En skriftlig förklaring att införa i registret (artikel 51 i arbetsordningen) från Othmar Kara som genomförande av en folkomröstning i hela Europa om EU:s konstitution (konstitutionellt fördrag) (nr 16/2003).

Den skriftliga förklaringen nr 9/2003, som inte erhållit nödvändigt antal underskrifter, hade bortfallit, i enlighet med bestämmelserna i artikel 51.5 i arbetsordningen.

Muntliga frågor från Elmar Brok, för utskottet AFET, till rådet och kommissionen, om EU:s förbindelser med Kuba (B5-0271/2003 och 0272/2003).

Talare: Gerardo Galeote Quecedo för PPE-DE-gruppen, Raimon Obiols i Germà för PSE-gruppen, Carles-Alfred Gasòliba i Böhm för ELDR-gruppen, Pedro Marset Campos för GUE/NGL-gruppen, Marie Anne Isler Béguin för Verts/ALE-gruppen, José Ribeiro e Castro för UEN-gruppen, Paul Coûteaux för EDD-gruppen, Emma Bonino, grupplös, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Johannes (Hannes) Swoboda, Jules Maaten, Philip Claeys, Charles Tannock, Concepció Ferrer, Poul Nielson och Marco Pannella.

Framlagda resolutionsförslag, i enlighet med artikel 42.5 i arbetsordningen, att anta i slutet av debatten:

Valéry Giscard d'Estaing (ordförande för Europeiska konventet) lade fram utkastet till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa.

Talare: Gianfranco Fini och Franco Frattini (rådets tjänstgörande ordförande).

Talare: Íñigo Méndez de Vigo (ordförande för Europaparlamentets delegation till Europeiska konventet) och Klaus Hänsch (delegationens förste vice ordförande).

Talare: Hans-Gert Poettering för PPE-DE-gruppen, Enrique Barón Crespo för PSE-gruppen, Graham R. Watson för ELDR-gruppen, Francis Wurtz för GUE/NGL-gruppen, Monica Frassoni för Verts/ALE-gruppen, Charles Pasqua för UEN-gruppen, William Abitbol för EDD-gruppen, och Georges Berthu, grupplös.

Talare: Andrew Nicholas Duff (andre vice ordförande för Europaparlamentets delegation till Europeiska konventet) och Valéry Giscard d'Estaing.

Talmannen välkomnade å parlamentets vägnar en delegation från det ukrainska parlamentet som hade tagit plats på åhörarläktaren. Delegation leddes av Boris Tarasjuk, före detta utrikesminister.

Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilaga 1 till protokollet.

Betänkande om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2003 för budgetåret 2003, Avsnitt III — kommissionen [SEK(2003) 552 — C5-0289/2003 — 2003/2103(BUD)] — Budgetutskottet. Föredragande: Göran Färm (A5-0261/2003)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om ingående av ett avtal genom skriftväxling om förlängning för perioden 1 januari 2003-31 december 2003 av protokollet 2000-2001 om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Revolutionära folkrepubliken Guineas regering när det gäller fiske utanför Guineas kust [KOM(2003) 107 — C5-0128/2003 — 2003/0049(CNS)] — Fiskeriutskottet. Föredragande: Juan Ojeda Sanz (A5-0264/2003)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

8. Halvtidsöversyn av det fjärde fiskeprotokollet mellan EU och Grönland (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om halvtidsöversyn av det fjärde fiskeprotokollet mellan EU och Grönland [KOM(2002) 697 — 2003/2035(INI)] — Fiskeriutskottet. Föredragande: Rosa Miguélez Ramos (A5-0228/2003)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/25/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk [KOM(2003) 1 — C5-0006/2003 — 2003/0001(COD)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism. Föredragande: Bernard Poignant (A5-0152/2003)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om samordning av de sociala trygghetssystemen [KOM(1998) 779 — C4-0137/1999 — 1998/0360(COD)] — Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Föredragande: Jean Lambert (A5-0226/2003)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av en andra fas (2004-2008) av gemenskapens insatsprogram för att förebygga våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne II-programmet) [KOM(2003) 54 — C5-0060/2003 — 2003/0025(COD)] — Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. Föredragande: Lissy Gröner (A5-0280/2003)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen [KOM(2003) 50 — C5-0020/2003 — 2003/0023(COD)] — Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Föredragande: María Izquierdo Rojo (A5-0268/2003)

Betänkande om de rättsliga grunderna och respekten för EG-rätten [2001/2151(INI)] — Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: Ioannis Koukiadis (A5-0180/2003)

Manuel Medina Ortega påpekade en felaktighet i punkt 4 i den spanska språkversionen.

14. Resultattavla för genomförandet av den socialpolitiska agendan (omröstning)

Betänkande om resultattavlan för genomförandet av den socialpolitiska agendan [KOM(2003) 57 — 2003/2097(INI)] — Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Föredragande: Ilda Figueiredo (A5-0247/2003)

15. Främjande och skydd av funktionshindrades rättigheter och värdighet (omröstning)

Betänkande om kommissionenens meddelande till rådet och Europaparlamentet ”På väg mot en rättsligt bindande FN-konvention för att främja och skydda funktionshindrades rättigheter och värdighet” [KOM(2003) 16 — 2003/0016(INI)] — Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Föredragande: Elizabeth Lynne (A5-0270/2003)

Skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 137.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.

Den nye ledamoten Giorgio Calò (se punkt 19 nedan) hade skrivit på närvarolistan för onsdagens sammanträde, men av tekniska skäl var det inte möjligt att införa hans namn i denna lista.

Behöriga italienska myndigheter hade meddelat att Giorgio Calò utsetts till ledamot av parlamentet i stället för Luciano Caveri med verkan från och med den 3 september 2003.

Franco Frattini (rådets tjänstgörande ordförande) och Christopher Patten (ledamot av kommissionen) gjorde uttalanden.

Talare: Elmar Brok för PPE-DE-gruppen, Enrique Barón Crespo för PSE-gruppen, Graham R. Watson för ELDR-gruppen, Pernille Frahm för GUE/NGL-gruppen, Daniel Marc Cohn-Bendit för Verts/ALE-gruppen, Gerard Collins för UEN-gruppen, Bastiaan Belder för EDD-gruppen, Emma Bonino, grupplös, Philippe Morillon, Jannis Sakellariou, Nicholson of Winterbourne, Reinhold Messner, Paul Coûteaux, Dominique F.C. Souchet, Hartmut Nassauer, John Hume, Ulla Margrethe Sandbæk, Jonathan Evans, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Franco Frattini och Christopher Patten.

21. De mänskliga rättigheterna i världen under 2002 och EU:s politik — EU och kampen mot tortyr (gemensam debatt)

Betänkande om de mänskliga rättigheterna i världen under 2002 och EU:s politik för de mänskliga rättigheterna [2002/2011(INI)] — Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik. Föredragande: Bob van den Bos (A5-0274/2003)

Bob van den Bos redogjorde för sitt betänkande och utvecklade den muntliga frågan.

Talare: Roberto Antonione (rådets tjänstgörande ordförande), som även besvarade den muntliga frågan.

Talare: Michael Gahler för PPE-DE-gruppen, Michael Cashman för PSE-gruppen, Johan Van Hecke för ELDR-gruppen, Gérard Caudron för GUE/NGL-gruppen, Matti Wuori för Verts/ALE-gruppen, Arie M. Oostlander, Giovanni Claudio Fava, Sarah Ludford, Konstantinos Alyssandrakis, Lennart Sacrédeus, Véronique De Keyser, Alexandros Alavanos, Geoffrey Van Orden, Richard Howitt, Arlette Laguiller, Amalia Sartori, Antonione och Poul Nielson.

22. Situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2002) (debatt)

Betänkande om situationen när det gäller de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2002) [2002/2013(INI)] — Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Föredragande: Fodé Sylla (A5-0281/2003)

Talare: António Vitorino (ledamot av kommissionen) och Eurig Wyn (föredragande av yttrande från utskottet CULT).

Talare: Anna Karamanou (föredragande av yttrande från utskottet FEMM), Thierry Cornillet för PPE-DEgruppen, Joke Swiebel för PSE-gruppen, Olle Schmidt för ELDR-gruppen, Alima Boumediene-Thiery för Verts/ALE-gruppen, Luís Queiró för UEN-gruppen, Johannes (Hans) Blokland för EDD-gruppen, Mario Borghezio, grupplös, Hubert Pirker, Adeline Hazan, Josu Ortuondo Larrea, Koenraad Dillen, Fodé Sylla, gjorde ett personligt uttalande till följd av Koenraad Dillens inlägg, Jorge Salvador Hernández Mollar, Josu Ortuondo Larrea, gjorde ett personligt uttalande till följd av Jorge Salvador Hernández Mollars inlägg, Sérgio Sousa Pinto, Marco Pannella, Giacomo Santini, Olga Zrihen, Koldo Gorostiaga Atxalandabaso och Fodé Sylla.

Fråga 1 från Camilo Nogueira Román: Tragiska dödsfall av immigranter i drunkningsolyckor utanför södra EU:s Atlant- och Medelhavskust.

Roberto Antonione (rådets tjänstgörande ordförande) besvarade frågan samt en följdfråga från Josu Ortuondo Larrea (ersättare för frågeställaren).

Roberto Antonione besvarade frågan samt följdfrågor från Manuel Medina Ortega och Bernd Posselt.

Fråga 3 från Alexandros Alavanos: Det italienska ordförandeskapets bekämpande av illegal invandring.

Roberto Antonione besvarade frågan samt en följdfråga från Alexandros Alavanos.

Roberto Antonione besvarade frågan samt följdfrågor från Malcolm Harbour och Paul Rübig.

Fråga 5 från Piia-Noora Kauppi: En fortsättning på eVote-initiativet, ett exempel på interaktiv Internetdemokrati, under det italienska ordförandeskapet.

Roberto Antonione besvarade frågan samt en följdfråga från Piia-Noora Kauppi.

Roberto Antonioni besvarade frågan samt en följdfråga från Alexandros Alavanos (ersättare för frågeställaren).

Fråga 7 från María Izquierdo Rojo: Dialogen EU-Medelhavsländerna och kvinnornas ställning.

Roberto Antonione besvarade frågan samt en följdfråga från María Izquierdo Rojo.

De frågor som på grund av tidsbrist inte hade besvarats skulle erhålla skriftliga svar.

24. Förvaltning av vatten i utvecklingsländer — Handel och utveckling (debatt)

Betänkande om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om förvaltning av vatten i utvecklingsländer och prioriteringar för EU:s utvecklingssamarbete [KOM(2002) 132 — C5-0335/2002-2002/2179(COS)] — Utskottet för utveckling och samarbete. Föredragande: Paul A.A.J.G. Lannoye (A5-0273/2003)

Betänkande om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om handel och utveckling ”Att hjälpa utvecklingsländerna att dra nytta av handeln” [KOM(2002) 513 — 2002/2282(INI)] — Utskottet för utveckling och samarbete. Föredragande: Luisa Morgantini (A5-0277/2003)

Talare: Karsten Knolle för PPE-DE-gruppen, Karin Scheele för PSE-gruppen, Maria Johanna (Marieke) Sanders-ten Holte för ELDR-gruppen, Hans Modrow för GUE/NGL-gruppen, Didier Rod för Verts/ALEgruppen, Liam Hyland för UEN-gruppen, Bastiaan Belder för EDD-gruppen, Nirj Deva, Glenys Kinnock, Willy C.E.H. De Clercq, Armonia Bordes, Seán Ó Neachtain, Bent Hindrup Andersen, Eija-Riitta Anneli Korhola, Harlem Désir, Cristina Gutiérrez-Cortines, Margrietus J. van den Berg, Bashir Khanbhai och Poul Nielson.

Betänkande om meddelandet från kommissionen om hälsa och fattigdomsbekämpning i utvecklingsländerna [KOM(2002) 129 — C5-0334/2002 — 2002/2178(COS)] — Utskottet för utveckling och samarbete. Föredragande: John Bowis (A5-0217/2003)

Talare: María Elena Valenciano Martínez-Orozco (föredragande av yttrande från utskottet FEMM), Jürgen Zimmerling för PPE-DE-gruppen, Karin Junker för PSE-gruppen, Gérard Caudron för GUE/NGL-gruppen, Didier Rod för Verts/ALE-gruppen, Eija-Riitta Anneli Korhola och Margrietus J. van den Berg.

26. Icke-statliga aktörers deltagande i Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik (debatt)

Betänkande om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och soicala kommittén om icke-statliga aktörers deltagande i Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik [KOM(2002) 598 — 2002/2283(INI)] — Utskottet för utveckling och samarbete. Föredragande: Richard Howitt (A5-0249/2003)

Talare: Bashir Khanbhai för PPE-DE-gruppen, Francisca Sauquillo Pérez del Arco för PSE-gruppen, Didier Rod för Verts/ALE-gruppen, Jürgen Zimmerling, Michael Gahler, Richard Howitt och Poul Nielson.

27. Utvecklingspolitik och genomförande av det yttre biståndet (2001) (debatt)

Betänkande om kommissionens årsrapport 2001 till rådet och Europaparlamentet om EG:s utvecklingspolitik och genomförande av det yttre biståndet [KOM(2002) 490 — C5-0607/2002 — 2002/2246(INI)] — Utskottet för utveckling och samarbete. Föredragande: Miguel Angel Martínez Martínez (A5-0209/2003)

Föredragningslistan för nästa sammanträde var fastställd (”Föredragningslista” PE 334.347/OJJE).

BILAGA II

OMRÖSTNINGSRESULTAT MED NAMNUPPROP

Betänkande Poignant A5-0152/2003

ändring 4

Ja-röster: 92

EDD: Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Mathieu, Raymond, Sandbæk

ELDR: Boogerd-Quaak, Nordmann

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Papayannakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Borghezio, Gobbo, Speroni

PPE-DE: Wijkman

PSE: Carnero González, Martin David W., Weiler

UEN: Hyland

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Wuori, Wyn

Nej-röster: 415

EDD: Booth, Farage, Kuntz, Titford

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, Costa Paolo, Davies, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Berthu, Beysen, Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Garaud, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, de La Perriere, Sichrovsky, Souchet, Turco

PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cesaro, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Dell'Utri, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Doorn, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferri, Fiori, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennea, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Rack, Radwan, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Scapagnini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Andrews, Berlato, Bigliardo, Camre, Fitzsimons, Marchiani, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 11

EDD: Abitbol

GUE/NGL: Alyssandrakis, Korakas, Patakis

NI: Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois

Betänkande Poignant A5-0152/2003

ändring 10

Ja-röster: 93

EDD: Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Sandbæk

ELDR: Boogerd-Quaak, Di Pietro

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Kronberger, Raschhofer

PPE-DE: Wijkman

UEN: Fitzsimons

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Wuori, Wyn

Nej-röster: 430

EDD: Abitbol, Booth, Farage, Kuntz, Titford

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, Costa Paolo, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Berthu, Beysen, Bonino, Borghezio, Cappato, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Ilgenfritz, Lang, de La Perriere, Sichrovsky, Souchet, Speroni, Stirbois, Turco

PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cesaro, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Dell'Utri, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Doorn, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennea, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Scapagnini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Hoff, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Andrews, Berlato, Camre, Hyland, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Queiró, Segni, Turchi

Nedlagda röster: 8

NI: Garaud, Martinez

UEN: Bigliardo, Marchiani, Mussa, Pasqua, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro

Betänkande Lambert A5-0226/2003

ändring 1

Ja-röster: 25

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Boogerd-Quaak, Flesch, Paulsen, Schmidt, Thors

GUE/NGL: Alyssandrakis, Korakas, Patakis

NI: Borghezio, Gobbo, Ilgenfritz, Kronberger, Raschhofer, Speroni

PPE-DE: Oostlander

PSE: Gröner, Junker

UEN: Fitzsimons

Verts/ALE: Gahrton

Nej-röster: 488

EDD: Bernié, Booth, Butel, Coûteaux, Esclopé, Farage, Kuntz, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Titford

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, Costa Paolo, Davies, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, de La Perriere, Sichrovsky, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cesaro, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Dell'Utri, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennea, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Scapagnini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Wiersma, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 42

EDD: Abitbol

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller

NI: Bonino, Cappato, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Martinez, Pannella, Stirbois, Turco

PSE: Adam, Bowe, Cashman, Ford, Honeyball, Howitt, Kinnock, McAvan, McCarthy, McNally, Martin David W., Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Read, Simpson, Skinner, Stihler, Titley, Watts, Whitehead, Wynn

Betänkande Lambert A5-0226/2003

ändring 2

Ja-röster: 227

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Boogerd-Quaak, Flesch, Sterckx, Thors

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Ilgenfritz, Kronberger, Lang, Martinez, Raschhofer, Stirbois

PPE-DE: Wijkman

PSE: Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schulz, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Wiersma, Zimeray, Zorba, Zrihen

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 281

EDD: Belder, Blokland, Booth, Coûteaux, van Dam, Farage, Kuntz, Titford

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, Costa Paolo, Davies, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Berthu, Beysen, Garaud, Hager, de La Perriere, Sichrovsky, Souchet

PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brok, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cesaro, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Dell'Utri, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Scapagnini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

UEN: Andrews, Angelilli, Bigliardo, Camre, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 43

EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Esclopé, Mathieu, Raymond, Saint-Josse

NI: Bonino, Borghezio, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gobbo, Pannella, Speroni, Turco

PSE: Adam, Bowe, Cashman, Corbett, Ford, Gill, Honeyball, Howitt, Kinnock, McAvan, McCarthy, McNally, Martin David W., Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Read, Simpson, Skinner, Stihler, Titley, Watts, Whitehead, Wynn

UEN: Berlato

Betänkande Lambert A5-0226/2003

ändring 43

Ja-röster: 229

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Boogerd-Quaak, Flesch, Olsson, Sterckx, Thors, Van Hecke

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Kronberger, Lang, Martinez, Raschhofer, Stirbois

PPE-DE: Glase, Wijkman

PSE: Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Hoff, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Sornosa Martínez, Souladakis, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Walter, Weiler, Wiersma, Zimeray, Zorba, Zrihen

Nej-röster: 290

EDD: Abitbol, Andersen, Bonde, Booth, Coûteaux, Farage, Kuntz, Sandbæk, Titford

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, Costa Paolo, Davies, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Berthu, Beysen, Hager, Ilgenfritz, de La Perriere, Sichrovsky, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cesaro, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Goepel, Gomolka, Goodwill, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennea, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Scapagnini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: van den Berg, Lund, Thorning-Schmidt

UEN: Andrews, Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 42

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Mathieu, Raymond, Saint-Josse

NI: Bonino, Borghezio, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gobbo, Pannella, Speroni, Turco

PSE: Adam, Bowe, Cashman, Corbett, Ford, Gill, Honeyball, Howitt, Kinnock, McAvan, McCarthy, McNally, Martin David W., Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Poos, Read, Skinner, Sousa Pinto, Stihler, Titley, Watts, Whitehead, Wynn

Betänkande Lambert A5-0226/2003

ändring 45

Ja-röster: 367

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Costa Paolo, Davies, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Beysen, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Ilgenfritz, Kronberger, Lang, Martinez, Raschhofer, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Brok, Brunetta, Camisón Asensio, Cesaro, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cunha, Cushnahan, Daul, Dell'Utri, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Doorn, Ebner, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Maat, McCartin, Maij-Weggen, Mann Thomas, Mantovani, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennea, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scapagnini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Hoff, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Wiersma, Zimeray, Zorba, Zrihen

Nej-röster: 155

EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Booth, Butel, Coûteaux, van Dam, Esclopé, Farage, Kuntz, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Titford

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Gorostiaga Atxalandabaso, de La Perriere, Souchet, Varaut

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Corrie, Costa Raffaele, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Ferber, Foster, Goodwill, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Parish, Perry, Purvis, Scallon, Stevenson, Sturdy, Tannock, Van Orden, Villiers

Nedlagda röster: 38

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller

NI: Bonino, Borghezio, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gobbo, Pannella, Speroni, Turco

Betänkande Lambert A5-0226/2003

ändring 56

Ja-röster: 454

EDD: Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Davies, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Monsonís Domingo, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Pohjamo, Ries, Riis-Jørgensen, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vinci, Wurtz

NI: Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Lang, Martinez, Raschhofer, Sichrovsky, Speroni, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Cunha, Cushnahan, Daul, Dell'Utri, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Mantovani, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Sartori, Scallon, Scapagnini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Barón Crespo, Berès, van den Berg, Berger, Bullmann, Campos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbey, Dehousse, De Rossa, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Ford, Garot, Gill, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Hänsch, Haug, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Koukiadis, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Sakellariou, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Titley, Torres Marques, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Zimeray

Nej-röster: 19

EDD: Abitbol, Coûteaux, Kuntz

ELDR: Costa Paolo

NI: Berthu, de La Perriere, Souchet, Varaut

PPE-DE: Costa Raffaele, Mennea, Santini

PSE: Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Marinho

UEN: Camre, Marchiani, Pasqua, Segni, Thomas-Mauro

Nedlagda röster: 81

EDD: Booth, Farage, Titford

GUE/NGL: Alyssandrakis, Bordes, Cauquil, Korakas, Krivine, Laguiller, Patakis, Vachetta

NI: Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Pannella, Turco

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, Bösch, Bowe, van den Burg, Carlotti, Carrilho, Cerdeira Morterero, Corbett, Darras, De Keyser, Désir, Fava, Ferreira, Fruteau, Gebhardt, Gillig, Guy-Quint, Hazan, Hedkvist Petersen, Hoff, Jöns, Kindermann, Kinnock, Krehl, Lund, Moraes, Müller Rosemarie, Paciotti, Poignant, Roure, Ruffolo, Sacconi, dos Santos, Savary, Sornosa Martínez, Souladakis, Stockmann, Thorning-Schmidt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Andrews, Angelilli, Berlato, Bigliardo, Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro, Turchi

Betänkande Lambert A5-0226/2003

ändring 48

Ja-röster: 443

EDD: Belder, Bernié, Blokland, Butel, van Dam, Esclopé, Mathieu, Raymond, Saint-Josse

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vinci, Wurtz

NI: Beysen, Borghezio, Gobbo, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Raschhofer, Sichrovsky, Speroni

PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Brok, Brunetta, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Dell'Utri, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Doorn, Ebner, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, Maij-Weggen, Mann Thomas, Mantovani, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennea, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Sartori, Scapagnini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Glante, Görlach, Gröner, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Hoff, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schulz, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Wiersma, Zimeray, Zorba, Zrihen

Nej-röster: 64

EDD: Abitbol, Andersen, Bonde, Booth, Coûteaux, Farage, Kuntz, Sandbæk, Titford

NI: Berthu, de La Perriere, Souchet, Varaut

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Cesaro, Chichester, Corrie, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Ferber, Foster, Goodwill, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Parish, Perry, Purvis, Scallon, Stevenson, Sturdy, Tannock, Van Orden, Villiers

