaparlamentet utfärdar denna skriftliga förklaring
|
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
Det finns klara bevis för att över två miljoner katter och hundar årligen dödas i Asien endast för sin päls och sitt skinn, och att en stor del av dessa artiklar exporteras till EU-länder. |
|
B. |
Avsiktlig falsk märkning eller färgning av dessa artiklar leder till att konsumenter och lagliga återförsäljare blir offer för ett massivt konsumentbedrägeri. |
|
C. |
Rättsmedicinska bevis visar att dessa artiklar funnits till salu i Frankrike, Italien, Tyskland, Spanien, Österrike, Nederländerna, Belgien och Danmark. |
|
D. |
Nio av EU:s jordbruksministrar har efterlyst ett förbud som omfattar hela EU. |
|
E. |
EU-myndigheter har konstaterat att ett balanserat förbud inte skulle utlösa problem inom ramen för Världshandelsorganisationen. |
|
F. |
Porösa gränser gör det omöjligt för enskilda länder att stoppa detta konsumentbedrägeri. |
|
G. |
Om man väntar på att kommissionen skall harmonisera de enskilda ländernas lagstiftning någon gång i en avlägsen framtid, kommer EU-medborgarna fortsättningsvis att vara offer för denna typ av bedrägeri. |
|
1. |
Europaparlamentet begär att Europeiska kommissionen omedelbart lägger fram ett förslag till förordning inom ramen för sina befogenheter för den inre marknaden, för att förbjuda import, export, försäljning och produktion av pälsar och skinn från katter och hundar, i syfte att återupprätta EUkonsumenters och -återförsäljares förtroende och få slut på denna handel. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna förklaring till kommissionen. |
BILAGA
Förteckning över ledamöter som undertecknat förklaringen:
Aaltonen, Adam, Ahern, Alavanos, Alyssandrakis, Andersen, Andersson, André-Léonard, Andreasen, Andrews, Andria, Arvidsson, Atkins, Attwooll, Auroi, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Bakopoulos, Balfe, Baltas, Banotti, Bastos, Beazley, van den Berg, Bergaz Conesa, Berger, Bertinotti, Bigliardo, Blak, Böge, Bösch, Bonde, Boogerd-Quaak, Booth, Bordes, van den Bos, Boumediene-Thiery, Bourlanges, Bouwman, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Breyer, Brie, Brok, Brunetta, Buitenweg, Bushill-Matthews, Busk, Callanan, Camre, Cappato, Cardoso, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Caudron, Cauquil, Celli, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Chichester, Claeys, Clegg, Coelho, Collins, Corbett, Corbey, Cornillet, Corrie, Cossutta, Costa R., Coûteaux, Crowley, Cushnahan, van Dam, Darras, Davies, De Clercq, De Keyser, Dell'Alba, Deprez, Descamps, Désir, Deva, Dhaene, Di Lello Finuoli, Dillen, Dimitrakopoulos, Di Pietro, Doorn, Dover, Doyle, Dührkop Dührkop, Duff, Dybkjær, Ebner, Echerer, El Khadraoui, Elles, Eriksson, Ettl, Evans Jillian, Evans Jonathan, Evans R., Färm, Ferber, Ferrandez Lezaun, Ferri, Figueiredo, Fiori, Fitzsimons, Flebiger, Flemming, Flesch, Folias, Ford, Foster, Frahm, Frassoni, Friedrich, Gahler, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, de Gaulle, Gawronski, Gemelli, Ghilardotti, Gill, Gil-Robles Gil-Delgado, Gobbo, Goepel, Görlach, Gollnisch, Goodwill, Gouveia, Graefe zu Baringdorf, Gröner, Grönfeldt Bergman, Grossetête, Hager, Hannan, Harbour, Haug, Heaton-Harris, Hedkvist Petersen, Helmer, Honeyball, Howitt, Hudghton, Hughes, Huhne, Hume, Hyland, Imbeni, Inglewood, Isler Béguin, Jackson, Jensen, Jonckheer, Karlsson, Kastler, Katiforis, Kauppi, Keßler, Khanbhai, Kinnock, Kirkhope, Klamt, Konrad, Korhola, Koukiadis, Koulourianos, Kreissl-Dörfler, Kronberger, Kuhne, Kuntz, Lagendijk, Laguiller, Lamassoure, Lambert, Lang, Langenhagen, Lannoye, Leinen, Liese, Lisi, Lucas, Ludford, Lund, Lynne, Maat, Malmström, McAvan, McCarthy, McCartin, MacCormick, McKenna, McNally, McMillan-Scott, Maes, Malliori, Mann T., Manisco, Mantovani, Marinos, Markov, Martin D., Martin H., Martin H.-P., Martinez, Marques, Mastorakis, Mathieu, Mayol i Raynal, Meijer, Méndez de Vigo, Mendiluce Pereiro, Miguélez Ramos, Miller, Modrow, Moraes, Morgan, Morgantini, Mulder, Murphy, Muscardini, Musumeci, Myller, Naïr, Napoletano, Naranjo Escobar, Newton Dunn, Nicholson, Niebler, Obiols i Germà, ÓNeachtain, Onesta, Oomen-Ruijten, Ortuondo Larrea, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Paisley, Papayannakis, Parish, Pasqua, Pastorelli, Paulsen, Perry, Piétrasanta, Plooij-van Gorsel, Poignant, Poli Bortone, Prets, Purvis, Radwan, Read, Redondo Jiménez, Ribeiro e Castro, Ries, Riis-Jørgensen, Rocard, Rod, de Roo, Roth-Behrendt, Rothley, Roure, Rovsing, Rühle, Sacrédeus, Sandberg-Fries, Sandbæk, Santer, Santini, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scallon, Scheele, Schierhuber, Schmidt, Schroedter, Schröder J., Schwaiger, Seppänen, Simpson, Sjöstedt, Skinner, Smet, Sörensen, Sommer, Sornosa Martínez, Souchet, Souladakis, Staes, Stauner, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stirbois, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Swoboda, Tannock, Thomas-Mauro, Thorning-Schmidt, Thors, Thyssen, Titley, Torres Marques, Turco, Turmes, Twinn, Vallvé, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Vattimo, Veltroni, Vermeer, de Veyrinas, Villiers, Vinci, Voggenhuber, Watts, Weiler, Wenzel-Perillo, Whitehead, Wijkman, Wuermeling, Wuori, Wyn, Wynn, Zacharakis, Zappala, Zimeray, Zorba, Zrihen.