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Marchiani, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 42

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Krivine, Laguiller, Vachetta

NI: Claeys, Dell'Alba, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, Martinez, Stirbois

PSE: Adam, Bowe, Cashman, Corbett, Ford, Gill, Honeyball, Howitt, Kinnock, McAvan, McCarthy, Martin David W., Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Read, Schmid Gerhard, Simpson, Skinner, Stihler, Titley, Watts, Whitehead, Wynn

UEN: Musumeci

Betänkande Gröner A5-0280/2003

ändring 41

Ja-röster: 270

EDD: Abitbol, Andersen, Bonde, Coûteaux, Kuntz, Sandbæk

ELDR: Boogerd-Quaak, van den Bos, Dybkjær, Thors

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Borghezio, Gobbo, Gorostiaga Atxalandabaso, Ilgenfritz, Kronberger, de La Perriere, Raschhofer, Souchet, Speroni, Varaut

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Hoff, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Read, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Andrews, Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nej-röster: 271

EDD: Belder, Blokland, Booth, van Dam, Farage, Titford

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Busk, Costa Paolo, Davies, De Clercq, Di Pietro, Duff, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Berthu, Beysen, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Lang, Martinez, Sichrovsky, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cesaro, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Dell'Utri, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Mantovani, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennea, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Scapagnini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

Nedlagda röster: 20

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Mathieu, Raymond, Saint-Josse

ELDR: Lynne, Newton Dunn

NI: Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Pannella, Turco

PSE: Bösch, Roth-Behrendt, Schmid Gerhard, Wynn

UEN: Hyland

Betänkande Gröner A5-0280/2003

resolution

Ja-röster: 506

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Sandbæk

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Raschhofer, Sichrovsky, Souchet, Speroni, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Brok, Brunetta, Camisón Asensio, Cesaro, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Dell'Utri, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Doorn, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, Maij-Weggen, Mann Thomas, Mantovani, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennea, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scapagnini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Andrews, Angelilli, Berlato, Bigliardo, Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 53

EDD: Booth, Coûteaux, Farage, Kuntz, Titford

GUE/NGL: Alyssandrakis, Korakas, Patakis, Schröder Ilka

NI: Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Pannella, Turco

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Corrie, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Foster, Goodwill, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Parish, Perry, Posselt, Purvis, Scallon, Stevenson, Sturdy, Tannock, Van Orden, Villiers

UEN: Camre, Musumeci

Betänkande Izquierdo Rojo A5-0268/2003

resolution

Ja-röster: 532

EDD: Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, Coûteaux, van Dam, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Sandbæk

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Gobbo, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, de La Perriere, Raschhofer, Sichrovsky, Souchet, Speroni, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Dell'Utri, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Mantovani, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennea, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Scapagnini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Hoff, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Andrews, Angelilli, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nej-röster: 5

EDD: Booth, Farage, Titford

GUE/NGL: Alyssandrakis

PPE-DE: Cesaro

Nedlagda röster: 21

EDD: Abitbol

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Korakas, Laguiller, Patakis

NI: Bonino, Cappato, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Martinez, Pannella, Stirbois, Turco

Betänkande Figueiredo A5-0247/2003

ändring 1 och 5

Ja-röster: 398

ELDR: André-Léonard, Thors

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Raschhofer, Sichrovsky

PPE-DE: Almeida Garrett, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Brok, Brunetta, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Dell'Utri, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Doorn, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, Maij-Weggen, Mann Thomas, Mantovani, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scapagnini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenzel, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Hoff, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 141

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Booth, Butel, Coûteaux, van Dam, Esclopé, Farage, Kuntz, Mathieu, Raymond, Sandbæk, Titford

ELDR: Andreasen, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Costa Paolo, Davies, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooijvan Gorsel, Pohjamo, Procacci, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Speroni, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Arvidsson, Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Corrie, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Foster, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Inglewood, Jackson, Kauppi, Khanbhai, Kirkhope, McMillan-Scott, Mauro, Mennea, Nicholson, Parish, Pérez Álvarez, Perry, Purvis, Scallon, Stenmarck, Stevenson, Sturdy, Tannock, Van Orden, Villiers, Wachtmeister

PSE: Lund, Thorning-Schmidt

Nedlagda röster: 14

EDD: Saint-Josse

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Fraisse, Herzog, Laguiller

NI: Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Pannella, Turco

Verts/ALE: Gahrton

Betänkande Figueiredo A5-0257/2003

ändring 17, första delen

Ja-röster: 360

NI: Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Raschhofer, Sichrovsky

PPE-DE: Almeida Garrett, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Brok, Brunetta, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Dell'Utri, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Doorn, Ebner, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Maat, McCartin, Mann Thomas, Mantovani, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scapagnini, Schaffner, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Smet, Sommer, Stenzel, Sudre, Tajani, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Wiersma, Zimeray, Zorba, Zrihen

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 139

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Blokland, Bonde, Booth, Coûteaux, van Dam, Farage, Kuntz, Raymond, Sandbæk, Titford

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller

NI: Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Lang, de La Perriere, Souchet, Speroni, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Arvidsson, Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Corrie, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Foster, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Inglewood, Jackson, Kauppi, Khanbhai, Kirkhope, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Matikainen-Kallström, Mennea, Nicholson, Parish, Perry, Purvis, Scallon, Stenmarck, Stevenson, Sturdy, Suominen, Tannock, Van Orden, Vatanen, Villiers, Wachtmeister

PSE: Lund, Thorning-Schmidt

UEN: Andrews, Angelilli, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 41

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Mathieu, Saint-Josse

GUE/NGL: Alyssandrakis, Korakas, Patakis

NI: Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Martinez, Pannella, Turco

PSE: Adam, Bowe, Cashman, Corbett, Ford, Gill, Honeyball, Howitt, Kinnock, McCarthy, McNally, Martin David W., Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Read, Simpson, Skinner, Stihler, Titley, Watts, Whitehead, Wynn

UEN: Berlato

Betänkande Figueiredo A5-0257/2003

ändring 17, andra delen

Ja-röster: 154

ELDR: André-Léonard, Sanders-ten Holte

GUE/NGL: Fraisse, Modrow

NI: Hager, Ilgenfritz, Sichrovsky

PPE-DE: Almeida Garrett, Averoff, Avilés Perea, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bébéar, Berend, Bodrato, Bourlanges, Brok, Brunetta, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Dell'Utri, Deprez, Descamps, De Veyrac, Doorn, Ebner, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Folias, Fourtou, Friedrich, Galeote Quecedo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Jarzembowski, Karas, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Laschet, Lehne, Liese, Lisi, McCartin, Mann Thomas, Mantovani, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scapagnini, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenzel, Sudre, Tajani, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Dehousse, Marinho, Martínez Martínez

Verts/ALE: Turmes

Nej-röster: 333

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Blokland, Bonde, Booth, Coûteaux, van Dam, Farage, Kuntz, Sandbæk, Titford

ELDR: Andreasen, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Costa Paolo, Davies, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooijvan Gorsel, Pohjamo, Procacci, Riis-Jørgensen, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Speroni, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Arvidsson, Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Chichester, Corrie, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Foster, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Inglewood, Jackson, Kauppi, Khanbhai, Kirkhope, Langenhagen, Lulling, McMillan-Scott, Matikainen-Kallström, Mauro, Mennea, Nicholson, Parish, Perry, Purvis, Scallon, Stenmarck, Stevenson, Sturdy, Suominen, Tannock, Van Orden, Vatanen, Villiers, Wachtmeister

PSE: Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbey, Darras, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Hoff, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Linkohr, Lund, Malliori, Mann Erika, Martin Hans-Peter, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schulz, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Wiersma, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Andrews, Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 36

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Mathieu, Raymond, Saint-Josse

ELDR: Manders

NI: Cappato, Dell'Alba, Dupuis, Pannella

PSE: Adam, Bowe, Cashman, Corbett, Ford, Gill, Honeyball, Howitt, Kinnock, McAvan, McCarthy, McNally, Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Read, Schmid Gerhard, Simpson, Skinner, Stihler, Titley, Watts, Whitehead, Wynn

Betänkande Figueiredo A5-0247/2003

ändring 3 och 7

Ja-röster: 395

ELDR: Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Thors

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Raschhofer, Sichrovsky

PPE-DE: Almeida Garrett, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Brok, Brunetta, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Doorn, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Maat, McCartin, Maij-Weggen, Mann Thomas, Mantovani, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scapagnini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenzel, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, Vlasto, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Hoff, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Zimeray, Zorba, Zrihen

Nej-röster: 128

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Blokland, Bonde, Booth, Coûteaux, van Dam, Farage, Kuntz, Sandbæk, Titford

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Busk, Costa Paolo, Davies, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Berthu, Beysen, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Arvidsson, Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Corrie, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Fernández Martín, Foster, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Inglewood, Jackson, Kauppi, Khanbhai, Kirkhope, Lulling, McMillan-Scott, Mennea, Nicholson, Parish, Perry, Purvis, Scallon, Stenmarck, Stevenson, Sturdy, Tannock, Van Orden, Villiers, Wachtmeister

Nedlagda röster: 25

EDD: Bernié, Esclopé, Mathieu, Raymond, Saint-Josse

GUE/NGL: Alyssandrakis, Bordes, Cauquil, Herzog, Korakas, Laguiller, Patakis

NI: Bonino, Borghezio, Cappato, Dell'Alba, Dupuis, Gobbo, Pannella, Speroni, Turco

PPE-DE: Rübig, Xarchakos

PSE: Adam, Wynn

Betänkande Figueiredo A5-0247/2003

ändring 4 och 8

Ja-röster: 249

EDD: Belder, Blokland, van Dam

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Kronberger, Lang, Martinez, Raschhofer, Stirbois

PPE-DE: Kauppi, Pomés Ruiz, Wijkman, Zappalà

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Hoff, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

Nej-röster: 279

EDD: Andersen, Bernié, Bonde, Butel, Coûteaux, Esclopé, Farage, Kuntz, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Sandbæk, Titford

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Costa Paolo, Davies, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooijvan Gorsel, Pohjamo, Procacci, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Gobbo, Hager, de La Perriere, Sichrovsky, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brok, Bushill-Matthews, Camisón Asensio, Chichester, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Dell'Utri, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Mantovani, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennea, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Scapagnini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zimmerling, Zissener

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 8

NI: Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Garaud, Pannella, Turco

PSE: Lund, Thorning-Schmidt

Betänkande Lynne A5-0270/2003

punkt 10, andra delen

Ja-röster: 398

EDD: Andersen, Bonde, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Costa Paolo, Davies, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Korakas, Koulourianos, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Sichrovsky, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brok, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Dell'Utri, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Mantovani, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennea, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Scapagnini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Berès, van den Berg, van den Burg, Carlotti, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Ferreira, Fruteau, Garot, Gillig, Guy-Quint, Hazan, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Koukiadis, Lalumière, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miranda de Lage, Patrie, Pérez Royo, Poignant, Roure, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Sornosa Martínez, Swiebel, Terrón i Cusí, Valenciano Martínez-Orozco, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 125

EDD: Belder, Bernié, Blokland, Booth, Butel, van Dam, Farage, Saint-Josse, Titford

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, De Rossa, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, Ettl, Färm, Fava, Ford, Gebhardt, Gill, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Hoff, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Jöns, Junker, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Martin David W., Mastorakis, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Miller, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Piecyk, Pittella, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swoboda, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn

Nedlagda röster: 8

GUE/NGL: Krivine, Vachetta

NI: Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Pannella, Turco

Betänkande Lynne A5-0270/2003

Punkt 11, andra delen

Ja-röster: 387

EDD: Andersen, Bonde, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Costa Paolo, Davies, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Pohjamo, Procacci, Riis-Jørgensen, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Korakas, Koulourianos, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Uca, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Sichrovsky, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brok, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Mantovani, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennea, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Scapagnini, Schierhuber, Schleicher, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Aparicio Sánchez, Berès, van den Berg, van den Burg, Carlotti, Cercas, Colom i Naval, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Désir, Duhamel, Duin, Ferreira, Fruteau, Garot, Gillig, Görlach, Guy-Quint, Hazan, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Lalumière, Leinen, McNally, Marinho, Martínez Martínez, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miranda de Lage, Patrie, Pérez Royo, Poignant, Rothley, Roure, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Sornosa Martínez, Swiebel, Terrón i Cusí, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Buitenweg, Cohn-Bendit, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 111

EDD: Belder, Bernié, Blokland, Booth, Butel, Coûteaux, van Dam, Farage, Saint-Josse, Titford

PPE-DE: Gutiérrez-Cortines, Kauppi

PSE: Adam, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cerdeira Morterero, De Rossa, Díez González, Ettl, Fava, Ford, Gebhardt, Gill, Glante, Goebbels, Gröner, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Hoff, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Jöns, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lange, Lavarra, Linkohr, Lund, McAvan, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Mastorakis, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Miller, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Piecyk, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Roth-Behrendt, Rothe, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn

Nedlagda röster: 11

GUE/NGL: Krivine, Vachetta

NI: Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Pannella, Turco

PSE: Martin Hans-Peter, Swoboda, Vairinhos

ANTAGNA TEXTER

P5_TA(2003)0361

Ändringsbudget nr 3/2003

Europaparlamentets resolution om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2003 för budgetåret 2003, Avsnitt III — kommissionen (10190/2003 — C5-0289/2003 — 2003/2103(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget och artikel 177 i Euratomfördraget,

—	med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (1), särskilt artiklarna 37 och 38,

—	med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2003, slutgiltigt antagen den 19 december 2002 (2),

—	med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (3),

—	med beaktande av det preliminära förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2003 för budgetåret 2003 som kommissionen lade fram den 14 maj 2003 (SEK(2003) 552),

—	med beaktande av förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2003 för budgetåret 2003 som rådet fastställde den 16 juni 2003 (10190/2003 — C5-0289/2003),

—	med beaktande av artikel 92 och bilaga IV i parlamentets arbetsordning,

—	med beaktande av budgetutskottets betänkande (A5-0261/2003), och av följande skäl:

A.	Syftet med förslaget till ändringsbudget är att i budgeten för 2003 införa överskottet från budgetåret 2002, vilket uppgår till 7,4 miljarder euro.

B.	Detta överskott kan uppdelas i olika delar där den mest betydande delen kommer från underutnyttjandet av EU-programmen, vilket uppgår till 8,95 miljarder euro.

C.	En miljard av överskottet ingick redan i budgeten för 2003 när denna antogs.

D.	Det exakta och slutgiltiga beloppet för överskottet berodde på resultatet av ändringsbudgetarna 1/2003 och 2/2003, som var och en innehöll delar som kunde ha påverkat det slutliga resultatet.

E.	Rådet fastställde förslaget till ändringsbudget nr 3/2003 innan förfarandena för ändringsbudgetarna 1/2003 och 2/2003 hade slutförts.

1.	Europaparlamentet beklagar det faktum att överskottet för 2002 uppgår till 7,4 miljarder euro. Parlamentet noterar dock att detta är ett betydande framsteg jämfört med beloppet på 15 miljarder euro för 2001.

2.	Europaparlamentet ställer sig bakom rådets ändring av det preliminära förslaget till ändringsbudget nr 3/2003.

3.	Europaparlamentet beklagar emellertid tidpunkten för rådets antagande av förslaget till ändringsbudget, som skulle ha antagits först efter det att förfarandena för ändringsbudgetarna 1 och 2 slutförts.

4.	Europaparlamentet har beslutat att inte inlämna några budgetändringsförslag utan i stället acceptera rådets förslag till ändringsbudget nr 3/2003.

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 248, 16.9.2002.

(2) EUT L 54, 28.2.2003.

(3) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

P5_TA(2003)0362

Fiskeavtal EG/Guinea *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ingående av ett avtal genom skriftväxling om förlängning för perioden 1 januari 2003-31 december 2003 av protokollet 2000-2001 om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Revolutionära folkrepubliken Guineas regering när det gäller fiske utanför Guineas kust (KOM(2003) 107 — C5-0128/2003 — 2003/0049(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av förslaget till rådets förordning (KOM(2003) 107) (1),

—	med beaktande av artikel 37 och artikel 300.2 i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0128/2003),

—	med beaktande av artikel 67 och artikel 97.7 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A5-0264/2003).

1.	Europaparlamentet godkänner rådets förordning med de ändringar som gjorts och ger sitt samtycke till ingåendet av avtalet.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen, samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Revolutionära folkrepubliken Guinea, parlamentets ståndpunkt.

KOMMISSIONENS FÖRSLAG	PARLAMENTETS ÄNDRINGAR
Ändring 1
Artikel 3a (ny)
	Artikel 3a Innan förhandlingarna om förnyelse av det gällande avtalet slutförs skall kommissionen förelägga parlamentet och rådet en rapport om hur avtalet tillämpats. Denna rapport skall även omfatta en kostnadsnyttoanalys som kan garantera att den ekonomiska ersättningen till förmån för särskilda åtgärder för hållbar utveckling bidrar till en förbättring av levnadsvillkoren för befolkningen i partnerlandet.
Ändring 2
Artikel 3b (ny)
	Artikel 3b På grundval av den rapport som avses i artikel 3a och efter att ha hört Europaparlamentet skall rådet, om så är lämpligt, ge kommissionen ett förhandlingsmandat i syfte att anta ett nytt protokoll.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0363

Halvtidsöversyn av det fjärde fiskeprotokollet mellan EU och Grönland

Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om halvtidsöversynen av det fjärde fiskeprotokollet mellan EU och Grönland (KOM(2002) 697 — 2003/2035(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2002) 697),

—	med beaktande av rådets (fiske) slutsatser av den 30 oktober 1997 avseende internationella fiskeavtal,

—	med beaktande av parlamentets ståndpunkt av den 16 maj 2001 om upprättande av det fjärde protokollet till fiskeavtalet mellan å ena sidan Europeiska ekonomiska gemenskapen och å andra sidan Danmarks regering och den lokala regeringen på Grönland (1),

—	med beaktande av parlamentets resolution av den 17 januari 2002 om grönboken om den framtida gemensamma fiskeripolitiken (2),

—	med beaktande av parlamentets resolution av den 20 november 2002 om kommissionens meddelande om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken (vägledande tidsplan) (3),

—	med beaktande av parlamentets resolution av den 16 januari 2003 om den andra handlingsplanen för den nordliga dimensionen (2004-2006) (4),

—	med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 3/2001 om kommissionens förvaltning av de internationella fiskeavtalen (5) och årsrapporten om budgetåret 2001 (6),

—	med beaktande av artiklarna 47.2 och 163 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandet från budgetutskottet (A5-0228/2003), och av följande skäl:

A.	De internationella fiskeavtalen mellan gemenskapen och tredje länder måste, utan undantag, styras av samma principer inom en integrerad ram för ingående av fiskeavtal, inbegripet principerna om förvaltning, öppenhet och ett optimalt utnyttjande av unionens budgetmedel.

B.	Fördraget om utträde eller Grönlandsfördraget, som styr förbindelserna mellan gemenskapen och Grönland, innehåller bestämmelser om fri export av grönländska fiskeriprodukter till gemenskapen i utbyte mot ett fiskeavtal med tillfredsställande fiskemöjligheter.

Det behövs en omprövning av förbindelserna mellan gemenskapen och Grönland, och det är nu rätt tidpunkt - direkt efter Europeiska konventet och på tröskeln till en regeringskonferens - för att införa ändringar i fördragets artikel 188, som gör det möjligt att ingå ett samarbetsavtal med Grönland och även ett fiskeavtal.

D.	Detta avtal är det näst viktigaste som gemenskapen har ingått när det gäller den finansiella ersättningen, men inte när det gäller fångstmöjligheterna.

E.	Revisionsrätten har framfört hård kritik mot kommissionens förvaltning av fiskeavtalen, särskilt på grund av de ovanliga egenheter som kännetecknar detta fiskeavtal och för att den finansiella ersättningen är oproportionerlig i förhållande till fångsterna.

F.	Det är dock nödvändigt att bevara nära förbindelser mellan EU och Grönland med hänsyn till Grönlands betydelse för att upprätthålla en hållbar utveckling i hela det arktiska området och dess centrala ställning i unionens politik för den nordiska dimensionen.

G.	Genom ett utbyte av kvoter gör avtalet det möjligt för gemenskapsfartyg att fiska i Islands, Norges och Färöarnas fiskevatten.

H.	Detta innebär samtidigt en viss orättvisa, eftersom finansiella medel från gemenskapen gör det möjligt för fartyg från dessa tre länder att fiska i grönländska fiskevatten medan andra fartyg i gemenskapsflottan inte har denna möjlighet.

I.	Detta avtal är viktigt för Grönland eftersom den finansiella ersättningen på 42,82 miljoner om året utgör fyra procent av Grönlands BNP, det vill säga 900 euro per capita.

J.	Det ekonomiska samarbetet har ökat med varje protokoll medan fiskemöjligheterna har minskat.

K.	Den finansiella ersättningen måste på ett exakt sätt återspegla de uppnådda rättigheternas kommersiella värde, utan att omfatta andra faktorer, och kostnaderna måste fördelas på lämpligt sätt mellan gemenskapen och fartygsägarna.

L.	De fiskerättigheterna som uppnås genom ett fiskeavtal måste motsvara de verkliga fångster, när det gäller kvantitet och arter, som utifrån tillgängliga vetenskapliga rapporter kan förväntas genom avtalet.

M.	Gemenskapsflottan måste utnyttja fiskemöjligheterna maximalt och undvika att det i slutet av året finns outnyttjade kvoter kvar.

N.	Gemenskapen har lång erfarenhet av att bygga upp samriskföretag med tredje land, och dessa företag innebär fördelar för gemenskapen och för utvecklingen av de lokala fiskesektorerna.

O.	Med hänsyn till särdragen för den grönländska fiskerinäringen och mot bakgrund av de senaste årens erfarenheter är de tillfälliga samriskföretagen det bäst lämpade instrumentet för samarbete mellan gemenskapen och Grönland i fiskerelaterade frågor.

P.	Kommissionens förslag till framtida samarbete med Grönland efter 2006 är inte begränsat till frågor om fiske.

Q.	Grönland har status som utomeuropeiskt land och territorium.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens presentation av halvtidsöversynen och betonar att kommissionen tagit ett viktigt steg för att möta parlamentets begäran om att kommissionen skall utarbeta allmänna utvärderingsrapporter, inklusive kostnadsnyttoanalyser, innan förhandlingar inleds om att förnya avtal eller om nya protokoll eller avtal.

2.	Europaparlamentet erkänner det särskilda förhållandet mellan EU och Grönland, och Grönlands särskilda ekonomiska situation.

3.	Europaparlamentet delar kommissionens vilja att uppnå ett allmänt samarbetsavtal mellan gemenskapen och Grönland, vilket skulle göra det möjligt att knyta tätare relationer mellan båda parterna och öka Grönlands medverkan i gemenskapspolitiken.

4.	Europaparlamentet håller med om att Grönland måste få ekonomiskt stöd, men förkastar det nuvarande systemet, där stödet ingår i den finansiella ersättningen inom fiskeavtalet.

5.	Europaparlamentet uppmanar rådet att ge kommissionen befogenhet att förhandla om en översyn av det nuvarande protokollet, i enlighet med de anmärkningar som framfördes av revisionsrätten och parlamentet, och att framför allt stryka de frågor från avtalet som inte handlar om fiske.

Europaparlamentet instämmer i förslaget i kommissionens meddelande om att under halvtidsöversynen anpassa protokollet till målet att tilldela fångstkvoter som motsvarar vetenskapliga bedömningar och att delar av den finansiella ersättningen skall avsättas för stödet till en sammanhängande lokal fiskeripolitik.

7.	Europaparlamentet insisterar på att aspekter av förbindelserna mellan EU och Grönland som inte gäller fiske bör finansieras under utgiftskategori 4 i budgetplanen (externa åtgärder) eller genom Europeiska utvecklingsfonden.

8.	Europaparlamentet uppmanar bestämt rådet och kommissionen att inom ramen för denna halvtidsöversyn ta upp behovet av en jämlik kostnadsfördelning för avtalet mellan gemenskapen och fartygsägarna, så som man gör i de flesta internationella fiskeavtal.

9.	Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att analysera avtalets kostnader och lönsamhet.

10.	Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid det låga utnyttjandet av fiskemöjligheterna i protokollet och det slöseri med gemenskapens finansiella medel som detta innebär.

11.

Europaparlamentet begär därför att man fastställer fångsträttigheterna för varje art bättre i överensstämmelse med den verkliga situationen för varje bestånd, och att de tilldelade kvoter som inte utnyttjas av medlemsstaternas flottor och som tas upp i protokollet får utnyttjas av andra, i enlighet med vad som fastställs i fiskeavtalen med finansiell ersättning.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja skapandet av samriskföretag mellan gemenskapen och Grönland, och i synnerhet tillfälliga partnerskap mellan företag, vilka kan få stor betydelse för utvecklingen av den lokala ekonomin och leda till att fiskerättigheterna utnyttjas bättre. Parlamentet begär också att en del av den finansiella ersättningen skall avsättas för detta ändamål.

13.	Europaparlamentet kräver att kommissionen uppfyller sin skyldighet att på vederbörligt sätt informera parlamentet om detta avtal, dess förberedelsefas, genomförande, utvärdering och halvtidsöversyn.

14.	Europaparlamentet kräver att få delta i förhandlingsprocessen med Grönland under halvtidsöversynen.

15.

Europaparlamentet understryker att kommissionen skall lägga fram ett förslag till nytt protokoll där den finansiella ersättningen enbart motsvarar det effektiva utnyttjandet av de fiskemöjligheter som finansieras under kapitel 11 03 (tidigare kapitel B7-80) innan det nuvarande fjärde fiskeprotokollet löper ut i december 2006. Samtidigt skall kommissionen lägga fram ett förslag till avtal om finansiellt stöd till Grönland i linje med de normala budgetbestämmelserna om utvecklingssamarbete.

16.	Europaparlamentet anser att de behöriga utskotten borde utarbeta ett initiativbetänkande för att fastställa de framtida förbindelserna mellan gemenskapen och Grönland från och med 2006.

17.	Europaparlamentet uppmanar de grönländska myndigheterna att ge möjlighet att införa lämpliga förändringar under halvtidsöversynen för att förbättra protokollet, utan att behöva vänta på att avtalet skall löpa ut.

18.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, den danska regeringen och den lokala grönländska regeringen.

(1) EGT C 34 E, 7.2.2002, s. 240.

(2) EGT C 271 E, 7.11.2002, s. 401.

(3) P5_TA(2002)0555.

(4) P5_TA(2003)0020.

(5) EGT C 210, 27.7.2001, s. 1.

(6) EGT C 295, 28.11.2002, s. 1.

P5_TA(2003)0364

Minimikrav på utbildning för sjöfolk ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2001/25/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk (KOM(2003) 1 — C5-0006/2003 — 2003/0001(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 1) (1),

—	med beaktande av artikel 251.2 och artikel 80.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0006/2003),

—	med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A5-0152/2003).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Kommissionen uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TC1-COD(2003)0001

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 3 september 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om ändring av direktiv 2001/25/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (1),

i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/25/EG av den 4 april 2001 om minimikrav på utbildning för sjöfolk (3) fastställs miniminormer för utbildning, certifiering och vakthållning för sjöfolk som tjänstgör ombord på gemenskapsfartyg. Dessa normer grundas på normerna enligt 1978 års konvention inom ramen för Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning i dess ändrade lydelse (STCW-konventionen).

(2)	I syfte att bibehålla och utveckla kunskaper och färdigheter på sjöfartsområdet i EU är det viktigt att ägna lämplig uppmärksamhet åt situationen för de maritima utbildningarna och för sjöfolk inom EU.

(3)

Det är viktigt att säkerställa att sjöfolk med certifikat som är utfärdade av tredje land och som tjänstgör ombord på gemenskapsfartyg har en kompetensnivå motsvarande den som krävs i konventionen. I direktiv 2001/25/EG fastställs förfaranden och kriterier för medlemsstaternas erkännande av certifikat utfärdade av tredje land.

(4)

I direktiv 2001/25/EG finns bestämmelser om att på nytt bedöma förfarandena och kriterierna för erkännande av certifikat utfärdade av tredje land och för godkännande av maritima utbildningsinstitut, maritima utbildnings- och träningsprogram och maritima kurser mot bakgrund av den erfarenhet som vunnits vid tillämpningen av de berörda bestämmelserna.

(5)	Det praktiska genomförandet av direktiv 2001/25/EG har visat att vissa ändringar av nämnda förfaranden och kriterier i hög grad kan bidra till erkännandesystemets tillförlitlighet, samtidigt som medlemsstaternas övervaknings- och rapporteringsskyldigheter skulle förenklas.

(6)	Bedömningen av om tredje länder som tillhandahåller utbildning efterlever bestämmelserna i STCW-konventionen kan effektivare göras om detta sker på ett enhetligt sätt. Kommissionen bör därför anförtros denna uppgift på hela gemenskapens vägnar.

(7)

För att garantera att ett land som erkänts fortsätter att fullständig uppfylla bestämmelserna i STCWkonventionen, bör erkännandet regelbundet ses över och förlängas i tillämpliga fall. Erkännandet av ett tredje land som inte uppfyller bestämmelserna i STCW-konventionen bör återkallas tills bristfälligheterna rättats till.

(8)	Beslut om att förlänga eller återkalla ett erkännande kan fattas mer effektivt om det sker på ett enhetligt och centraliserat sätt, på gemenskapsnivå. Kommissionen bör därför anförtros dessa uppgifter på hela gemenskapens vägnar.

(9)	Kontinuerlig övervakning av tredje ländernas efterlevnad av bestämmelserna kan bedömas på ett effektivare sätt om detta sker på ett enhetligt och centraliserat sätt.

(10)	En av Europeiska sjösäkerhetsbyråns (nedan kallad sjösäkerhetsbyrån) uppgifter är att bistå kommissionen med att utföra alla uppgifter som tilldelas kommissionen genom gällande gemenskapslagstiftning för fartygsbesättningars utbildning, certifiering och vakthållning.

(11)	Sjösäkerhetsbyrån bör därför bistå kommissionen med att utföra de uppgifter som avser beviljande, förlängning och återkallande av erkännandet av tredje land. Den bör även bistå kommissionen vid övervakningen av tredje ländernas efterlevnad av bestämmelserna i STCW-konventionen.

(12)	I STCW-konventionen fastställs språkkrav för certifikaten, och intygen om erkännande av ett certifikat. Bestämmelserna i direktiv 2001/25/EG bör anpassas till de relevanta bestämmelserna i konventionen.

(13)	I 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (SOLAS-konventionen) fastställs språkkrav för säkerhetskommunikation brygga-till-land. Direktiv 2001/25/EG bör uppdateras i enlighet med de senaste ändringar av konventionen som trädde i kraft den 1 juli 2002.

(14)	Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande för att anpassa direktiv 2001/25/EG till kommande ändringar i gemenskapslagstiftningen.

(15)	Direktiv 2001/25/EG bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2001/25/EG ändras på följande sätt:

Artikel 5 skall ändras på följande sätt:

a)	Punkt 3 skall ersättas med följande: ”3. Certifikat skall utfärdas i enlighet med regel I/2.1 i STCW-konvention.”

b)	I punkt 5 skall följande mening läggas till: ”Intyg om erkännande skall utfärdas i enlighet med artikel VI.2 i STCW-konventionen.”

I artikel 17 skall punkt e) ersättas med följande:

”e)	Det skall finnas lämpliga anordningar för kommunikation mellan fartyget och myndigheter i land. Sådan kommunikation skall ske i enlighet med regel 14.4 i kapitel V i SOLAS-konventionen.”

I artikel 18 skall punkt 3 ersättas med följande:

”3. Sjöfolk som inte innehar de certifikat som avses i artikel 4 får beviljas rätt att tjänstgöra på fartyg som för en medlemsstats flagg under förutsättning att ett beslut om erkännande av deras vederbörliga certifikat har antagits genom tillämpning av följande förfarande:

En medlemsstat som genom intyg tänker erkänna vederbörliga certifikat utfärdade av ett tredje land till en befälhavare, ett befäl eller en radiooperatör, för tjänstgöring på ett fartyg som för dess flagg, skall lämna in en motiverad begäran om erkännande av det berörda tredje landet till kommissionen .

Kommissionen skall, bistådd av Europeiska sjösäkerhetsbyrån (nedan kallad sjösäkerhetsbyrån) och eventuellt med deltagande av berörda medlemsstater , samla in den information som avses i bilaga II och bedöma utbildnings- och certifieringssystemen i det tredje land för vilket en begäran om erkännande har lämnats in, för att kontrollera om det berörda landet uppfyller alla bestämmelser i STCW-konventionen och om lämpliga åtgärder vidtagits för att förhindra bedrägerier med behörighetscertifikat .

b)	Beslutet om erkännande av ett tredje land skall fattas av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 23.2 inom tre månader efter den dag då begäran lämnades in. Om erkännandet beviljas skall det gälla med förbehåll för bestämmelserna i artikel 18a .

c)	Om inget beslut har fattats om erkännande av det berörda tredje landet inom den frist som fastställs under b kan den medlemsstat som lämnat in begäran besluta att unilateralt bevilja erkännandet fram tills ett beslut fattats på grundval av artikel 23.2.

d)	En medlemsstat får, när det gäller fartyg som för dess flagg, besluta att intyga certifikat utfärdade av tredje land som erkänts av kommissionen , med beaktande av bestämmelserna i punkterna 4 och 5 i bilaga II .

Erkännanden av behörighetscertifikat som utfärdats av ett erkänt tredje land och som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, före den ... (4), skall förbli giltiga . Dessa erkännanden kan användas av samtliga medlemsstater om inte kommissionen i ett senare skede har återkallat dem i enlighet med artikel 18a .

f)	Kommissionen skall utarbeta och uppdatera en förteckning över de tredje länder som har erkänts. Förteckningen skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien.

(4) 18 månader efter detta direktivs ikraftträdande.”"

Följande artiklar skall införas med numreringen 18a och 18b :

” Artikel 18a

1. Utan hinder av de kriterier som anges i bilaga II och när en medlemsstat anser att ett erkänt tredje land inte längre uppfyller bestämmelserna i STCW-konventionen, skall den utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta med angivande av skälen för det. Kommissionen skall omedelbart hänskjuta ärendet till den kommitté som avses i artikel 23.

2. När kommissionen anser att ett erkänt tredje land inte längre uppfyller bestämmelserna i STCWkonventionen, skall den utan hinder av de kriterier som anges i bilaga II utan dröjsmål underrätta medlemsstaterna om detta med angivande av skälen för det. Kommissionen skall omedelbart hänskjuta ärendet till den kommitté som avses i artikel 23.

3. När en medlemsstat har för avsikt att återkalla intygen om samtliga erkännanden av certifikat som utfärdats av ett tredje land skall den utan dröjsmål underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om sin avsikt med angivande av skälen för detta.

4. Kommissionen skall, bistådd av sjösäkerhetsbyrån, åter göra en bedömning av erkännandet av det berörda tredje landet för att kontrollera om det landet underlåtit att uppfylla bestämmelserna i STCW-konventionen.

5. När det finns uppgifter som visar att ett maritimt utbildningsinstitut inte längre uppfyller bestämmelserna i STCW-konventionen skall kommissionen meddela det berörda landet att erkännandet av dess certifikat kommer att återkallas inom två månader om åtgärder inte vidtas för att garantera att samtliga bestämmelser i STCW-konventionen uppfylls.

6. Beslutet om ett återkallande av erkännandet skall fattas av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 23.2 inom två månader efter den dag då information inkom från medlemsstaten. Den berörda medlemsstaten skall vidta lämpliga åtgärder för att genomföra beslutet.

7. Intyg om erkännande av certifikat utfärdade i enlighet med artikel 5.6 innan beslut om återkallande av ett tredje lands erkännande har fattats skall förbli giltiga. Sjöfolk som innehar sådana intyg skall dock inte vara berättigade till ett intyg som ger dem högre kvalifikationer utom i de fall denna uppgradering enbart grundas på ytterligare arbetserfarenheter inom sjöfartsområdet.

Artikel 18b

1. De tredje länder som har erkänts enligt det förfarande som avses i artikel 18.3 b , inbegripet de länder som avses i artikel 18.3 f, skall regelbundet och minst vart femte år på nytt bedömas av kommissionen, bistådd av sjösäkerhetsbyrån, för att garantera att de relevanta kriterierna enligt bilaga II uppfylls och kontrollera att lämpliga åtgärder vidtagits för att förhindra bedrägerier med behörighetscertifikat .

2. Kommissionen skall fastställa prioriteringskriterierna för bedömningen av tredje länder på grundval av de uppgifter som framkommit vid hamnstatskontrollen enligt artikel 20 samt av de rapporter om resultaten av de oberoende bedömningarna som utarbetats av de tredje länderna i enlighet med avsnitt A-I/7 i STCW-koden.

3. Kommissionen skall till medlemsstaterna överlämna en rapport med bedömningsresultaten."”

5.	I artikel 22.1 skall följande mening läggas till: ”Detta direktiv kan även ändras i enlighet med samma förfarande för att ta hänsyn till relevanta ändringar av gemenskapslagstiftningen.”

6.	Bilaga II skall ändras på det sätt som anges i bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den... (5). De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Senast den... (6) skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en utvärderingsrapport på grundval av en noggrann analys och utvärdering av IMO:s avtalsbestämmelser, genomförandet av dessa och nyvunnen kunskap om sambandet mellan säkerheten och utbildningsnivån hos fartygsbesättningar.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i... den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C ...

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 3 september 2003.

(3) EGT L 136, 18.5.2001, s. 17 . Ändrat genom direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, 29.11.2002, s. 53).

(5) 18 månader efter detta direktivs ikraftträdande.

(6) Fem år efter detta direktivs ikraftträdande.

BILAGA

Bilaga II till direktiv 2001/25/EG skall ersättas med följande:

”BILAGA II

DE KRITERIER SOM AVSES I ARTIKEL 18.3 a FÖR ERKÄNNANDE AV TREDJE LAND SOM HAR UTFÄRDAT ETT CERTIFIKAT ELLER PÅ VARS VÄGNAR ETT CERTIFIKAT HAR UTFÄRDATS

1.	Det berörda tredje landet måste vara en part till STCW-konventionen.

2.	IMO:s sjösäkerhetskommitté skall ha intygat att det berörda tredje landet till fullo har genomfört bestämmelserna i STCW-konventionen.

Kommissionen, bistådd av sjösäkerhetsbyrån och eventuellt med deltagande av berörda medlemsstater, skall ha vidtagit alla nödvändiga åtgärder, eventuellt inbegripet inspektion av inrättningar och förfaranden, för att bekräfta att kraven när det gäller kompetensnorm, utfärdande och intyg om erkännande av certifikat samt förande av förteckning till fullo uppfylls och att ett system för kvalitetsnormer har införts enligt kraven i regel I/8 i STCW-konventionen.

4.	Medlemsstaten är i färd att sluta en överenskommelse med det berörda tredje landet om att omedelbar underrättelse lämnas om alla väsentliga förändringar beträffande arrangemangen för utbildning och certifiering som föreskrivs i enlighet med STCW-konventionen.

5.	Medlemsstaten har infört åtgärder för att säkerställa att sjöfolk som lämnar in certifikat för erkännande, vilka avser funktioner på ledningsnivå, har tillräcklig kunskap om de avsnitt av medlemsstatens sjölagstiftning som berör de funktioner som de tillåts att utöva.

6.	Om en medlemsstat vill komplettera bedömningen av ett tredje lands efterlevnad av bestämmelserna genom att utvärdera vissa maritima utbildningsinstitut skall den tillämpa bestämmelserna i avsnitt A-I/6 i STCW-koden .”

P5_TA(2003)0365

Samordning av de sociala trygghetssystemen ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om samordning av de sociala trygghetssystemen (KOM(1998) 779 — C4-0137/1999 — 1998/0360(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(1998) 779) (1),

—	med beaktande av artikel 251.2 och artiklarna 18, 42 och 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C4-0137/1999),

—	med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A5-0226/2003).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Kommissionen uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) EGT C 38, 12.2.1999, s. 10.

P5_TC1-COD(1998)0360

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 3 september 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr.../2003 om samordning av de sociala trygghetssystemen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 18, 42 och 308 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1) (framlagt efter samråd med arbetsmarknadens parter och Administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)	Bestämmelserna för samordning av de nationella lagstiftningarna för social trygghet faller inom ramen för den fria rörligheten för personer och skall bidra till att förbättra människors levnadsstandard och arbetsvillkor.

(2)

Eftersom det finns ett nära samband mellan lagstiftningen om social trygghet och olika avtalsbestämmelser som kompletterar eller ersätter denna lagstiftning och enligt myndighetsbeslut gjorts obligatoriska eller fått sitt tillämpningsområde utvidgat, måste tillämpningen av dessa bestämmelser omfattas av samma skydd som denna förordning ger, framför allt när det gäller sammanläggning av försäkringsperioder och upphävning av klausulerna avseende bosättning.

(3)

På grund av de stora skillnader som finns mellan de nationella lagstiftningarna när det gäller den personkrets som omfattas av de sociala trygghetssystemen är det bättre att föreskriva en princip enligt vilken förordningen skall tillämpas på samtliga personer som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen om social trygghet i en medlemsstat.

(4)	Principen om likabehandling är särskilt viktig för gränsarbetare som möter särskilda problem på grund av att de inte är bosatta i det land de arbetar i.

(5)	Det är lämpligt att respektera särskilda förhållanden i nationell lagstiftning om social trygghet och begränsa sig till att utarbeta ett system för samordning.

(6)	Inom ramen för denna samordning bör likabehandling i förhållande till olika nationella lagstiftningar säkerställas för berörda personer inom gemenskapen.

(7)

Sådana föreskrifter som dubbelbeskattningsavtalens föreskrifter om bosättning måste i större utsträckning anpassas till rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (4) .

(8)	Genom samordningsbestämmelserna bör det säkerställas att personer som flyttar inom gemenskapen och deras medförsäkrade och efterlevande får bibehålla de rättigheter och förmåner de har eller håller på att förvärva.

(9)

Dessa mål bör bland annat uppnås genom sammanläggning av alla perioder som beaktas enligt olika nationella lagstiftningarna för förvärv och bibehållande av rätten till förmåner och för beräkningen av dessa förmåner, samt genom utgivande av förmåner till de olika kategorier av personer som omfattas av förordningen.

(10)

Inom gemenskapen är det i regel inte berättigat att göra rättigheter som rör social trygghet beroende av den berörda personens bosättningsort. I särskilda fall, bland annat för de särskilda förmåner som är knutna till den berörda personens ekonomiska och sociala situation, bör dock bosättningsorten kunna beaktas.

(11)	Personer som flyttar inom gemenskapen bör omfattas av ett socialt trygghetssystem i endast en medlemsstat, för att undvika situationer med flera tillämpliga lagstiftningar och de svårigheter som följer av detta.

(12)

För att på bästa sätt säkerställa likabehandling för alla personer som är yrkesverksamma inom en medlemsstats territorium är det lämpligt att fastställa att lagstiftningen i den medlemsstat inom vars territorium den berörda personen förvärvsarbetar eller bedriver verksamhet som egenföretagare i regel skall vara den tillämpliga lagstiftningen , med full respekt för och ömsesidigt erkännande av relevanta lagar och förordningar i den ursprungliga medlemsstaten .

(13)	Undantag bör göras från denna allmänna regel i särskilda situationer som berättigar att ett annat tillhörighetskriterium beaktas.

(14)	När det gäller förmåner vid sjukdom och moderskap är det viktigt att säkerställa ett skydd som reglerar situationen för de personer som är bosatta eller vistas i en annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten.

(15)	Den särskilda situation som pensionssökande, pensionstagare eller deras familjemedlemmar befinner sig i gör det nödvändigt att införa bestämmelser för sjukförsäkring som är anpassade till denna situation.

(16)	När det gäller förmåner vid invaliditet är det viktigt att utarbeta ett samordningssystem i vilket hänsyn tas till särskilda förhållanden i nationell lagstiftning, bland annat för fastställande av invaliditet och dess förvärrande.

(17)	Det är lämpligt att utarbeta ett system för fastställande av förmåner vid ålderdom och förmåner till efterlevande, då en person har omfattats av lagstiftningen i en eller flera medlemsstater.

(18)

Det bör föreskrivas ett pensionsbelopp som skall beräknas genom sammanläggning och proportionell beräkning och säkerställas i gemenskapsrätten, när tillämpningen av nationell lagstiftning, inklusive bestämmelser om minskning, innehållande eller indragning, visar sig mindre gynnsam än beräkning enligt ovannämnda metod.

(19)	För att skydda migrerande arbetstagare och deras efterlevande mot en alltför strikt tillämpning av nationella bestämmelser om minskning, innehållande eller indragning, är det nödvändigt att införa bestämmelser som strikt reglerar tillämpningen av dessa bestämmelser.

(20)	När det gäller förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar är det viktigt att för att säkerställa skyddet, reglera situationen för personer som är bosatta eller vistas i en annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten.

(21)	Dödsfallsersättningar bör innefattas i sjukvårdsförmånerna.

(22)	För att möjliggöra personers rörlighet under bästa förhållanden är det nödvändigt att säkerställa en bättre samordning mellan systemen för arbetslöshetsförsäkring och arbetslöshetsunderstöd i alla medlemsstater.

(23)	För att mot bakgrund av detta göra det lättare att söka arbete i de olika medlemsstaterna, är det bland annat lämpligt att inom begränsad tid bevilja arbetslösa de arbetslöshetsförmåner som föreskrivs enligt den medlemsstats lagstiftning som de senast har omfattats av.

(24)	För att undvika att personer oberättigat går miste om förmåner bör särskilda samordningsbestämmelser föreskrivas för förmåner vid förtidspensionering.

(25)	För att undvika oberättigade sammanträffanden av förmåner är det lämpligt att föreskriva prioriteringsregler när rätt till familjeförmåner föreligger både enligt lagstiftningen i den behöriga medlemsstaten och enligt lagstiftningen i familjemedlemmarnas bosättningsland.

(26)

Det är nödvändigt att tillsätta en administrativ kommission med en regeringsföreträdare för varje medlemsstat, som bland annat skall svara för behandlingen av alla administrativa frågor eller tolkningsfrågor som följer av bestämmelserna i denna förordning och främja samarbetet mellan medlemsstaterna.

(27)	Det har visat sig att utvecklingen och användningen av telematiktjänster för utbyte av information gör det nödvändigt att, inom ramen för Administrativa kommissionen för social trygghet för arbetstagare, tillsätta en teknisk kommission med särskilt ansvar för informationsbehandling.

(28)	Användningen av telematiktjänster för utbyte av uppgifter mellan institutionerna nödvändiggör bestämmelser för att säkerställa att de handlingar som utväxlas på elektronisk väg kan godtas på samma sätt som handlingar i pappersform.

(29)	Informationsutbytet bör ske med iakttagande av gemenskapens bestämmelser om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter.

(30)	För att underlätta tillämpningen av samordningsbestämmelserna är det nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser, i vilka skilda förhållanden i nationell lagstiftning beaktas.

(31)	I enlighet med uppmaningen till förenkling från Europeiska rådet i Edinburgh i december 1992 och för att värna om öppenhet och läsbarhet, är det lämpligt att förenkla samordningsbestämmelserna.

(32)	Av ovanstående skäl är det lämpligt att ersätta förordning (EEG) nr 1408/71 med en ny förordning.

(33)	Detta följer bestämmelserna i artikel 5 tredje stycket i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Personkrets

1. Denna förordning skall tillämpas på medborgare i en medlemsstat eller statslösa eller flyktingar som är bosatta inom en medlemsstats territorium och som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen om social trygghet i en eller flera medlemsstater, samt på deras familjemedlemmar och efterlevande.

2. Denna förordning skall dessutom vara tillämplig på efterlevande till personer som har omfattats av lagstiftningen i en eller flera medlemsstater oavsett dessa personers medborgarskap, om deras efterlevande är medborgare i en medlemsstat eller statslösa eller flyktingar bosatta inom en medlemsstats territorium.

Artikel 2

Sakområden

1. Denna förordning skall tillämpas på all lagstiftning om social trygghet som gäller

sjukdom,

b)	moderskap och faderskap (likställt) ,

c)	invaliditet,

ålderdom,

e)	olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar,

f)	efterlevande,

dödsfall,

h)	arbetslöshet,

i)	förtidspensionering,

j)	familjeförmåner.

2. Denna förordning skall tillämpas på alla allmänna och särskilda sociala trygghetssystem, både avgiftsfinansierade och icke avgiftsfinansierade, samt på system som reglerar arbetsgivares och redares skyldigheter.

3. Bestämmelserna i avdelning III skall dock inte påverka bestämmelser om redares skyldigheter i medlemsstaternas lagstiftning.

4. Denna förordning skall inte tillämpas på socialtjänstförmåner.

Artikel 3

Likabehandling

1. Personer på vilka bestämmelserna i denna förordning är tillämpliga, skall ha samma rättigheter och skyldigheter i förhållande till en medlemsstats lagstiftning som medborgarna i denna medlemsstat, om inget annat följer av särskilda bestämmelser i denna förordning.

2. Om det i en medlemsstats lagar eller andra författningar ges rättsverkan åt vissa inträffade omständigheter eller händelser, skall denna medlemsstat i nödvändig utsträckning beakta samma omständigheter eller händelser som inträffar i alla andra medlemsstater som om dessa hade inträffat inom det nationella territoriet.

3. En förmån som har beviljats enligt lagstiftningen i en medlemsstat skall vid tillämpningen av lagstiftningen i en annan medlemsstat betraktas som en förmån som beviljats enligt lagstiftningen i den sistnämnda medlemsstaten.

4. Med förbehåll för undantagsbestämmelser och med beaktande av de särskilda genomförandebestämmelserna i denna förordning och

om enligt den behöriga statens lagstiftning förmånerna från det sociala trygghetssystemet eller andra inkomster har en viss rättsverkan, skall de aktuella bestämmelserna i denna lagstiftning också vara tillämpliga på motsvarande förmåner som förvärvats enligt en annan medlemsstats lagstiftning eller på inkomster som förvärvats i en annan medlemsstat,

b)	om enligt den behöriga statens lagstiftning rättsverkan uppstår genom vissa omständigheter eller händelser, skall denna medlemsstat beakta liknande omständigheter eller händelser som inträffar inom en annan medlemsstats territorium som om dessa hade inträffat inom det nationella territoriet.

Artikel 4

Sammanläggning av perioder

Om inte annat följer av de särskilda bestämmelserna i denna förordning skall den behöriga institutionen i en medlemsstat, enligt vars lagstiftning försäkrings-, anställnings- , egenföretagar- eller bosättningsperioder skall fullgöras för att en person skall få, bibehålla varaktigt ha kvar eller återfå rätt till förmåner eller för att omfattas av lagstiftning, frivillig försäkring eller frivillig fortsättningssförsäkring , i nödvändig utsträckning beakta de försäkrings-, anställnings- , egenföretagar- eller bosättningsperioder som fullgjorts enligt lagstiftningen i alla andra medlemsstater, som om det gällde perioder som fullgjorts enligt den lagstiftning som den behöriga institutionen tillämpar.

Artikel 5

Bortseende från krav på bosättning

Kontantförmåner som skall utges enligt lagstiftningen i en eller flera medlemsstater eller enligt denna förordning får inte nekas, minskas, ändras, innehållas, indragas eller konfiskeras med anledning av att mottagaren eller dennes familjemedlemmar är bosatta inom en annan medlemsstats territorium än i den medlemsstat, där den institution som svarar för utgivandet av förmånerna finns, om inget annat följer av särskilda bestämmelser i denna förordning.

Artikel 6

Förhållande mellan denna förordning och övriga samordningsinstrument

1. Inom ramen för dess tillämpningsområde skall denna förordning ersätta alla konventioner om social trygghet som är tillämpliga mellan medlemsstaterna. Vissa bestämmelser i de konventioner om social trygghet som undertecknades av medlemsstaterna före ikraftträdandet av denna förordning skall dock fortsätta att gälla, under förutsättning att de är mer gynnsamma för förmånstagarna eller följer av specifika historiska förhållanden och har tidsbegränsad verkan. Dessa bestämmelser måste föras in i bilaga ... för att de skall fortsätta att gälla, varvid det även skall anges om det av objektiva skäl inte är möjligt att utvidga några av bestämmelserna till att omfatta samtliga personer som förordningen är tillämplig på .

2. Två eller flera medlemsstater kan vid behov sluta konventioner med varandra som bygger på denna förordnings principer och anda.

Artikel 7

Medlemsstaternas förklaringar om denna förordnings tillämpningsområde

1. Medlemsstaterna skall anmäla den lagstiftning och de system som anges i artikel 2, de konventioner som nämns i artikel 6.2, de förklaringar som avses i artikel ..., de minimiförmåner som nämns i artikel ... samt de ändringar i sak som företas senare. Anmälningarna skall ange tidpunkten för ikraftträdandet av lagstiftningen och systemen i fråga eller, när det gäller de förklaringar som avses i artikel ..., den tidpunkt från och med vilken denna förordning skall tillämpas på de särskilda system som anges i medlemsstaternas förklaringar.

2. Dessa anmälningar skall under sista månaden av varje kalenderår överlämnas till kommissionen och i förekommande fall innefatta uppgifter om vilka lagar, ändringar o. dyl. som skall träda i kraft under det kommande kalenderåret, och deras innehåll skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 8

Förhindrande av kumulering av förmåner

Denna förordning kan inte, om inte annat föreskrivs, åberopas för att erhålla eller bevara en rätt till flera förmåner av samma slag för samma period av obligatorisk försäkring.

Artikel 9

Definitioner

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a)	”Förvärvsarbete”: en verksamhet eller en likvärdig situation som behandlas som sådan vid tillämpningen av lagstiftningen om social trygghet i den medlemsstat inom vars territorium denna verksamhet utövas eller denna situation råder .

b)	”Verksamhet som egenföretagare”: en verksamhet eller en likvärdig situation som behandlas som sådan vid tillämpningen av lagstiftningen om social trygghet i den medlemsstat inom vars territorium denna verksamhet utövas eller denna situation råder .

c)	”Gränsarbetare”: en person som förvärvsarbetar eller bedriver egenföretagarverksamhet i en medlemsstat men som är bosatt i en annan medlemsstat, dit personen som regel återvänder dagligen eller åtminstone en gång i veckan.

d)	”Flykting”: samma innebörd som i artikel 1 i konventionen om flyktingars rättsliga ställning, undertecknad i Genève den 28 juli 1951.

e)	”Statslös”: samma innebörd som i artikel 1 i konventionen om statslösa personers rättsliga ställning, undertecknad i New York den 28 september 1954.

f)	”Offentligt anställd”: en person som betraktas som offentligt anställd eller behandlas som sådan av den medlemsstat till vilken den förvaltning som sysselsätter honom hör.

g)	”Försäkrad person”: en person som uppfyller de villkor som krävs enligt lagstiftningen i den behöriga staten för rätt till förmåner med beaktande av bestämmelserna i denna förordning.

Familjemedlem avser:

vid tillämpningen av denna förordning, med undantag av avdelning III, kapitel 1 om sjukdom, moderskap och faderskap:

en person som har härledda rättigheter till förmåner och som definieras eller erkänns som familjemedlem eller betecknas som medlem av hushållet i den lagstiftning enligt vilken förmånerna utges.

ii)	I fråga om vårdförmåner enligt avdelning III, kapitel 1 en person som definieras eller erkänns som familjemedlem eller som betecknas som medlem av hushållet enligt lagstiftningen i den medlemsstat där denne är bosatt.

Om den lagstiftning i en medlemsstat som är tillämplig i enlighet med första stycket inte gör det möjligt att skilja mellan familjemedlemmar och andra personer på vilka denna lagstiftning är tillämplig, betraktas make, minderåriga barn och myndiga underhållsberättigade barn som familjemedlemmar.

Om enligt den lagstiftning som är tillämplig i enlighet med första och andra stycket en person betraktas som familje- eller hushållsmedlem endast om personen är samboende med arbetstagare , egenföretagare eller pensionstagare , skall detta villkor anses vara uppfyllt när den berörda personen i huvudsak försörjs av denna arbetstagare , egenföretagare eller pensionstagare .

i)	”Bosättning”: den plats där en person är stadigvarande bosatt och som samtidigt utgör centrum för personens levnadsintressen.

j)	”Vistelse”: tillfällig vistelse.

”Lagstiftning”: de lagar, författningar och övriga tillämpningsbestämmelser i varje medlemsstat som rör de grenar av social trygghet som avses i artikel 2.1.

Beteckningen innefattar även de avtalsbestämmelser som genom myndighetsbeslut har omvandlats till tvingande bestämmelser eller fått utvidgat tillämpningsområde.

Beteckningen innefattar även de konventioner om social trygghet som ingåtts mellan två eller flera medlemsstater, eller mellan en och flera medlemsstater, och en eller flera stater som inte är medlemmar av Europeiska unionen.

Beteckningen innefattar inte avtalsbestämmelser. Där ingår dock sådana avtalsbestämmelser som skärper den försäkringsskyldighet som följer av de lagar och författningar som anges i första stycket samt sådana som enligt myndighetsbeslut gjorts obligatoriska eller fått sitt tillämpningsområde utvidgat, förutsatt att den berörda medlemsstaten sammanställer ett utlåtande om dem, vilket skall tillställas Europaparlamentets talman och Europeiska rådets ordförande. Utlåtandet skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

l)	”Behörig myndighet”: varje medlemsstats minister, ministrar eller motsvarande myndighet som ansvarar för de sociala trygghetssystemen inom hela eller en del av statens territorium.

m)	”Administrativa kommissionen”: den kommission som avses i artikel 57.

n)	”Institution”: det organ eller den myndighet i varje medlemsstat som ansvarar för tillämpningen av hela eller delar av lagstiftningen.

”Behörig institution”:

i)	den institution hos vilken en person är försäkrad när en ansökan om förmåner lämnas in, eller

ii)	den institution från vilken en person har rätt till förmåner, eller skulle ha rätt till förmåner om han eller en eller flera familjemedlemmar var bosatta inom den medlemsstats territorium där institutionen finns, eller

iii)	den institution som den berörda medlemsstatens behöriga myndighet har utsett, eller

iv)	när det gäller ett system enligt vilket arbetsgivaren ansvarar för de förmåner som avses i artikel 2.1, antingen arbetsgivaren eller den anlitade försäkringsgivaren, eller om sådan saknas, det organ eller den myndighet som den berörda medlemsstatens behöriga myndighet har utsett.

”Institutioner på bosättningsorten och institutioner på vistelseorten”: den institution som är behörig att utge förmåner på den ort där en person är bosatt och den institution som är behörig att utge förmåner på den ort där en person vistas, enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar eller, när ingen sådan institution finns, den institution som den berörda medlemsstatens behöriga myndighet har utsett.

q)	”Behörig stat”: den medlemsstat inom vars territorium den behöriga institutionen finns.

”Försäkringsperiod”: avgiftsperioder, anställningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare såsom de definieras eller erkänns som försäkringsperioder i den lagstiftning enligt vilken de har fullgjorts eller betraktas som fullgjorda, och alla perioder som behandlas som sådana om de enligt denna lagstiftning erkänns som likvärdiga med försäkringsperioder.

”Anställningsperiod eller period av verksamhet som egenföretagare”: perioder som definieras eller erkänns som sådana i den lagstiftning enligt vilken de har fullgjorts, och alla perioder som behandlas som sådana om de enligt denna lagstiftning erkänns som likvärdiga med anställningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare.

t)	”Bosättningsperioder”: perioder som definieras eller erkänns som sådana i den lagstiftning enligt vilken de har fullgjorts eller betraktas som fullgjorda.

u)	”Pension”: omfattar även engångsbelopp som kan ersätta pensionen, utbetalningar som avser återbetalning av avgifter samt, om inget annat föreskrivs i bestämmelserna i avdelning III, uppräkningar eller tillägg.

”Förmåner vid förtidspensionering”:

alla andra kontantförmåner än förmåner vid arbetslöshet och förtida förmåner vid ålderdom, som från och med en bestämd ålder utges till en arbetstagare som har minskat sin yrkesverksamhet, upphört att vara yrkesverksam eller för tillfället inte är yrkesverksam fram till den ålder då personen kan få ålderspension eller förtida avgångspension och detta inte innebär något krav på att ställa sig till arbetsförmedlingens förfogande i den behöriga staten. En förtida förmån vid ålderdom avser en förmån som utges före den ålder som normalt krävs för rätt till pension och som antingen fortsätter att utges när denna ålder har uppnåtts eller ersätts med en annan förmån vid ålderdom.

w)	”Dödsfallsersättningar”: alla engångsbelopp som utbetalas vid dödsfall, med undantag av de engångsbelopp som avses i stycket u.

AVDELNING II

FASTSTÄLLANDE AV VILKEN LAGSTIFTNING EN PERSON SKALL OMFATTAS AV

Artikel 10

Allmänna bestämmelser

1. Personer som denna förordning tillämpas på skall omfattas av endast en medlemsstats lagstiftning. Denna lagstiftning skall fastställas enligt bestämmelserna i denna avdelning.

2. Vid tillämpningen av denna avdelning skall de personer som med anledning av yrkesverksamhet har rätt till någon annan förmån än förmåner vid invaliditet eller ålderdom betraktas som om de är yrkesverksamma.

3. Vid tillämpningen av denna avdelning skall arbete som normalt utförs på ett sjögående fartyg som seglar under en medlemsstats flagg betraktas som arbete som utförs inom denna medlemsstats territorium. Dock skall den som är anställd på ett fartyg under en medlemsstats flagg och som får sin lön från ett företag eller en person som har sitt säte eller är bosatt inom en annan medlemsstats territorium omfattas av den sistnämnda statens lagstiftning, om han är bosatt inom denna stats territorium. Det företag eller den person som betalar lönen skall betraktas som arbetsgivare vid tillämpningen av den lagstiftningen.

4. Om inget annat följer av artiklarna 11-15 skall

a)	en person som förvärvsarbetar eller bedriver verksamhet som egenföretagare inom en medlemsstats territorium omfattas av lagstiftningen i denna stat,

b)	offentligt anställda omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat till vilken den förvaltning som sysselsätter dem hör,

c)	en person som är inkallad eller återinkallad till militärtjänstgöring eller civil tjänstgöring i en medlemsstat omfattas av lagstiftningen i denna stat,

d)	andra personer än de som avses i a-c skall omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat inom vars territorium de är bosatta, utan att det påverkar de bestämmelser i denna förordning enligt vilka de har rätt till förmåner enligt lagstiftningen i en eller flera andra medlemsstater.

Artikel 11

Särskilda bestämmelser vid utsändning

1. En person som förvärvsarbetar inom en medlemsstats territorium för en arbetsgivare som normalt bedriver sin verksamhet där skall, när personens arbetsgivare sänder ut denne för att för arbetsgivarens räkning utföra ett arbete på en annan medlemsstats territorium, fortsätta att omfattas av lagstiftningen i den förstnämnda medlemsstaten , under förutsättning att detta arbete inte förväntas vara längre än två år och att personen inte sänds ut för att ersätta någon annan person.

2. En person, som normalt bedriver verksamhet som egenföretagare inom en medlemsstats territorium och som skall utföra liknande verksamhet inom en annan medlemsstats territorium, skall fortsätta att omfattas av lagstiftningen i den förstnämnda medlemsstaten, under förutsättning att arbetet inte förväntas vara längre än två år .

Artikel 12

Verksamhet inom två eller flera medlemsstaters territorium

1. En person som normalt förvärvsarbetar inom två eller flera medlemsstaters territorium skall omfattas av

a)	lagstiftningen i den medlemsstat inom vars territorium han är bosatt, om han utför ett väsentligt förvärvsarbete inom detta territorium,

b)	lagstiftningen i den medlemsstat inom vars territorium det företag eller den arbetsgivare som i huvudsak sysselsätter honom har sitt säte eller sin hemvist, om han inte utför något väsentligt förvärvsarbete inom den medlemsstats territorium där han är bosatt.

2. En person som normalt bedriver verksamhet som egenföretagare inom två eller flera medlemsstaters territorium skall omfattas av

a)	lagstiftningen i den medlemsstat inom vars territorium han är bosatt, om han bedriver en väsentlig verksamhet inom detta territorium,

b)	lagstiftningen i den medlemsstat inom vars territorium hans väsentliga verksamhetsintressen finns, om han inte bedriver någon väsentlig verksamhet inom den medlemsstats territorium där han är bosatt.

3. En person som normalt förvärvsarbetar och bedriver verksamhet som egenföretagare inom olika medlemsstaters territorier skall omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat inom vars territorium han förvärvsarbetar eller, om han förvärvsarbetar inom två eller flera medlemsstaters territorier, av den lagstiftning som fastställs enligt punkt 1.

4. En person som är offentligt anställd i en medlemsstat och som förvärvsarbetar och/eller bedriver verksamhet som egenföretagare inom en eller flera andra medlemsstaters territorium, skall omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat där han är försäkrad i egenskap av offentligt anställd .

5. En sådan person som avses i föregående punkter skall, vid tillämpningen av den lagstiftning som fastställs enligt dessa bestämmelser, behandlas som om han utövade allt förvärvsarbete eller all verksamhet som egenföretagare inom den berörda medlemsstatens territorium.

Artikel 13

Bestämmelser om frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring

1. Artiklarna 10–12 skall inte tillämpas på frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring, utom i de fall då det i en medlemsstat, för någon av de grenar som avses i artikel 2.1, bara finns ett system för frivillig försäkring.

2. När en person enligt lagstiftningen i en medlemsstat omfattas av en obligatorisk försäkring, får denna person inte i en annan medlemsstat omfattas av en föreskriven frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring som syftar till samma skydd. I samtliga övriga fall där det för en viss näringsgren går att välja mellan flera system för frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring får den berörda personen endast anslutas till det system personen har valt.

3. När det gäller invaliditet, ålderdom och dödsfall (pensioner), får dock en person anslutas till en frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring i en medlemsstat, även i det fall att han obligatoriskt omfattas av en annan medlemsstats lagstiftning, under förutsättning att han tidigare under sitt yrkesverksamma liv med stöd av sin yrkesutövning omfattats av den förstnämnda medlemsstatens lagstiftning samt om sådan dubbelförsäkring uttryckligen eller underförstått medges enligt lagstiftningen i den förstnämnda medlemsstaten.

4. Om lagstiftningen i en medlemsstat uppställer bosättning på medlemsstatens territorium som villkor för att en person skall få omfattas av en frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring skall i enlighet med artikel 3 punkt 4 b bosättning på annan medlemsstats territorium jämställas med att personen tidigare omfattats av den förstnämnda medlemsstatens lagstiftning i anledning av att vederbörande förvärvsarbetat eller varit verksam som egenföretagare där.

Artikel 14

Särskilda bestämmelser för Europeiska gemenskapernas hjälppersonal

Europeiska gemenskapernas hjälppersonal kan välja att omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat inom vars territorium de är anställda, lagstiftningen i den medlemsstat av vilken de senast omfattades eller lagstiftningen i den medlemsstat i vilken de är medborgare, i de fall då det gäller andra bestämmelser än bestämmelser om familjeförmåner, vars beviljande regleras i anställningsvillkoren för dessa personer. Denna rätt att välja får bara utnyttjas en gång och gäller från och med den dag då anställningen påbörjas.

Artikel 15

Undantag från bestämmelserna i artiklarna 10–14

1. Två eller flera medlemsstater, dessa staters behöriga myndigheter eller de organ som utses av dessa myndigheter kan komma överens om att föreskriva undantag från bestämmelserna i artiklarna 10-14 till förmån för vissa kategorier av personer eller vissa personer.

2. En person som uppbär en pension enligt lagstiftningen i en medlemsstat eller pensioner enligt lagstiftningen i flera medlemsstater, och som är bosatt inom en annan medlemsstats territorium, får på egen begäran undantas från att omfattas av lagstiftningen i den sistnämnda medlemsstaten, när han inte omfattas av denna lagstiftning med anledning av att förvärvsarbete eller verksamhet som egenföretagare utövas.

AVDELNING III

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR OLIKA SLAG AV FÖRMÅNER

KAPITEL 1

SJUKDOM, MODERSKAP OCH FADERSKAP

Artikel 16

Bosättning i en annan medlemsstat än den behöriga staten

En person som är försäkrad mot utgifter relaterade till sjukdom eller moderskap eller dennes familjemedlemmar, som är bosatta inom en annan medlemsstats territorium än den behöriga staten, skall i bosättningslandet få de vårdförmåner och dödsfallsersättningar som utges för den behöriga institutionens räkning av institutionen på bosättningsorten enligt bestämmelserna i den lagstiftning som institutionen tillämpar som om de var försäkrade enligt denna lagstiftning. De skall i bosättningslandet även få de kontantförmåner som utges av den behöriga institutionen enligt bestämmelserna i den lagstiftning som institutionen tillämpar.

Artikel 17

Vistelse i den behöriga staten när bosättningsorten finns i en annan medlemsstat än den behöriga staten

1. De personer som avses i artikel 16 kan även få förmåner inom den behöriga statens territorium. Dessa förmåner skall utges av den behöriga institutionen och på denna institutions bekostnad, enligt bestämmelserna i denna stats lagstiftning, som om personerna var bosatta i denna stat.

2. En gränsarbetares familjemedlemmar skall också ha rätt till förmåner i det land där den berörda arbetstagaren är anställd.

Artikel 18

Vistelse utanför den behöriga staten — Allmänna bestämmelser

1. Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 2 skall en försäkrad person eller dennes familjemedlemmar som vistas i en annan medlemsstat än den behöriga staten ha rätt till de vårdförmåner som med hänsyn till förmånernas karaktär och vistelsens förväntade längd av medicinska skäl blir nödvändiga under denna. Vårdförmånerna skall utges för den behöriga institutionens räkning av institutionen på bosättningsorten enligt bestämmelserna i den lagstiftning institutionen tillämpar, som om de var försäkrade enligt denna lagstiftning .

2. Den administrativa kommissionen skall upprätta en förteckning över vårdförmåner in natura som, om de skall ges under en vistelse i en annan medlemsstat, av praktiska skäl förutsätter en förhandsöverenkommelse mellan den berörda personen och den vårdande institutionen .

Artikel19

Tillstånd att få lämplig vård utanför den behöriga staten

1. Såvida inte annat gäller enligt denna förordning skall en försäkrad person, som reser till en annan medlemsstat för att erhålla sjukhusvård under sin vistelse där, söka tillstånd från den behöriga institutionen .

2. En försäkrad person som av den behöriga institutionen fått tillstånd att resa till en annan medlemsstats territorium för att där få lämplig vård för sitt hälsotillstånd skall få de vårdförmåner som för den behöriga institutionens räkning utges av institutionen på vistelseorten enligt bestämmelserna i den lagstiftning som institutionen tillämpar, som om personen var försäkrad enligt denna lagstiftning. Tillstånd skall beviljas om den vård det gäller anges bland de förmåner som föreskrivs i lagstiftningen i den medlemsstat där den berörda personen är bosatt och om personen inte kan ges denna vård inom den tid som är medicinskt försvarbar , med beaktande av personens aktuella hälsotillstånd och prognos för sjukdomen.

3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall, med nödvändiga ändringar, tillämpas på en försäkrad persons familjemedlemmar.

4. Om en försäkrad persons familjemedlemmar är bosatta i en annan medlemsstat än den där den försäkrade personen är bosatt, och denna medlemsstat har valt återbetalning på grundval av fasta belopp, skall kostnaderna för sådana vårdförmåner som avses i punkt 2 betalas av institutionen på familjemedlemmarnas bosättningsort. Vid tillämpningen av punkt 1 skall institutionen på familjemedlemmarnas bosättningsort i detta fall anses vara den behöriga institutionen.

Artikel 20

Beräkning och kontroll av kontantförmåner

1. Försäkrade eller deras familjemedlemmar vilka bor eller vistas i en annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten har rätt till kontantförmåner från den behöriga institutionen enligt gällande lagstiftning. Dessa förmåner kan dock, utgående från överenskommelse mellan den behöriga institutionen och institutionen på bosättnings- eller vistelseorten, utbetalas av den sistnämnda institutionen i enlighet med den behöriga statens lagstiftning, varvid kostnadsansvaret skall åvila den behöriga staten.

2. Den behöriga institutionen i en medlemsstat, i vars lagstiftning det föreskrivs att beräkningen av kontantförmåner skall grundas på en genomsnittlig inkomst eller en genomsnittlig avgiftsgrund, skall fastställa den genomsnittliga inkomsten eller den genomsnittliga avgiftsgrunden enbart på grundval av de inkomster som konstateras eller på de avgiftsgrunder som tillämpades under de perioder som fullgjorts enligt denna lagstiftning.

3. Den behöriga institutionen i en medlemsstat i vars lagstiftning det föreskrivs att beräkningen av kontantförmåner skall grundas på en standardinkomst skall beakta enbart standardinkomsten eller, i förekommande fall, den genomsnittliga standardinkomst som avser de perioder som fullgjorts enligt denna lagstiftning.

4. Rätten till förmåner enligt denna artikel förutsätter att den försäkrade – om han är gränsarbetare och hans hälsotillstånd medger det – i enlighet med den behöriga statens lagstiftning medverkar vid kontroll- och rehabiliteringsåtgärder i denna stat.

5. Punkterna 2 och 3 skall även tillämpas när det i lagstiftningen för den behöriga institutionen föreskrivits en bestämd tidsperiod och denna tidsperiod i det aktuella fallet helt eller delvis motsvarar de tidsperioder som den berörda personen enligt lagstiftningen i en eller flera medlemsstater redan fullgjort.

Artikel 21

Pensionstagare — vårdförmåner

1. En person som uppbär en eller flera pensioner och dennes familjemedlemmar skall i bosättningslandet få de vårdförmåner och dödsfallsersättningar som, för alla de medlemsstaters räkning som utbetalar en pension, utges av institutionen på bosättningsorten enligt bestämmelserna i den lagstiftning som institutionen tillämpar, som om personen uppbar en eller flera pensioner uteslutande enligt denna lagstiftning.

2. En pensionstagare som under de sista fem åren före sin ålderspension eller invalidpension i minst två år i egenskap av gränsarbetare förvärvsarbetat eller bedrivit egenföretagarverksamhet skall ha rätt till vårdförmåner i den medlemsstat där han senast i egenskap av gränsarbetare förvärvsarbetat eller bedrivit egenföretagarverksamhet

3. Kostnaderna för förmånerna skall fördelas mellan de medlemsstater som betalar ut pension i förhållande till de perioder som fullgjorts i varje medlemsstat, i den mån som den berörda personen skulle haft rätt till förmåner enligt lagstiftningen i varje berörd medlemsstat om han varit bosatt inom deras territorium.

4. Om andra försäkrade pensionstagare i bosättningslandet är skyldiga att betala avgifter, skall även pensionstagaren betala avgifter. Intäkterna från dessa avgifter skall fördelas mellan de stater som betalar ut en pension i förhållande till de perioder som fullgjorts i varje medlemsstat.

5. Två eller flera medlemsstater, eller deras behöriga myndigheter, får föreskriva andra former för återbetalning eller avstå från all återbetalning mellan de institutioner som omfattas av deras behörighet.

Artikel 22

Pensionstagare och deras familjemedlemmar — kontantförmåner

En pensionstagare eller en pensionssökande och dennes familjemedlemmar skall få kontantförmåner enligt bestämmelserna i kapitlet om invaliditet.

Artikel 23

Pensionssökande och deras familjemedlemmar

Artiklarna 21 och 22 skall äga motsvarande tillämpning på den person som, när en ansökan om pension behandlas, inte längre har rätt till förmåner vid sjukdom eller dödsfallsersättningar enligt lagstiftningen i den senast behöriga medlemsstaten.

Artikel 24

Rätt till förmåner i bosättningslandet

När familjemedlemmarna är bosatta inom en medlemsstats territorium, enligt vars lagstiftning det inte ställs några villkor som gäller försäkring eller anställning för att få rätt till vårdförmåner och dödsfallsersättningar, skall de vårdförmåner som utges till familjemedlemmarna betraktas som om de utges för den institutions räkning som tillämpar den lagstiftning enligt vilken personen är försäkrad, utom i de fall då personens make eller den person som har vårdnaden om barnen förvärvsarbetar eller bedriver verksamhet som egenföretagare inom denna medlemsstats territorium.

Artikel 25

Omfattande vårdförmåner

1. En person som för sig själv eller för en familjemedlems räkning beviljats en protes, ett betydande hjälpmedel eller andra omfattande vårdförmåner av institutionen i en medlemsstat, innan han var försäkrad enligt den lagstiftning som institutionen i en annan medlemsstat tillämpar, skall få dessa förmåner på bekostnad av den förstnämnda institutionen, även om förmånerna beviljas då personen redan är försäkrad enligt den lagstiftning som den andra institutionen tillämpar.

2. Administrativa kommissionen skall fastställa en förteckning över de förmåner på vilka bestämmelserna i punkt 1 skall tillämpas.

Artikel 26

Sammanläggning av perioder för säsongsarbetare

Artikel 4 skall tillämpas på säsongsarbetare även när det gäller perioder före ett försäkringsavbrott som överstiger den tid som medges enligt lagstiftningen i den behöriga staten, under förutsättning att avbrottet i personens försäkring inte överstiger fyra månader.

Artikel 27

Återbetalning mellan institutioner

1. Vårdförmåner och dödsfallsersättningar som utges av en medlemsstats institution för en annan medlemsstats institutions räkning enligt bestämmelserna i detta kapitel skall efter att de faktiska utgifterna har styrkts, återbetalas i sin helhet samt fastställas och utföras enligt de bestämmelser som föreskrivs i den tillämpningsförordning som avses i artikel 72.

2. Två eller flera medlemsstater, eller deras behöriga myndigheter, får föreskriva andra former för återbetalning eller avstå från all återbetalning mellan de institutioner som omfattas av deras behörighet.

KAPITEL 2

INVALIDITET

Artikel 28

Allmän bestämmelse

Personer som har omfattats av lagstiftningen i två eller flera medlemsstater skall få förmåner enligt bestämmelserna i kapitel 3, som äger motsvarande tillämpning.

Artikel 29

En medlemsstats beaktande av ersättningsperioder för arbetsoförmåga i en annan medlemsstat

Den behöriga institutionen i en medlemsstat, enligt vars lagstiftning förmåner vid invaliditet beviljas under förutsättning att den berörda personen under en bestämd tid har fått kontantförmåner vid sjukdom eller varit arbetsoförmögen, skall beakta alla perioder under vilka han har fått kontantförmåner vid sjukdom, behållit sin lön eller fått invaliditetsförmåner på grund av arbetsoförmåga enligt lagstiftningen i en annan medlemsstat som om det gällde en period under vilken han hade fått kontantförmåner vid sjukdom enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar eller en period under vilken han hade varit arbetsoförmögen enligt denna lagstiftning.

Artikel 30

Förvärrad invaliditet

I de fall då den invaliditet förvärras för vilken en person får förmåner enligt lagstiftningen i två eller flera medlemsstater, skall personen beviljas förmåner med beaktande av försämringen enligt detta kapitel.

Artikel 31

Fastställande av ansvarig institution då utgivandet av förmåner vid invaliditet återupptas

1. Om förmåner skall utges på nytt efter att ha innehållits skall, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 32, dessa förmåner utges av den institution eller de institutioner som utgav förmånerna när de innehölls.

2. Om, efter indragning av förmåner, den berörde personens hälsotillstånd motiverar att nya förmåner beviljas, skall dessa beviljas enligt detta kapitel.

Artikel 32

Omvandling av förmåner vid invaliditet till förmåner vid ålderdom

1. Förmåner vid invaliditet skall i förekommande fall omvandlas till förmåner vid ålderdom enligt de villkor som föreskrivs i den eller de lagstiftningar enligt vilken eller vilka de har beviljats samt i överensstämmelse med bestämmelserna i kapitel 3.

2. Varje institution som utger förmåner vid invaliditet enligt lagstiftningen i en medlemsstat skall, till en person som uppbär förmåner vid invaliditet och som fått rätt att ansöka om förmåner vid ålderdom enligt lagstiftningen i en eller flera andra medlemsstater enligt artikel 33, fortsätta att utge de förmåner vid invaliditet personen har rätt till enligt den lagstiftning institutionen tillämpar, fram till och med den tidpunkt då bestämmelserna i punkt 1 blir tillämpliga för denna institution eller så länge personen uppfyller de villkor som krävs för att få dessa förmåner.

KAPITEL 3

ÅLDERS- OCH EFTERLEVANDEPENSIONER

Artikel 33

Allmänna bestämmelser om fastställande av förmåner när en person har omfattats av lagstiftningen i två eller flera medlemsstater

1. Alla behöriga institutioner skall fastställa förmånerna med beaktande av all lagstiftning som berörs när en ansökan om fastställande av förmåner lämnas in, utom i de fall då personen uttryckligen begär att fastställandet av förmåner vid ålderdom från en eller flera medlemsstater skall skjutas upp, eller om personen inte samtidigt uppfyller de villkor som krävs enligt alla de medlemsstaters lagstiftning som han har omfattats av, med beaktande av sammanläggning av försäkrings- eller bosättningsperioder.

2. Om en person vid en viss tidpunkt inte uppfyller de villkor som krävs enligt alla medlemsstaters lagstiftning, skall de institutioner som tillämpar en lagstiftning där villkoren uppfylls, vid beräkningen enligt artikel 35.1 a eller 35.2, bara beakta de perioder som fullgjorts enligt de lagstiftningar där villkoren inte uppfylls om det innebär att ett högre förmånsbelopp erhålls.

3. Bestämmelserna i denna punkt skall äga motsvarande tillämpning när personen uttryckligen begär att fastställandet av förmånerna vid ålderdom skall skjutas upp.

4. En ny beräkning skall automatiskt göras allteftersom de villkor som krävs enligt övriga lagstiftningar uppfylls, eller när en person begär att en uppskjuten förmån vid ålderdom skall fastställas enligt punkt 1.

5. Barntillägg på pensioner och barnpensioner skall beviljas enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Artikel 34

Beaktande av försäkrings- eller bosättningsperioder vid förvärv, bibehållande eller återfående av rätt till förmåner

1. Den behöriga institutionen i en medlemsstat skall beakta alla försäkrings- och/eller bosättningsperioder som fullgjorts inom ramen för såväl allmänna som särskilda system enligt lagstiftningen i alla andra medlemsstater.

2. För beviljande av förmåner från ett särskilt system skall de perioder som fullgjorts i övriga medlemsstater beaktas, om detta krävs enligt den tillämpliga lagstiftningen, endast om de har fullgjorts enligt ett motsvarande system eller, om något sådant system inte finns, i samma yrke eller i förekommande fall i samma sysselsättning.

3. Om den försäkrade inte uppfyller villkoren för att få förmåner från ett särskilt system, skall perioderna beaktas i den berörda medlemsstaten vid beviljande av förmåner från det allmänna systemet eller, om något sådant system inte finns, från det system som arbetare eller tjänstemän omfattas av.

4. De perioder under vilka förmåner har utgivits från ett särskilt system i en medlemsstat skall även beaktas vid beviljande av förmåner från det allmänna systemet eller, om något sådant system inte finns, från det system som arbetare eller tjänstemän omfattas av.

Artikel 35

Fastställande av förmåner

1. Om villkoren för rätt till förmåner är uppfyllda enligt lagstiftningen i en medlemsstat utan sammanläggning av perioder, skall den behöriga institutionen beräkna det förmånsbelopp som skall utges

a)	dels enbart enligt bestämmelserna i den lagstiftning institutionen tillämpar (nationell pension),

b)	dels enligt bestämmelserna i punkt 2 (proportionellt beräknad pension).

2. Om villkoren för rätt till förmåner enligt lagstiftningen i en medlemsstat är uppfyllda endast genom sammanläggning av perioder skall följande gälla:

Den behöriga institutionen skall beräkna det teoretiska beloppet för den förmån en person skulle kunna göra anspråk på om alla försäkrings- och/eller bosättningsperioder han fullgjort enligt lagstiftningen i de andra medlemsstaterna hade fullgjorts enligt den lagstiftning institutionen tillämpar vid den tidpunkt då förmånen fastställs. Om förmånsbeloppet enligt denna lagstiftning inte grundas på de fullgjorda periodernas längd, skall detta belopp betraktas som teoretiskt belopp.

Den behöriga institutionen skall därefter fastställa förmånens faktiska belopp (proportionellt beräknat) på grundval av det teoretiska beloppet och förhållandet mellan längden på de perioder som fullgjorts innan försäkringsfallet inträffat enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar och de fullgjorda periodernas sammanlagda längd, innan försäkringsfallet inträffat enligt lagstiftningen i alla berörda medlemsstater.

3. Den behöriga institutionen skall i förekommande fall tillämpa alla bestämmelser om minskning, innehållande eller indragning som föreskrivs i den lagstiftning enligt vilken förmånen skall utges på det belopp som beräknats enligt punkt 1 och 2, inom de gränser som anges i bestämmelserna i artiklarna 36–38 i detta kapitel.

4. Den försäkrade har rätt att från varje lands behöriga institution få det högre beloppet av det belopp som utges enligt nationell rätt jämfört med det belopp som skulle ha utgetts vid tillämpning av EG-rätten.

Artikel 36

Bestämmelser om minskning, innehållande eller indragning som skall tillämpas på förmåner vid invaliditet, ålderdom eller till efterlevande enligt medlemsstaternas lagstiftning (bestämmelser om förhindrande av sammanträffande av förmåner) — Allmänna bestämmelser

1. Om inget annat föreskrivs i detta kapitel, är de bestämmelser om minskning, innehållande eller indragning av förmåner som föreskrivs i en medlemsstats lagstiftning vid sammanträffande med andra sociala trygghetsförmåner, som avser samma period av obligatorisk försäkring eller med alla andra inkomster, tillämpliga på förmånstagaren, även när det gäller förmåner som förvärvats enligt en annan medlemsstats lagstiftning eller inkomster som förvärvats inom en annan medlemsstats territorium.

2. De bestämmelser om förhindrande av sammanträffande av förmåner som föreskrivs enligt en medlemsstats lagstiftning om en person som uppbär förmåner vid invaliditet eller förtida förmåner vid ålderdom förvärvsarbetar eller bedriver verksamhet som egenföretagare, är tillämpliga även om personen är verksam inom en annan medlemsstats territorium.

3. Alla sammanträffanden av förmåner vid invaliditet, ålderdom och till efterlevande som beräknas eller utges på grundval av försäkrings- och/eller bosättningsperioder som fullgjorts av samma person skall betraktas som sammanträffande av förmåner av samma slag.

4. De sammanträffanden av förmåner som inte kan betraktas som förmåner av samma slag enligt punkt 3 skall betraktas som sammanträffande av förmåner av annat slag.

5. Den behöriga institutionen skall beakta de förmåner eller inkomster som förvärvats utomlands endast om det uttryckligen föreskrivs i den lagstiftning institutionen tillämpar.

6. Den behöriga institutionen skall beakta det förmånsbelopp som skall utges av en annan medlemsstat före avdrag för skatt, socialförsäkringsavgifter och övriga individuella avdrag.

7. Den behöriga institutionen skall inte beakta beloppen för de förmåner som förvärvats enligt lagstiftningen i en annan medlemsstat på grundval av frivillig försäkring eller en frivillig fortsättningsförsäkring.

8. Om endast en medlemsstat tillämpar bestämmelser för förhindrande av sammanträffande av förmåner med anledning av att en person uppbär förmåner av samma eller annat slag enligt lagstiftningen i andra medlemsstater, eller inkomster som förvärvas inom andra medlemsstaters territorium, får den förmån som skall utges endast minskas till det totala förmånsbelopp som skall utges enligt lagstiftningen i övriga medlemsstater eller till de inkomster som förvärvas inom deras territorium.

Artikel 37

Sammanträffande av förmåner av samma slag som skall utges enligt lagstiftningen i två eller flera medlemsstater — Särskilda bestämmelser

1. De bestämmelser om förhindrande av sammanträffande som föreskrivs enligt en medlemsstats lagstiftning skall inte tillämpas på de förmåner som beräknas enligt artikel 35.2 (proportionell beräkning).

2. En förmån som beräknas enligt artikel 35.1 a – nationell förmån – får minskas, innehållas eller indragas med tillämpning av de bestämmelser om förhindrande av sammanträffande som föreskrivs enligt en medlemsstats lagstiftning endast när det gäller

a)	en förmån vars storlek inte grundas på försäkrings- eller bosättningsperiodernas längd eller

en förmån vars storlek fastställs på grundval av en fiktiv period mellan den tidpunkt då försäkringsfallet inträffade och ett senare datum, vid sammanträffande med

i)	en förmån av samma slag, utom i de fall då två eller flera medlemsstater har slutit avtal om att inte beakta samma fiktiva period två eller flera gånger, eller

ii)	en förmån vars storlek inte grundas på försäkrings- eller bosättningsperioder.

Artikel 38

Sammanträffande av en eller flera nationella förmåner med en eller flera förmåner av annat slag eller med andra inkomster när två eller flera medlemsstater berörs. Särskilda bestämmelser

1. Om utgivandet av förmåner av annat slag eller andra inkomster medför att bestämmelser om förhindrande av sammanträffande skall tillämpas på

a)	två eller flera förmåner som beräknas enligt nationell lagstiftning, skall de behöriga institutionerna dela de belopp som inte skulle ha betalats ut vid en strikt tillämpning av bestämmelserna om förhindrande av sammanträffande, med det antal förmåner som omfattas av dessa bestämmelser,

två eller flera förmåner som beräknas enligt den proportionella metoden, skall de behöriga institutionerna beakta förmånen eller förmånerna från övriga medlemsstater eller andra inkomster och alla de faktorer som föreskrivs vid tillämpningen av bestämmelserna om förhindrande av sammanträffande med hänsyn till förhållandet mellan de försäkrings- och/eller bosättningsperioder som fastställts för beräkningen av de förmåner som avses i artikel 35.2 b (proportionell beräkning),

en eller flera förmåner som beräknas enligt nationell lagstiftning och en eller flera proportionellt beräknade förmåner, skall de behöriga institutionerna tillämpa bestämmelser om förhindrande av sammanträffande

i)	enligt punkt 1 a när det gäller nationella förmåner,

ii)	enligt punkt 1 b när det gäller proportionellt beräknade förmåner.

2. Den behöriga institutionen skall inte utföra den uppdelning som föreskrivs för nationella förmåner om det i den lagstiftning institutionen tillämpar föreskrivs att hänsyn skall tas till förmåner av annat slag och/eller andra inkomster samt alla beräkningsfaktorer för en del av förmånsbeloppet som fastställs på grundval av förhållandet mellan de försäkringsperioder som avses i artikel 35.2 b.

3. Alla ovannämnda bestämmelser skall äga motsvarande tillämpning när det i en eller flera medlemsstaters lagstiftning föreskrivs att en förmån inte får beviljas om en person uppbär en förmån av annat slag enligt lagstiftningen i en annan medlemsstat eller andra inkomster.

Artikel 39

Tilläggsbestämmelser för beräkning av förmåner

1. Vid beräkning av det teoretiska och det proportionella belopp som avses i artikel 35.2 skall följande bestämmelser tillämpas:

Den behöriga institutionen skall beakta den maximala längd som krävs enligt den lagstiftning institutionen tillämpar, om den sammanlagda längden på de försäkrings- och/eller bosättningsperioder som fullgjorts innan försäkringsfallet inträffade, enligt alla berörda medlemsstaters lagstiftning, överstiger denna maximala längd. Denna bestämmelse skall inte tillämpas på förmåner vars belopp inte grundas på försäkringsperiodernas längd.

b)	Den behöriga institutionen skall beakta de perioder som överlappar varandra enligt de bestämmelser som fastställs i den tillämpningsförordning som avses i artikel 72.

Om det i lagstiftningen i en medlemsstat föreskrivs att beräkningen av förmåner skall grundas på inkomster, avgifter, uppräkningar, genomsnittsbelopp, schablonbelopp eller fiktiva belopp, skall den behöriga institutionen

i)	fastställa den genomsnittliga eller proportionella beräkningsgrunden enbart enligt de försäkringsperioder som fullgjorts enligt den lagstiftning institutionen tillämpar,

ii)

för att fastställa det belopp som skall beräknas på grundval av de försäkrings- och/eller bosättningsperioder som fullgjorts enligt övriga medlemsstaters lagstiftning, använda sig av samma genomsnittliga, proportionella, schablonmässiga eller fiktiva faktorer som fastställts eller konstaterats när det gäller de försäkringsperioder som fullgjorts enligt den lagstiftning institutionen tillämpar.

2. Det teoretiska beloppet på en förmån som beräknats på grundval av de faktorer som anges i föregående punkt skall uppräknas som om den berörda personen hade fortsatt att utöva sin verksamhet i den berörda medlemsstaten under samma förutsättningar.

Artikel 40

Beviljande av tillägg när det totala förmånsbelopp som skall utges enligt olika medlemsstaters lagstiftning inte uppgår till det minibelopp som föreskrivs enligt lagstiftningen i den försäkrades bosättningsland

En person som får förmåner med tillämpning av detta kapitel får inte uppbära ett lägre förmånsbelopp än det lägsta förmånsbelopp som, för en försäkrings- eller bosättningsperiod som motsvarar alla försäkringsperioder som beaktades vid fastställandet av förmånerna enligt bestämmelserna i detta kapitel, fastställs enligt lagstiftningen i den medlemsstat där han är bosatt och enligt vilken han har rätt till en förmån.

Den behöriga institutionen i denna stat skall under den tid personen är bosatt inom denna stats territorium betala ut ett tillägg till honom som motsvarar skillnaden mellan det totala förmånsbelopp som skall utges enligt detta kapitel och det lägsta förmånsbeloppet.

Artikel 41

Uppräkning och ny beräkning av förmåner

1. Om förmånerna från de berörda staterna ändras med en fast procentsats eller ett fast belopp till följd av ökade levnadskostnader, förändringar i lönenivån eller andra ändringsorsaker, skall denna procentsats eller detta belopp tillämpas direkt på de förmåner som fastställs enligt artikel 35, utan att någon ny beräkning behöver göras enligt denna artikel.

2. Om metoden för att fastställa eller bestämmelserna för att beräkna förmånerna ändras, skall dock en ny beräkning göras enligt artikel 35.

KAPITEL 4

OLYCKSFALL I ARBETET OCH ARBETSSJUKDOMAR

Artikel 42

Rätt till vårdförmåner och kontantförmåner

1. Utan att det påverkar de gynnsammare bestämmelserna i punkt 2, skall artiklarna 16, 17, 18, 19, 20 och 27 äga motsvarande tillämpning på förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdom.

2. En person som råkar ut för ett olycksfall i arbetet eller drabbas av en arbetssjukdom och som vistas i en annan medlemsstat än i den behöriga staten skall få de särskilda vårdförmåner från systemet för olycksfall i arbetet och arbetssjukdom som, för den behöriga institutionens räkning utges av institutionen på bosättningsorten, enligt bestämmelserna i den lagstiftning som institutionen tillämpar, som om personen var försäkrad enligt denna lagstiftning.

Artikel 43

Förmåner vid arbetssjukdom om en person varit utsatt för samma risk i flera medlemsstater

1. Om en person som har drabbats av en arbetssjukdom enligt lagstiftningen in en eller flera medlemsstater har utövat en verksamhet av sådan art som kan förorsaka denna sjukdom, skall de förmåner som han eller hans efterlevande kan göra anspråk på beviljas uteslutande enligt lagstiftningen i den stat där villkoren senast har uppfyllts, vid behov med beaktande av punkterna 2–4.

2. Om beviljandet av förmåner vid arbetssjukdom enligt lagstiftningen i en medlemsstat grundas på villkoret att den berörda sjukdomen först har diagnostiserats inom dess territorium, skall detta villkor anses vara uppfyllt när denna sjukdom först diagnostiserades inom en annan medlemsstats territorium.

3. Om beviljandet av förmåner vid arbetssjukdom enligt lagstiftningen i en medlemsstat grundas på villkoret att den berörda sjukdomen har diagnostiserats inom en viss tid efter det att den senaste verksamhet som kunnat förorsaka en sådan sjukdom har upphört, skall den statens behöriga institution, när den utreder vid vilken tidpunkt denna senaste verksamhet utövades, i nödvändig utsträckning beakta verksamhet av samma art som har utövats enligt övriga medlemsstaters lagstiftning, som om dessa verksamheter hade utövats enligt lagstiftningen i den förstnämnda medlemsstaten.

4. Om beviljandet av förmåner vid arbetssjukdom enligt lagstiftningen i en medlemsstat grundas på villkoret att en verksamhet som kunnat förorsaka den berörda sjukdomen har utövats under en viss tid, skall den statens behöriga institution i nödvändig utsträckning beakta de perioder under vilka sådan verksamhet har utövats enligt övriga medlemsstaters lagstiftning, som om verksamheten hade utövats enligt den förstnämnda statens lagstiftning.

Artikel 44

Beräkning av kontantförmåner

1. Den behöriga institutionen i en medlemsstat, i vars lagstiftning det föreskrivs att beräkningen av kontantförmåner skall grundas på en genomsnittlig inkomst, skall fastställa denna genomsnittliga inkomst endast på grundval av de inkomster som konstateras under de perioder som fullgjorts enligt denna lagstiftning.

2. Den behöriga institutionen i en medlemsstat, i vars lagstiftning det föreskrivs att beräkningen av kontantförmåner skall grundas på en standardinkomst, skall i förekommande fall endast beakta de genomsnittliga inkomster och standardinkomster som avser de perioder som fullgjorts enligt denna lagstiftning.

Artikel 45

Kostnader för transport av en person som råkat ut för ett olycksfall i arbetet eller drabbats av en arbetssjukdom

1. Den behöriga institutionen i en medlemsstat, i vars lagstiftning det föreskrivs ansvar för kostnaderna för transport av berörd person, antingen till bosättningsorten eller sjukhuset, skall ansvara för samma kostnader till motsvarande ort inom en annan medlemsstats territorium där personen är bosatt.

2. Den behöriga institutionen i en medlemsstat, i vars lagstiftning det föreskrivs ansvar för att transportera en avliden person till begravningsorten, skall ansvara för samma kostnader till motsvarande ort inom en annan medlemsstats territorium där personen var bosatt när olycksfallet inträffade, enligt bestämmelserna i den lagstiftning institutionen tillämpar.

Artikel 46

Förvärrande av en arbetssjukdom för vilken ersättning utgår

Vid förvärrande av en arbetssjukdom, för vilken en person har fått eller får ersättning enligt lagstiftningen i en medlemsstat, skall följande bestämmelser tillämpas:

Om personen under den tid som han har uppburit förmåner inte har utfört något förvärvsarbete eller bedrivit någon verksamhet som egenföretagare som kan förorsaka eller förvärra den berörda sjukdomen, som omfattas av lagstiftningen i någon annan medlemsstat, skall den behöriga institutionen i den förstnämnda staten, med beaktande av försämringen, ansvara för kostnaderna för förmånerna i den lagstiftning institutionen tillämpar.

Om personen under den tid som han har uppburit förmåner har utövat sådan yrkesverksamhet som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat, skall den behöriga institutionen i den förstnämnda medlemsstaten, utan att beakta försämringen, ansvara för kostnaderna för förmånerna enligt bestämmelserna i den lagstiftning institutionen tillämpar. Den behöriga institutionen i den andra medlemsstaten skall bevilja personen ett tillägg med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det förmånsbelopp som utges efter försämringen och det förmånsbelopp som skulle ha utgetts före försämringen enligt bestämmelserna i den lagstiftning som institutionen tillämpar, om sjukdomen hade uppkommit enligt lagstiftningen i denna medlemsstat.

c)	De bestämmelser om minskning, innehållande eller indragning som föreskrivs enligt en medlemsstats lagstiftning är inte tillämpliga på en person som uppbär förmåner som har fastställts av institutioner i två medlemsstater enligt led b.

Artikel 47

Bestämmelser för beaktande av särskilda förhållanden i vissa lagstiftningar

1. Om det inte finns någon försäkring mot olycksfall i arbetet eller mot arbetssjukdomar i den medlemsstat inom vars territorium en person befinner sig, eller om det finns en sådan försäkring men ingen institution som har ansvaret för att utge vårdförmåner, skall dessa förmåner utges av den institution på vistelse- eller bosättningsorten som har ansvaret för att utge vårdförmåner vid sjukdom.

2. Om det enligt den behöriga statens lagstiftning krävs att den läkarvård som organiseras av arbetsgivaren anlitas för att helt kostnadsfria vårdförmåner skall utges, skall de vårdförmåner som utges i en annan medlemsstat anses ha utgetts inom ramen för sådan läkarvård.

3. Om det enligt den behöriga statens lagstiftning finns ett system med skyldigheter för arbetsgivaren, skall de vårdförmåner som utges i en annan medlemsstat anses ha utgetts på begäran av den behöriga institutionen.

4. Om den behöriga statens system för ersättning vid olycksfall i arbetet inte har karaktären av obligatorisk försäkring, skall vårdförmåner utges direkt av arbetsgivaren eller den försäkringsgivare som har trätt i hans ställe.

5. Om det i en medlemsstats lagstiftning uttryckligen eller underförstått föreskrivs att olycksfall i arbetet eller arbetssjukdomar som har inträffat eller godkänts tidigare skall beaktas för att fastställa graden av arbetsoförmåga, rätten till förmåner eller förmånernas storlek, skall den behöriga institutionen i denna stat även beakta olycksfall i arbetet eller arbetssjukdomar som inträffat eller godkänts tidigare enligt en annan medlemsstats lagstiftning, som om de hade inträffat eller godkänts enligt den lagstiftning institutionen tillämpar.

6. Om det i en medlemsstats lagstiftning uttryckligen eller underförstått föreskrivs att olycksfall i arbetet eller arbetssjukdomar som har inträffat eller godkänts senare skall beaktas för att fastställa graden av arbetsoförmåga, rätten till förmåner eller förmånernas storlek, skall den behöriga institutionen i denna stat även beakta olycksfall i arbetet eller arbetssjukdomar som inträffat eller godkänts senare enligt en annan medlemsstats lagstiftning, som om de hade inträffat eller godkänts enligt den lagstiftning institutionen tillämpar, under förutsättning att

a)	ingen ersättning har utgetts för det olycksfall i arbetet eller den arbetssjukdom som hade inträffat eller godkänts tidigare enligt den lagstiftning institutionen tillämpar och

b)	ingen ersättning utges för det olycksfall i arbetet eller den arbetssjukdom som har inträffat eller godkänts senare enligt lagstiftningen i den andra medlemsstat enligt vilken olycksfallet eller arbetssjukdomen har inträffat eller godkänts, utan hinder av bestämmelserna i punkt 5.

Artikel 48

Tillämpligt system om det finns flera system i bosättnings- eller vistelselandet — Tidsbegränsade förmåner

1. Om vistelse- eller bosättningslandets lagstiftning omfattar flera försäkringssystem, skall bestämmelserna i systemet för arbetare inom stålindustrin tillämpas på de personer som råkat ut för olycksfall i arbetet och som vistas eller är bosatta i en annan medlemsstat än i den behöriga staten. Om denna lagstiftning inbegriper ett särskilt system för arbetare i gruvor och liknande driftställen, skall dock bestämmelserna i detta system tillämpas på dessa arbetstagare om den institution på vistelse- eller bosättningsorten till vilken de vänder sig är behörig att tillämpa detta system.

2. Om det i en medlemsstats lagstiftning föreskrivs att förmåner beviljas under en tidsbegränsad period, får den institution som tillämpar denna lagstiftning beakta den period under vilken förmåner redan har utgetts av en annan medlemsstats institution.

KAPITEL 5

ARBETSLÖSHET

Artikel 49

Särskilda bestämmelser för sammanläggning av försäkringsperioder, anställningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare

1. Den behöriga institutionen i en medlemsstat, i vars lagstiftning förvärv, bibehållande eller återfående av rätt till förmåner grundas på fullgjorda försäkringsperioder, anställningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare, skall i nödvändig utsträckning beakta de försäkringsperioder, anställningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare som fullgjorts enligt övriga medlemsstaters lagstiftning, som om det gällde försäkringsperioder, anställningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare som fullgjorts enligt den lagstiftning institutionen tillämpar.

Om rätten till förmåner enligt den tillämpliga lagstiftningen grundas på fullgjorda försäkringsperioder, skall de anställningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare som fullgjorts enligt en annan medlemsstats lagstiftning bara beaktas i de fall då de hade betraktats som försäkringsperioder om de hade fullgjorts enligt denna lagstiftning.

2. Bestämmelserna i punkt 1 skall bara tillämpas om den berörda personen senast har fullgjort

—	försäkringsperioder, eller

—	anställningsperioder, eller

—	perioder av verksamhet som egenföretagare,

enligt bestämmelserna i den lagstiftning enligt vilken ansökan om förmåner lämnas in.

3. Om längden av den period under vilken förmåner kan utges grundas på försäkringsperioder, anställningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare, skall bestämmelserna i punkt 1 tilllämpas.

Artikel 50

Beräkning av förmåner

Den behöriga institutionen i en medlemsstat, i vars lagstiftning det föreskrivs att beräkningen av förmånerna skall grundas på den tidigare inkomstens storlek, skall endast beakta den inkomst som personen hade vid sin senaste anställning som omfattades av denna lagstiftning. Om personens senaste anställning som omfattades av denna lagstiftning varade kortare tid än fyra veckor, skall förmånerna beräknas på grundval av motsvarande normalinkomst på den ort där den behöriga institutionen har sitt säte för en anställning som motsvarar eller liknar personens senaste anställning som omfattades av en annan medlemsstats lagstiftning.

Artikel 51

Arbetslösa som reser till en annan medlemsstat än den behöriga staten

1. En person som är försäkrad mot arbetslöshet och som reser till en annan medlemsstat för att söka arbete skall bibehålla rätten till kontanta arbetslöshetsförmåner på de villkor och med de begränsningar som anges i det följande:

Före avresan skall han ha varit registrerad som arbetssökande och stått till arbetsförmedlingens förfogande i den behöriga staten under minst fyra veckor efter det att han blev arbetslös. De behöriga arbetsförmedlingarna eller institutionerna kan dock ge tillstånd till avresa innan denna tidsfrist har löpt ut.

Inom sju dagar från och med den dag då personen upphörde att stå till arbetsförmedlingens förfogande i den stat han lämnar skall han registrera sig som arbetssökande vid arbetsförmedlingen i den medlemsstat till vilken han reser, genomgå den kontroll som utförs där samt iaktta villkoren enligt denna medlemsstats lagstiftning. De behöriga arbetsförmedlingarna eller institutionerna kan i undantagsfall förlänga denna tidsfrist.

c)	Personen skall iaktta de villkor som föreskrivs enligt lagstiftningen i den medlemsstat till vilken han reser för att söka arbete för att få andra arbetslöshetsförmåner än de kontantförmåner som avses i punkt 2.

Rätten till förmåner skall bibehållas under sex månader från och med den dag då den arbetslösa personen upphörde att stå till arbetsförmedlingens förfogande i den stat han lämnat. Den sammanlagda tiden för utgivande av förmåner får dock inte överstiga den tid under vilken han har rätt till förmåner enligt denna stats lagstiftning. Förmånerna skall utges av den behöriga institutionen enligt bestämmelserna i den lagstiftning institutionen tillämpar och på den institutionens bekostnad.

2. Den person som avses i punkt 1 skall, inom den stats territorium till vilken han reser för att söka arbete, få andra arbetslöshetsförmåner än kontantförmåner, som syftar till att underlätta att få arbete, på samma villkor som statens egna medborgare som uppbär en arbetslöshetsförmån enligt denna förordning. För att förmånerna skall utges måste de villkor uppfyllas som föreskrivs enligt lagstiftningen i den stat där personen söker arbete. Förmånerna skall utges av denna stat och på denna stats bekostnad.

3. Om personen återvänder till den behöriga staten före utgången av den period under vilken han har rätt till förmåner enligt bestämmelserna i punkt 1 d, skall han forfarande ha rätt till förmåner enligt denna stats lagstiftning. Personen förlorar all rätt till förmåner enligt lagstiftningen i den behöriga staten, om han inte återvänder dit före utgången av denna period. De behöriga arbetsförmedlingarna eller institutionerna får i undantagsfall förlänga denna tidsfrist.

4. Formerna för samarbete och ömsesidigt bistånd mellan institutioner och arbetsförmedlingar i den behöriga staten och i den stat till vilken en person reser för att söka arbete skall fastställas i den tillämpningsförordning som avses i artikel 72.

Artikel 52

Arbetslösa som under sin senaste anställning var bosatta i en annan medlemsstat än i den behöriga staten

En person som är försäkrad mot arbetslöshet, som under sin senaste anställning eller period av verksamhet som egenföretagare var bosatt inom en annan medlemsstats territorium än den behöriga staten, och som ställer sig till arbetsförmedlingens förfogande inom den stats territorium där han är bosatt, har rätt till de förmåner som utges av den behöriga institutionen, enligt bestämmelserna i den behöriga statens lagstiftning, som om han stod till arbetsförmedlingens förfogande i denna stat.

KAPITEL 6

FÖRTIDSPENSION

Artikel 53

Särskilda bestämmelser om sammanläggning av försäkrings- eller anställningsperioder

1. Den behöriga institutionen i en medlemsstat, i vars lagstiftning förvärv, bibehållande eller återfående av rätt till förmåner grundas på fullgjorda försäkrings- eller anställningsperioder, skall i nödvändig utsträckning beakta de försäkrings- eller anställningsperioder som fullgjorts enligt övriga medlemsstaters lagstiftning, som om det gällde försäkrings- eller anställningsperioder som har fullgjorts enligt den lagstiftning institutionen tillämpar.

När rätten till förmåner enligt den tillämpliga lagstiftningen grundas på fullgjorda försäkringsperioder, skall dock de anställningsperioder som fullgjorts enligt en annan medlemsstats lagstiftning beaktas endast i de fall då dessa perioder hade betraktats som försäkringsperioder om de hade fullgjorts enligt denna lagstiftning.

2. Bestämmelserna i punkt 1 skall tillämpas endast om den berörda personen senast har fullgjort

—	försäkringsperioder, eller

—	anställningsperioder,

enligt bestämmelserna i den lagstiftning enligt vilken ansökan om förmåner lämnas in.

KAPITEL 7

FAMILJEFÖRMÅNER, FÖRMÅNER FÖR PENSIONSTAGARES MINDERÅRIGA BARN OCH FÖRMÅNER FÖR BARN SOM MIST EN AV FÖRÄLDRARNA ELLER BÅDA FÖRÄLDRARNA

Artikel 54

Prioriteringsregler vid sammanträffande av rättigheter till förmåner

Om familjeförmåner, förmåner för barn som mist en av föräldrarna eller båda föräldrarna eller förmåner för pensionstagares minderåriga barn skall utges av flera medlemsstater, enligt deras lagstiftning eller denna förordning, till samma familjemedlem under samma period, skall den behöriga institutionen i den medlemsstat i vars lagstiftning det högsta förmånsbeloppet föreskrivs bevilja hela detta belopp. Kostnaderna skall fördelas lika mellan de berörda medlemsstaterna genom återbetalning mellan de behöriga institutionerna upp till det belopp som föreskrivs enligt de lagstiftningar institutionerna tillämpar.

Artikel 55

Utgivande av förmåner — person som försörjer familjemedlemmar

Om den person som uppbär familjeförmåner, förmåner för barn som mist en av föräldrarna eller båda föräldrarna eller förmåner för pensionstagares minderåriga barn inte använder dessa förmåner till att försörja familjemedlemmarna, skall den behöriga institutionen med befriande verkan utge dessa förmåner till den fysiska eller juridiska person som faktiskt försörjer familjemedlemmarna.

KAPITEL 8

SÄRSKILDA FÖRMÅNER

Artikel 56

1. Bestämmelserna i denna artikel gäller särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmåner som utges i enlighet med en lagstiftning som på grund av den personkrets som omfattas, målen med den eller villkoren för rätt till förmånen har drag av både den lagstiftning om social trygghet som nämns i artikel 2.1 och av socialt bistånd .

2. Vid tillämpningen av detta kapitel avses med ”särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmåner” förmåner

som är avsedda som

i)	täckning av de risker som omfattas av de försäkringsgrenar som anges i artikel 2.1, i stället för eller som tillägg till andra förmåner, och som garanterar ett minimiskydd för de berörda personerna mot bakgrund av den ekonomiska och sociala situationen i den berörda medlemsstaten eller

ii)	enbart särskilt skydd för funktionshindrade personer, som är nära knutet till personens sociala miljö i den berörda medlemsstaten och

som finansieras enbart genom sådan obligatorisk beskattning som är avsedd att täcka de allmänna offentliga utgifterna, och när villkoren för att utge och beräkna förmånerna inte är beroende av att förmånstagaren har betalat in avgifter; förmåner som utges som ersättning för en avgiftsfinansierad förmån skall inte av detta skäl anses utgöra avgiftsfinansierade förmåner,

och

c)	som förtecknas i bilaga I.

3. Bestämmelserna i artikel 5 och de andra kapitlen under avdelning III gäller inte de förmåner som avses i punkt 2 .

4. Personer som omfattas av denna förordning beviljas de förmåner som avses i punkt 2 endast inom den medlemsstats territorium där de är bosatta enligt denna stats lagstiftning. Förmånerna skall beviljas av och på bekostnad av institutionen på bosättningsorten .

AVDELNING IV

ADMINISTRATIVA KOMMISSIONEN FÖR SAMORDNING AV DE SOCIALA TRYGGHETSSYSTEMEN

Artikel 57

Sammansättning och arbetssätt

1. Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen, hädanefter kallad ”Administrativa kommissionen”, som härmed inrättas vid kommissionen, skall bestå av en företrädare för varje medlemsstat och vid behov biträdas av sakkunniga rådgivare. En företrädare för kommissionen skall delta i Administrativa kommissionens arbete som rådgivare.

2. Administrativa kommissionens stadgar skall fastställas genom överenskommelse mellan dess ledamöter.

3. Kommissionen skall förse Administrativa kommissionen med sekretariatstjänster.

Artikel 58

Administrativa kommissionens uppgifter

Administrativa kommissionen skall ha till uppgift att

behandla alla administrativa frågor eller tolkningsfrågor som följer av bestämmelserna i denna förordning och senare förordningar eller av varje överenskommelse eller uppgörelse inom ramen för dessa förordningar, utan att det påverkar den rätt som myndigheter, institutioner och berörda personer har att utnyttja de förfaranden och domstolar som föreskrivs i medlemsstaternas lagstiftning, denna förordning eller fördraget,

b)	främja och utveckla samarbete mellan medlemsstaterna i frågor som rör social trygghet,

c)	främja institutionellt samarbete mellan medlemsstaterna för att finna lösningar på specifika problem avseende de migrerande arbetstagarnas sociala trygghet, bland annat vad avser deras bidrag till de sociala trygghetssystemen och deras rätt till förmåner och tjänster,

d)	finna en lösning i händelse av att en person eller en grupp av personer drabbas av att denna förordning fortgående tolkas eller tillämpas olika av två eller flera berörda institutioner, där en lösning inte kunnat uppnås inom ramen för artikel 60,

e)	utveckla förslag riktade till medlemsstaterna i syfte att motverka eventuella negativa effekter för de migrerande arbetstagarna av förändringar i organisationen eller finansieringen av de sociala trygghetssystemen,

modernisera de förfaranden som krävs för informationsutbyte, särskilt genom att anpassa informationsflödet mellan institutionerna till telematiskt utbyte, med beaktande av informationsbehandlingens utveckling i varje medlemsstat. Administrativa kommissionen skall anta regler för en gemensam struktur för telematiktjänsterna, särskilt när det gäller säkerhet och användning av standarder, samt fastställa närmare bestämmelser om hur den gemensamma delen av telematiktjänsterna skall fungera,

g)	utföra övriga uppgifter inom sitt behörighetsområde enligt bestämmelserna i denna förordning och i tillämpningsförordningen eller enligt övriga överenskommelser eller uppgörelser inom ramen för dessa förordningar,

h)	lämna förslag till kommissionen om utarbetande av ytterligare förordningar och om översyn av denna förordning och senare förordningar.

Artikel 59

Tekniska kommissionen för informationsbehandling

1. En teknisk kommission för informationsbehandling, hädanefter kallad ”Tekniska kommissionen”, inrättas härmed vid Administrativa kommissionen. Tekniska kommissionen skall utarbeta rapporter och avge motiverade yttranden innan Administrativa kommissionen fattar beslut enligt artikel 58 f. Administrativa kommissionen skall fastställa Tekniska kommissionens arbetssätt och sammansättning.

2. Tekniska kommissionen skall

a)	samla in relevant teknisk dokumentation och utföra de undersökningar och det arbete som krävs för att fullgöra sina uppgifter,

b)	lägga fram de rapporter och avge de motiverade yttranden som avses i punkt 1 för Administrativa kommissionen,

c)	utföra alla övriga uppgifter och undersökningar i frågor som Administrativa kommissionen lägger fram för Tekniska kommissionen.

AVDELNING V

DIVERSE BESTÄMMELSER

Artikel 60

Samarbete mellan behöriga myndigheter

1. Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall lämna alla uppgifter till varandra om

a)	åtgärder som vidtas för tillämpningen av denna förordning,

b)	ändringar i deras lagstiftning som kan påverka tillämpningen av denna förordning,

c)	ändringar i deras lagstiftning om skatter, socialskydd, sjukvårdskostnader och arbetsrätt vilka påverkar migrerande arbetstagares och framför allt gränsarbetares rättigheter till social trygghet.

2. Om problem uppstår för en person eller en grupp av personer till följd av tillämpningen av denna förordning skall de berörda institutionerna kontakta varandra för att finna en lösning inom en rimlig tidsperiod.

3. Vid tillämpningen av denna förordning skall medlemsstaternas myndigheter och institutioner bistå varandra som om de tillämpade sin egen lagstiftning. Den administrativa hjälp som dessa myndigheter och institutioner tillhandahåller varandra skall i regel vara kostnadsfri. Medlemsstaternas behöriga myndigheter får dock komma överens om att vissa kostnader skall ersättas.

4. Vid tillämpningen av denna förordning kan medlemsstaternas myndigheter och institutioner ta direkt kontakt med varandra och med de personer om berörs eller deras behöriga ställföreträdare.

5. En medlemsstats myndigheter, institutioner och domstolar får inte avvisa ansökningar eller andra handlingar som lämnas in till dem på grund av att de är avfattade på en annan medlemsstats officiella språk.

Artikel 61

Skydd av personuppgifter

1. När en medlemsstats behöriga myndigheter eller institutioner överlämnar information som rör personuppgifter till myndigheter eller institutioner i en annan medlemsstat enligt denna förordning eller enligt den tillämpningsförordning som avses i artikel 72, skall denna information omfattas av lagbestämmelserna om dataskydd i den medlemsstat som lämnar uppgifterna. Alla efterföljande meddelande såväl som lagring, ändring och förstörande av uppgifter skall omfattas av bestämmelserna i den mottagande medlemsstatens lagstiftning om dataskydd.

2. När en medlemsstat överlämnar de uppgifter som krävs för tillämpningen av denna förordning och dess tillämpningsförordning till en annan medlemsstat, skall detta ske med iakttagande av EG-bestämmelserna om skydd för enskilda personer med avseende på behandlingen av personuppgifter.

Artikel 62

Elektronisk informationsbehandling

1. Medlemsstaterna skall successivt börja använda telematiktjänster för att mellan olika institutioner på elektronisk väg utbyta de uppgifter som krävs för tillämpningen av förordningen och tillämpningsförordningen. Målet med att utnyttja telematiktjänster skall vara att möjliggöra en effektiv tillämpning av förordningen och tillämpningsförordningen och att snabbare bevilja och utbetala förmåner. Kommissionen skall stödja verksamhet av gemensamt intresse när medlemsstaterna har infört dessa telematiktjänster.

2. Varje medlemsstat skall ansvara för hanteringen av sin egen del av telematiktjänsterna med iakttagande av EG-bestämmelserna om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter.

3. Ett elektroniskt meddelande som sänds av en institution enligt bestämmelserna i denna förordning och tillämpningsförordningen får inte avvisas av någon myndighet eller institution i en annan medlemsstat på grund av att det har mottagits på elektronisk väg, när den mottagande institutionen väl har meddelat att man kan ta emot elektroniska meddelanden. Återgivande och registering av sådana meddelanden skall betraktas som ett korrekt och exakt återgivande av originalhandlingen eller en återgivning av den information handlingen gäller, om inte motsatsen kan styrkas.

Ett elektroniskt meddelande skall betraktas som giltigt om det datasystem i vilket detta meddelande registreras är utrustat med nödvändiga säkerhetsfunktioner för att förhindra att meddelandet ändras, sprids eller läses. Den registrerade informationen skall när som helst kunna återges i direkt läsbar form. När ett elektroniskt meddelande överförs från en socialförsäkringsinstitution till en annan skall lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas enligt EG-bestämmelserna om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter.

Artikel 63

Finansiering av insatser inom det sociala trygghetsområdet

Inom ramen för denna förordning får kommissionen finansiera

—	insatser för att förbättra informationsutbytet mellan medlemsstaternas myndigheter och institutioner med ansvar för social trygghet, inklusive elektroniskt informationsutbyte, och

—	övriga insatser, t.ex. undersökningar och expertmöten, samt insatser för att informera berörda medborgare och yrkesgrupper om de rättigheter som följer av denna förordning bland annat genom publikationer, konferenser och seminarier.

Artikel 64

Befrielse från eller nedsättning av skatter och avgifter — Undantag från bestyrkande

1. Befrielse från eller nedsättning av de skatter, stämpelavgifter, notariats- eller registreringsavgifter som föreskrivs i en medlemsstats lagstiftning för intyg eller handlingar som skall uppvisas enligt lagstiftningen i denna medlemsstat, skall även gälla liknande handlingar som skall uppvisas enligt en annan medlemsstats lagstiftning eller enligt denna förordning.

2. Alla utlåtanden, handlingar och intyg som skall uppvisas för tillämpningen av denna förordning skall undantas från krav på bestyrkande av diplomatiska eller konsulära myndigheter.

Artikel 65

Ansökningar, förklaringar eller överklaganden som lämnas in till en myndighet, institution eller domstol i en annan medlemsstat än den behöriga staten

En ansökan, förklaring eller ett överklagande som enligt en medlemsstats lagstiftning skulle ha lämnats in till en myndighet, institution eller domstol i denna stat inom en viss tid, skall anses ha inkommit i rätt tid om de inom samma tidsrymd lämnas in till motsvarande myndighet, institution eller domstol i en annan medlemsstat. I detta fall skall den myndighet, institution eller domstol som tar emot ansökan, förklaringen eller överklagandet utan dröjsmål överlämna dessa till den behöriga myndigheten, institutionen eller domstolen i den förstnämnda medlemsstaten, antingen direkt eller genom de behöriga myndigheterna i de medlemsstater som berörs. Den dag då ansökan, förklaringen eller överklagandet lämnades in till myndigheten, institutionen eller domstolen i den andra medlemsstaten skall betraktas som ankomstdag hos den rätta behöriga myndigheten, institutionen eller domstolen.

Artikel 66

Läkarundersökningar

1. De läkarundersökningar som föreskrivs enligt en medlemsstats lagstiftning får på den behöriga institutionens begäran utföras inom en annan medlemsstats territorium av institutionen på den ort där personen som uppbär förmåner vistas eller är bosatt, enligt de villkor som föreskrivs i den tillämpningsförordning som avses i artikel 72 eller, om sådana bestämmelser saknas, enligt de villkor som de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna kommer överens om.

2. Läkarundersökningarna som utförs enligt de villkor som föreskrivs i punkt 1 skall anses utförda inom den behöriga statens territorium.

Artikel 67

Överföring från en medlemsstat till en annan av skuldbelopp enligt denna förordning

Överföring av belopp till följd av tillämpningen av denna förordning skall i förekommande fall ske enligt de överenskommelser som gäller på detta område mellan de berörda medlemsstaterna när överföringen sker. Om inga sådana överenskommelser finns mellan två medlemsstater, skall de behöriga myndigheterna i dessa stater eller de myndigheter som svarar för internationella betalningar gemensamt besluta om de åtgärder som krävs för att genomföra dessa överföringar.

Artikel 68

Särskilda bestämmelser för tillämpningen av vissa medlemsstaters lagstiftning

Särskilda bestämmelser för tillämpningen av vissa medlemsstaters lagstiftning, som visar sig krävas för att säkerställa de rättigheter som följer av denna förordning, eller i vilka det föreskrivs gynnsammare bestämmelser för berörda personer, skall anges i bilaga II.

Artikel 69

Uppbörd av avgifter och återkrav av förmåner som utgetts felaktigt

1. Uppbörd av avgifter som skall betalas till en institution i en medlemsstat samt återkrav av förmåner som utgetts felaktigt av en institution i en medlemsstat, får ske inom en annan medlemsstats territorium, enligt det administrativa förfarande och med de garantier och förmånsrätter som gäller för uppbörd av avgifter och för återkrav av förmåner som utgetts felaktigt av motsvarande institution i den sistnämnda staten.

2. Verkställbara beslut från domstolar och förvaltningsmyndigheter om uppbörd av avgifter, räntor och fasta kostnader eller om återkrav av förmåner som utgetts felaktigt enligt lagstiftningen i en medlemsstat, och som inte längre kan överklagas, skall på begäran av den behöriga institutionen verkställas inom en annan medlemsstats territorium enligt de förfaranden som föreskrivs i den sistnämnda statens lagstiftning. Den behöriga institutionen skall ge verkställighet åt sådana beslut inom den medlemsstats territorium där den anmodade institutionen befinner sig, om detta krävs enligt lagstiftningen i denna medlemsstat.

3. Vid indrivning, konkurs- och förlikningsförfaranden skall de fordringar en medlemsstats institution har i en annan medlemsstat omfattas av samma förmånsrätter som gäller för fordringar av samma slag inom den sistnämnda statens territorium enligt dess lagstiftning.

4. Formerna för tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel skall vid behov regleras i den tillämpningsförordning som avses i artikel 72 eller genom överenskommelse mellan medlemsstaterna.

Artikel 70

Betalningsskyldiga institutioners rätt gentemot skadeståndsansvarig tredje man

1. Om en person uppbär förmåner enligt en medlemsstats lagstiftning för en skada till följd av en händelse som inträffat inom en annan medlemsstats territorium, skall följande bestämmelser gälla för rättsförhållandet mellan den institution som svarar för förmånerna och tredje man som är skyldig att ersätta skadan:

a)	Om institutionen enligt den lagstiftning den tillämpar har övertagit den rätt att kräva ersättning som förmånstagaren har gentemot tredje man, skall varje medlemsstat erkänna detta övertagande.

b)	Om institutionen har en självständig rätt till krav gentemot tredje man, skall varje medlemsstat erkänna denna rätt.

2. Om en person uppbär förmåner enligt en medlemsstats lagstiftning för en skada till följd av en händelse som inträffat inom en annan medlemsstats territorium, skall de bestämmelser i denna lagstiftning som reglerar när arbetsgivare eller deras arbetstagare skall undantas från civilrättsligt ansvar, gälla denna person eller den behöriga institutionen.

Bestämmelserna i punkt 1 skall även gälla de krav som en betalningsskyldig institution har gentemot en arbetsgivare eller hans arbetstagare om de inte är undantagna från ansvar.

3. Om enligt bestämmelserna i artikel 27.2 två eller flera medlemsstater eller deras behöriga myndigheter har kommit överens om att avstå från återbetalning mellan de institutioner som omfattas av deras behörighet, skall följande bestämmelser gälla om krav gentemot tredje man:

Om institutionen i vistelse- eller bosättningsstaten beviljar en person förmåner för en skada som har inträffat inom dess territorium, skall denna institution enligt bestämmelserna i den lagstiftning institutionen tillämpar, utöva rätten att överta den skadelidandes rättigheter eller göra gällande en självständig rätt gentemot den tredje man som är skyldig att ersätta skadan.

Vid tillämpningen av led a skall

i)	personen som uppbär förmåner betraktas som försäkrad vid institutionen på vistelse- eller bosättningsorten, och

ii)	denna institution betraktas som den institution som svarar för förmånerna.

c)	Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall fortsätta att tillämpas på de förmåner som inte omfattas av den överenskommelse om att avstå från återbetalning som avses i denna punkt.

AVDELNING VI

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 71

Övergångsbestämmelser

1. Genom denna förordning skall ingen rätt förvärvas för tid före den dag då förordningen skall börja tillämpas inom den berörda medlemsstatens territorium.

2. Alla försäkringsperioder och i förekommande fall alla anställnings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts enligt en medlemsstats lagstiftning före den dag då denna förordning skall börja tillämpas inom denna medlemsstats territorium skall beaktas vid fastställande av rätt till förmåner enligt bestämmelserna i denna förordning.

3. Om inget annat följer av bestämmelserna i punkt 1, skall rätt till förmåner enligt denna förordning förvärvas även om rätten hänför sig till ett försäkringsfall som inträffade före den dag då förordningen började tillämpas inom den berörda medlemsstats territorium.

4. Varje förmån som inte har fastställts eller som har innehållits på grund av en persons medborgarskap eller bosättningsort, skall efter hans ansökan fastställas eller på nytt utges från och med den dag då denna förordning börjar tillämpas inom den berörda medlemsstatens territorium, under förutsättning att den rätt som tidigare har fastställts inte har medfört utbetalning av ett engångsbelopp.

5. Rättigheter för de personer som har fått en pension fastställd före den dag då denna förordning skall börja tillämpas inom en medlemsstats territorium, kan på dessa personers begäran omprövas med beaktande av bestämmelserna i denna förordning.

6. Om en ansökan som avses i punkt 4 eller 5 lämnas in inom två år från och med den dag då denna förordning börjar tillämpas inom en berörd medlemsstats territorium, skall rättigheter förvärvas enligt denna förordning med verkan från och med denna dag, utan att bestämmelser om förverkande eller preskription av rättigheter i övriga medlemsstaters lagstiftning skall kunna åberopas mot berörda personer.

7. Om en ansökan som avses i punkt 4 eller 5 lämnas in mer än två år efter den dag då denna förordning börjar tillämpas inom en berörd medlemsstats territorium, skall de rättigheter som inte har förverkats eller preskriberats vara förvärvade med verkan från och med den dag då ansökan lämnades in, om inte gynnsammare bestämmelser föreskrivs i en medlemsstats lagstiftning.

8. I de fall då en person med tillämpning av denna förordning omfattas av en annan medlemsstats lagstiftning än den medlemsstats lagstiftning han omfattas av enligt bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71, skall personen omfattas av lagstiftningen i den andra medlemsstaten endast efter en egen ansökan om detta. Denna ansökan skall lämnas in till den behöriga institutionen i den medlemsstat vars lagstiftning är tillämplig enligt förordning (EEG) nr 1408/71, inom två år från och med den dag då denna förordning skall börja tillämpas.

Artikel 72

Tillämpningsförordning

I en senare förordning skall tillämpningsföreskrifter fastställas för denna förordning. Denna tillämpningsförordning skall antas senast ett år efter antagandet av denna förordning.

Artikel 73

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den skall tillämpas från och med den dag den tillämpningsförordning som avses i artikel 72 träder i kraft.

I Luxemburg skall artikel 52 träda i kraft den första dagen på det femte året efter denna förordnings ikraftträdande.

Artikel 74

Upphävande

Härmed upphävs förordning (EEG) nr 1408/71 och rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (5).

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i ... den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EGT C 38, 12.2.1999, s. 10.

(2) EGT C 75, 15.3.2000, s. 29.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 3 september 2003.

(4) EGT L 149, 5.7.1971, s. 2, uppdaterad genom förordning (EG) nr 118/97 (EGT L 28, 30.1.1997, s. 1) och senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1386/2001 (EGT L 187, 10.7.2001, s. 1).

(5) EGT L 74, 27.3.1972, s. 1.

BILAGA I

(Artikel 56)

Särskilda förmåner

A. Belgien

...

B. Danmark

...

C. Tyskland

...

D. Spanien

...

E. Frankrike

...

F. Grekland

...

G. Irland

...

H. Italien

...

I. Luxemburg

...

J. Nederländerna

...

K. Österrike

...

L. Portugal

...

M. Finland

...

N. Sverige

...

O. Förenade kungariket

...

BILAGA II

(Artikel 68)

Särskilda bestämmelser för tillämpningen av vissa medlemsstaters lagstiftning

A. Belgien

...

B. Danmark

...

C. Tyskland

...

D. Spanien

...

E. Frankrike

...

F. Grekland

...

G. Irland

...

H. Italien

...

I. Luxemburg

...

J. Nederländerna

...

K. Österrike

...

L. Portugal

...

M. Finland

...

N. Sverige

...

O. Förenade kungariket

...

P5_TA(2003)0366

Daphne II-programmet (2004-2008) ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av en andra fas (2004-2008) av gemenskapens insatsprogram för att förebygga våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne IIprogrammet) (KOM(2003) 54 — C5-0060/2003 — 2003/0025(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 54) (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 4 september 2002 om översynen efter halva tiden av Daphne-programmet (2000-2003) (2),

—	med beaktande av artikel 251.2 och artikel 152 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0060/2003),

—	med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A5-0280/2003).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet anser att finansieringsöversikten i kommissionens ändrade förslag är förenlig med taket i kategori 3 i budgetplanen endast genom en omfördelning av befintliga åtgärder, vilken skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för det ändrade taket.

3.	Kommissionen uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag eller ersätta det med ett nytt.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2) P5_TA(2002)0398.

P5_TC1-COD(2003)0025

fastställd vid första behandlingen den 3 september 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2003/EG om inrättandet av en andra fas (2004-2008) av gemenskapens insatsprogram för att förebygga våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne II-programmet)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskaperna, särskilt artikel 152 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2) , och

av följande skäl:

(1)

Fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld mot barn, ungdomar och kvinnor , inbegripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, oavsett om det sker i det offentliga livet eller i den privata sfären, utgör en kränkning av deras rätt till liv, säkerhet, frihet, värdighet samt fysisk och emotionell integritet och ett allvarligt hot mot våldsoffrens fysiska och psykiska hälsa. Följdverkningarna av sådant våld är så utbredda inom gemenskapen att de utgör ett stort folkhälsoproblem och ett hinder mot att alla medborgare kan utöva sina medborgerliga rättigheter under trygga, fria och rättvisa former.

(2)

Vissa grupper av kvinnor, till exempel kvinnor som tillhör minoritetsgrupper, flyktingkvinnor, kvinnliga invandrare, kvinnor som lever i fattigdom i landsbygdsområden eller avlägset belägna områden, kvinnor på institutioner eller i fängelser, flickor, lesbiska kvinnor, kvinnor med funktionshinder och äldre kvinnor, är särskilt utsatta när det gäller våld.

(3)	Det är viktigt och nödvändigt att erkänna de allvarliga följderna av våld, både på kort och lång sikt, för hälsa, psykisk och social utveckling och för lika möjligheter för individer, familjer och samfund samt de höga sociala och ekonomiska kostnader som våldet innebär för samhället som helhet.

(4)

Enligt Världshälsoorganisationens definition är hälsa ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. I en resolution (3) antagen vid den 49:e Världshälsoförsamlingen i Genève 1996 anges det att våld är ett allvarligt internationellt folkhälsoproblem. I en rapport (World report on violence and health) som lades fram av Världshälsoorganisationen i Bryssel den 3 oktober 2002 rekommenderar man att primära förebyggande åtgärder främjas, att åtgärderna till förmån för våldsoffer förstärks och att samarbetet och uppgiftsutbytet om våldsförebyggande åtgärder ökas.

(5)

Dessa principer har erkänts i ett stort antal konventioner, deklarationer och protokoll från de främsta internationella instanserna som FN, Internationella arbetsorganisationen, världskvinnokonferenserna och världskongressen om kommersiell sexuell exploatering av barn. Europeiska unionen bör komplettera det viktiga arbete som bedrivs av internationella organisationer. Enligt artikel 3 p i fördraget skall gemenskapens verksamhet nämligen innefatta bidrag till att uppnå en hög hälsoskyddsnivå.

(6)

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (4) bekräftar bland annat rätten till värdighet, jämlikhet och solidaritet. Stadgan innehåller ett antal särskilda bestämmelser för att skydda och främja människors fysiska och mentala integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män och barnets rättigheter samt för att förbjuda diskriminering, omänsklig eller förnedrande behandling, slaveri, tvångsarbete och barnarbete.

(7)

Kommissionen har av Europaparlamentet uppmanats att utarbeta och genomföra åtgärdsprogram för att bekämpa våld av detta slag, bland annat i parlamentets resolutioner av den 19 maj 2000 om kommissionens meddelande Vidare åtgärder i kampen mot kvinnohandel (5) och av den 20 september 2001 om kvinnlig könsstympning (6).

(8)

Det program som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 293/2000/EG av den 24 januari 2000 om att anta ett program för gemenskapens insatser (Daphneprogrammet) (2000-2003) för förebyggande åtgärder i kampen mot våld mot barn, ungdomar och kvinnor (7) har bidragit till att öka medvetenheten inom Europeiska unionen och till att öka och befästa samarbetet mellan organisationer i medlemsstaterna som verkar för att bekämpa våld.

(9)

Daphneprogrammet (2000-2003) har fått ett överväldigande gensvar. Det fyller uppenbarligen ett djupt känt behov bland ideella organisationer. De projekt som har fått bidrag har redan fått spridningseffekter för icke-statliga organisationers och institutioners verksamhet i Europa. Under den första fasen har programmet redan bidragit väsentligt till utformningen av en EU-politik mot våld, människohandel, sexuella övergrepp och pornografi med verkningar långt utanför Europeiska unionens gränser; detta framgår av rapporten om översynen efter halva tiden av Daphneprogrammet.

(10)

Programmet kommer att fästa avseende vid gatubarnens situation, som inte bara i utvecklingsländerna utan också i kandidatländernas storstäder håller på att anta dramatiska proportioner, eftersom gatubarnen faller offer inte bara för drog- och människohandlare utan också för våld och sexuellt utnyttjande. Om dessa barn skall kunna återintegreras i samhället behövs det ett program som kan erbjuda lösningar på de sociala och familjerelaterade problemen och tar hänsyn till dessa barns behov.

(11)

Europaparlamentet framhöll i sin resolution av den 4 september 2002 om översynen efter halva tiden av Daphneprogrammet (2000-2003) att Daphneprogrammet fyller ett viktigt behov av effektiva strategier för kampen mot våldet och att det bör fortsätta efter 2003. Europaparlamentet uppmanade kommissionen att lägga fram ett förslag till nytt handlingsprogram som bygger på de erfarenheter som gjorts sedan 1997 tillsammans med förslag om lämplig finansiering.

(12)

Det är önskvärt att se till att de projekt som fått bidrag via Daphneprogrammet (2000-2003) kan fortsätta, att ta till vara de erfarenheter som har gjorts och att ge möjlighet till fortsatta tillskott på europeisk nivå som bygger på dessa erfarenheter. Därför bör programmet förlängas med en andra fas.

(13)

Gemenskapen kan komplettera de insatser som företrädesvis skall göras av medlemsstaterna för att förebygga våld, övergrepp och sexuell exploatering av kvinnor, ungdomar och barn och för att skydda våldsoffer och riskgrupper genom att sprida och utbyta information och erfarenheter, främja nyskapande lösningar, gemensamt fastställa prioriteringar, vid behov utveckla nätverk, välja ut projekt för hela gemenskapen samt genom att motivera och mobilisera alla inblandade. Insatserna skall även omfatta kvinnor och barn som har förts till medlemsstaterna genom människohandel. Gemenskapen kan också identifiera och stimulera föredömliga projekt.

(14)

Programmet kan tillföra ett mervärde genom att identifiera och stimulera föredömliga projekt, genom att uppmuntra nyskapande och genom utbyte av användbara erfarenheter när det gäller insatser som genomförs i medlemsstaterna, däribland utbyte av information om olika lagstiftningsoch påföljdsåtgärder och om de resultat som har uppnåtts. För att programmets mål skall uppnås och tillgängliga resurser användas så effektivt som möjligt måste de områden inom vilka insatser skall göras väljas med stor omsorg. Detta bör göras genom att man väljer ut de projekt som ger ett större gemenskapsmervärde och som är inriktade på att pröva och sprida nyskapande idéer i syfte att förebygga och bekämpa våld inom ramen för en sektorsöverskridande strategi.

(15)

Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, att förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, ungdomar och kvinnor, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av behovet av en samordnad och sektorsöverskridande angreppsmetod som främjar uppbyggnaden av gränsöverskridande regelverk för utbildning, information, undersökningar och erfarenhetsutbyte och urval av gemenskapstäckande projekt bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går beslutet inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(16)	Denna fas av programmet bör vara i fem år så att det finns tillräcklig tid för att genomföra de insatser som behövs för att uppnå de fastställda målen och för att samla in erfarenheter och omsätta dem i praktiken i Europeiska unionen.

(17)	Enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (8) bör de åtgärder som behövs för genomförandet av det här beslutet antas enligt det rådgivande förfarandet i artikel 3 i nämnda beslut.

(18)	I detta beslut fastställs en finansieringsram för hela den tid som programmet pågår som utgör den särskilda referensen enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (9).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Föremål och tillämpningsområde

Den andra fasen av Daphneprogrammet för att förebygga våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda brottsoffer och riskgrupper (nedan kallat ”programmet”) inrättas härmed för perioden från och med 1 januari 2004 till och med den 31 december 2008 med möjlighet till förlängning.

I detta program avses med ”barn”: unga människor under 18 års ålder i överensstämmelse med internationella instrument om barnets rättigheter.

Projekt med verksamhet som riktar sig till exempelvis tonåringar (tretton- till nittonåringar) eller unga människor i åldern 12 till 25 år skall anses riktade till gruppen ungdomar.

Artikel 2

Programmets mål

1. Programmet skall bidra till det allmänna målet att ge medborgarna en hög skyddsnivå mot våld, inbegripet skydd av deras fysiska och psykiska hälsa.

Syftet med programmet är att förebygga och bekämpa alla former av våld som sker i det offentliga livet eller i den privata sfären mot barn, ungdomar och kvinnor , inbegripet personer som har förts till medlemsstaterna genom människohandel samt könsstympning, genom förebyggande åtgärder och genom stöd till våldsoffren, i synnerhet för att hindra att de utsätts för våld i framtiden, samt att stödja och uppmuntra icke-statliga organisationer och andra organisationer som är verksamma inom detta område.

2. De insatser som skall genomföras enligt programmet och som framgår av bilagan syftar till följande:

(a)

Att främja gränsöverskridande insatser

i)	för att upprätta sektorsöverskridande nätverk, i synnerhet till stöd för våldsoffer och riskgrupper,

ii)	för att vidga kunskapsbasen, för informationsutbyte och identifiering och spridning av kunskap om goda rutiner, bland annat genom utbildning, studiebesök och personalutbyte,

iii)

för att öka medvetenheten hos bestämda grupper, till exempel särskilda yrkesgrupper, ansvariga myndigheter och vissa delar av allmänheten i syfte dels att förbättra kunskaperna om och främja en nolltoleransattityd mot våld, dels att uppmuntra till stöd för våldsoffer och anmälan av våldsbrott till behöriga myndigheter, och

iv)	för att undersöka våldsrelaterade företeelser , och eventuella förebyggande metoder, samt att utröna och åtgärda orsakerna till våld på alla samhällsnivåer.

(b)

Att genomföra kompletterande insatser på kommissionens initiativ, till exempel undersökningar, utformning av mätinstrument, uppgiftsinsamling, statistik uppdelad på kön och ålder, seminarier och expertmöten eller annan verksamhet som förstärker programmets kunskapsbas och som bidrar till att sprida erfarenheterna från programmet.

Artikel 3

Deltagande i programmet

1. Programmet skall vara öppet för deltagande av offentliga eller privata organisationer och institutioner (lokala myndigheter på kommunal nivå, universitetsinstitutioner och forskningscentrum) som arbetar med att förebygga våld mot barn, ungdomar och kvinnor eller med skydd mot sådant våld eller med stöd till våldsoffer eller som bidrar till att öka medvetenheten om problemet med våld mot barn, ungdomar och kvinnor .

2. Programmet skall vara öppet för deltagande av

(a)	EES-länderna i enlighet med villkoren i EES-avtalet,

(b)	de associerade länderna i Central- och Östeuropa i enlighet med villkoren i Europaavtalen, tillläggsprotokollen till dessa avtal och respektive associeringsråds beslut,

(c)	Cypern, Malta och Turkiet på grundval av bilaterala avtal som skall ingås med dessa länder,

(d)	andra tredje länder om detta tjänar projektens syfte; detta gäller särskilt östeuropeiska och centralasiatiska länder i enlighet med deras partnerskaps- och samarbetsavtal samt AVS-länder och Medelhavsländer inom ramen för deras respektive avtal.

3. Endast projekt som omfattar minst två medlemsstater, varar högst två år och är inriktade mot de mål som anges i artikel 2 kan få bidrag från programmet.

4. Kommissionen skall ha som mål att se till att alla länder som får delta i programmet också gör det och skall framför allt uppmana icke-statliga organisationer, i synnerhet självhjälpsgrupper, att delta.

Artikel 4

Verksamhetsformer enligt programmet

1. Programmet skall innefatta följande verksamhetsformer:

(a)	Identifiering och utbyte av goda rutiner och erfarenheter , i synnerhet vad gäller förebyggande åtgärder och stöd till våldsoffer .

(b)	Kartläggning, undersökningar och forskning.

(c)	Fältarbete med deltagande av insatsernas mottagare, särskilt barn och ungdomar, under alla stadier av projektets utformning, genomförande och utvärdering.

(d)	Upprättande av permanenta sektorsöverskridande nätverk.

(e)	Utbildning och utformning av läromedel i samarbete med organisationer som arbetar med att bekämpa våld och stödja våldsoffer .

(f)	Utformning och tillämpning av behandlingsprogram för våldsbrottslingar, våldsoffer och potentiella våldsoffer .

(g)

Utveckling och genomförande av informationsinsatser riktade till en särskild publik; utformning av kompletterande informationsmaterial eller anpassning och användning av befintligt informationsmaterial till andra geografiska områden eller andra målgrupper i samarbete med organisationer som arbetar med att bekämpa våld och stödja våldsoffer .

(h)	Spridning av resultaten från Daphneprogrammet genom att resultaten anpassas och överförs till och används av andra mottagare eller i andra geografiska områden.

2. Alla publikationer (studier, informationsmaterial, utbildningspaket osv.) som helt eller delvis finansieras genom detta program skall vara tillgängliga på elektronisk väg och kostnadsfritt för allmänheten.

Artikel 5

Budget

1. Finansieringsramen för att genomföra programmet under perioden 2004 till 2008 fastställs härmed till 50 miljoner euro. De åtagandebemyndiganden som planeras efter 2006 är beroende av budgetmyndighetens beslut om budgetplanen efter 2006.

2. De årliga anslagen skall fastställas av budgetmyndigheten inom budgetplanens ramar.

3. Bidragsbesluten skall följas av bidragsavtal mellan kommissionen och bidragsmottagarna.

4. Det ekonomiska bidraget från gemenskapens budget får inte överstiga 80 procent av den sammanlagda kostnaden för projektet.

De kompletterande insatser som avses i artikel 2.2 b får finansieras upp till 100 procent, dock med högst 15 procent av programmets årliga anslag.

Artikel 6

Genomförandet av programmet

1. Kommissionen skall vara ansvarig för förvaltningen och genomförandet av programmet.

2. Kommissionen skall vid genomförandet av programmet säkerställa en jämn fördelning mellan de tre målgrupperna barn, ungdomar , särskilt flickor, och kvinnor.

3. Kommissionen skall säkerställa en jämn fördelning när det gäller projektens omfattning genom att avsätta en del av årsbudgeten till storskaliga projekt som ger utrymme för bredare partnerskap och mer omfattande insatser.

4. De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut skall antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 7.2.

Artikel 7

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté med jämn könsfördelning som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. När hänvisning sker till denna punkt skall det rådgivande förfarandet i artikel 3 i beslut 1999/468/EG tillämpas, varvid bestämmelserna i artikel 7.3 och i artikel 8 i det beslutet skall iakttas.

Artikel 8

Överensstämmelse och komplementaritet

Vid genomförandet av programmet skall kommissionen i samarbete med medlemsstaterna säkerställa övergripande överensstämmelse och komplementaritet med relevant gemenskapspolitik och relevanta gemenskapsåtgärder som kan påverka frågor om våld mot barn, ungdomar och kvinnor. Detta kan innebära en möjlighet att inkludera kompletterande projekt som finansieras genom andra gemenskapsprogram.

Artikel 9

Övervakning och utvärdering

1. Kommissionen skall vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa övervakning och fortlöpande utvärdering av programmet med beaktande av de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 1 och i bilagan.

2. Kommissionen skall efter halva programperioden , senast i mitten av 2006, överlämna en utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av hur relevanta, nyttiga, långsiktiga, praktiskt genomförbara och effektiva de dittills genomförda insatserna enligt Daphne II-programmet har varit. Rapporten skall innehålla en förhandsutvärdering som underlag för eventuella kommande insatser.

Samtidigt som det preliminära förslaget till budget läggs fram skall kommissionen dessutom till budgetmyndigheten överlämna resultatet av den kvalitativa och kvantitativa utvärdering som baseras på jämförelsen mellan den årliga genomförandeplanen och faktiska framsteg.

3. Europaparlamentet får vid behov begära att kommissionen sammanställer en rapport om resultaten av finansierade projekt och kompletterande insatser, särskilt insatser för att omsätta projektresultat i konkret politiskt handlande, eftersom det är värdefull information för bedömningen av behovet av politiska åtgärder.

4. Kommissionen skall överlämna en slutrapport till Europaparlamentet och rådet när hela programmet har genomförts.

5. Kommissionen skall sända de rapporter som avses i punkterna 2 och 4 i denna artikel till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Artikel 10

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i ... den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C ...

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 3 september 2003.

(3) Världshälsoförsamlingens resolution nr 49.25.

(4) EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.

(5) EGT C 59, 23.2.2001, s. 307.

(6) EGT C 77 E, 28.3.2002, s. 126.

(7) EGT L 34, 9.2.2000, s. 1.

(8) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(9) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

BILAGA

SÄRSKILDA MÅL OCH INSATSER

I. GRÄNSÖVERSKRIDANDE INSATSER:

1. Identifiering och utbyte av goda rutiner och erfarenheter

Mål: stödja och uppmuntra utbyte, anpassning och användning av goda rutiner för tillämpning i andra sammanhang eller geografiska områden

Stödja och främja utbyte av goda rutiner på EU-nivå när det gäller stöd till och skydd av barn, unga och kvinnor - offer eller personer som tillhör riskgrupper - med särskild inriktning på följande områden:

a)	Förebyggande (allmänt eller inriktat på särskilda grupper).

b)	Skydd av och stöd till brottsoffer (psykologisk , medicinsk och rättslig hjälp , socialhjälp, stöd i skolan, tillhandahållande av husrum, hjälp för att avlägsna och skydda våldsoffer, fortbildning och återintegrering i det sociala livet och samhället).

c)	Förfaranden som ser till vad som är bäst för barn, unga och kvinnor som är offer för brott.

d)	Mätning av vad olika våldsformer verkligen innebär för brottsoffren och samhället i Europa, i syfte att få fram lämpliga motåtgärder.

2. Kartläggning och forskning

Mål: undersöka fenomen som är kopplade till våld

Stödja forskningsinsatser om och kartläggning av våld sett till kön och ålder , bland annat för att

a)	utforska och bedöma olika orsaker, omständigheter och mekanismer bakom uppkomst och ökning av våldsbrottslighet,

b)	analysera och jämföra modeller för förebyggande och skydd,

c)	utveckla praxis för förebyggande och skydd,

d)	bedöma följderna av våldsbrottslighet, också vad gäller hälsa, för såväl brottsoffren som samhället i stort, inklusive de ekonomiska kostnaderna ,

e)	undersöka möjligheten att skapa filter så att barnpornografi inte kan komma ut på Internet,

f)	utveckla program i syfte att undersöka gatubarns situation i storstäder och främja särskilda åtgärder för att återintegrera dem i samhället.

3. Fältarbete med deltagande av insatsernas mottagare

Mål: aktivt genomföra testade metoder för förebyggande av och skydd mot våldsbrott

Främja att metoder, fortbildningsmoduler och hjälp (psykologisk, medicinsk och rättslig hjälp , socialhjälp, stöd i skolan samt hjälp till återintegrering) genomförs med direkt medverkan av stödmottagarna.

4. Upprättande av permanenta sektorsöverskridande nätverk

Mål: stödja både icke-statliga och andra organisationer, inklusive lokala offentliga myndigheter (kommunnivå), som är verksamma i kampen mot våldsbrottslighet och uppmuntra dem att samarbeta

Stödja inrättande och förstärkning av sektorsöverskridande nätverk och uppmuntra och stödja samarbete mellan icke-statliga organisationer och olika andra organisationer och myndigheter, i syfte att höja kunskapsnivån, öka förståelsen för varandras roller och tillhandahålla sektorsöverskridande stöd till våldsbrottsoffer och personer som tillhör riskgrupper.

Nätverkens verksamhet kommer i synnerhet att avse problem med våld, med särskild inriktning på att

a)	skapa en gemensam ram för analys av våld, inklusive definitionen av olika typer av våld och våldets orsaker och konsekvenser samt för genomförandet av lämpliga sektorsöverskridande motåtgärder,

b)	bedöma olika typer av åtgärder och praxis för förebyggande och upptäckt av våld (också i effektivitetshänseende) och för stöd till våldsoffer, särskilt för att se till att de aldrig utsätts för våld på nytt,

c)	främja insatser för att komma till rätta med detta problem, både på internationell och nationell nivå.

5. Utbildning och utformning av läromedel

Mål: utforma utbildningspaket för förebyggande av våld

Utforma och pröva utbildningspaket som avser förebyggande av våld mot barn, unga och kvinnor och konflikthantering. Utbildningspaketen är avsedda att användas i skolor och institutioner för vuxenutbildning samt i föreningar, företag, offentliga institutioner och icke-statliga organisationer .

6. Utformning och genomförande av behandlingsprogram

Mål: utveckla och genomföra behandling dels av våldsutövare, dels våldsoffer och potentiella våldsoffer , i syfte att förebygga våld.

Finna möjliga orsaker, omständigheter och mekanismer bakom våldsbrottslighetens uppkomst och ökning, inklusive personliga egenskaper och drivkrafter hos våldsutövare och exploatörer av kommersiellt motiverat våld, som sexuell exploatering.

Utveckla, pröva och genomföra behandlingar på grundval av resultaten från ovan nämnda undersökningar.

7. Åtgärder för att öka medvetenheten om problematiken bland specifika grupper

Mål: öka den allmänna medvetenheten om och förståelsen av våld och av hur våld mot barn, unga och kvinnor kan förebyggas, i syfte att främja nolltolerans mot våld, stöd till våldsoffer och riskgrupper och rapportering av våldsbrott

Bland annat följande typer av insatser kan berättiga till stöd:

Utveckling och genomförande av åtgärder för att sprida information till och öka den allmänna medvetenheten hos barn, unga och kvinnor, särskilt om potentiella risker för våld och sätt att undvika dessa risker. Andra grupper som åtgärderna kunde rikta sig till är lärare, läkare, socialarbetare, advokater, poliser, medier etc.

Utarbetande av gemenskapstäckande informationskällor i syfte att bistå icke-statliga organisationer och myndigheter genom att upplysa dem om var de kan finna offentlig information om våld, om sätt att förebygga våld och om rehabilitering av våldsoffer. Det kan gälla information som sammanställs av statliga, icke-statliga, akademiska och andra källor. Detta torde bidra till att göra sådan information tillgänglig i relevanta informationssystem.

c)	Främjande av åtgärder för att öka rapporteringen till myndigheter av våld mot kvinnor, barn och unga och av olika former av handel med kvinnor och barn som syftar till kommersiell sexuell exploatering.

d)	Främjande av informationskampanjer i massmedierna inriktade på att fördöma våld och bistå offren med psykologiskt, moraliskt och praktiskt stöd.

Utformning av informationsmaterial för att komplettera det som redan finns, eller för att anpassa befintligt material så att det kan användas i andra geografiska områden eller av andra målgrupper, kommer att uppmuntras.

II. KOMPLETTERANDE INSATSER

För att säkra att alla programmets områden täcks in fullständigt, också när det inte finns några förslag (eller lämpliga förslag) för ett visst område, kommer kommissionen att öka sina egna insatser för att fylla ut eventuella luckor.

Följaktligen kommer även kompletterande insatser på kommissionens initiativ att finansieras genom programmet, bland annat när det gäller att

a)	möjliggöra utarbetandet av våldsindikatorer för att kunna mäta effekterna av politik och projekt ; detta bör baseras på befintliga erfarenheter och stärkas genom en permanent mekanism för att övervaka framsteg och identifiera luckor när det gäller alla former av våld mot kvinnor ,

b)	införa en metod för regelbunden och permanent insamling av uppgifter, företrädesvis med bistånd av Eurostat, för att mer exakt kunna bedöma förekomsten av våld i unionen,

c)	upprätta en europeisk databas över försvunna personer, i samarbete med Interpol och Europol, som skulle inbegripa särskilt registrerade uppgifter om försvunna personer som tros ha fallit offer för människosmugglare,

d)	om förutsättningarna finns omsätta projektresultat i konkret politisk handlande i syfte att föreslå gemensamma lösningar på gemenskapsnivå på våldsproblematiken och ge stadga åt rättstillämpningen,

inrätta en ”tankesmedja” som skall förse kommissionen med riktlinjer och anvisningar om de sociala, kulturella och politiska sammanhangen i syfte att underlätta prioriteringarna för urvalet av projekt och kompletterande insatser; ”tankesmedjan” skulle bestå av företrädare för Europaparlamentets behöriga utskott och inbegripa företrädare för stora icke-statliga organisationer som arbetar med våldsproblematiken,

f)	analysera/utvärdera finansierade projekt i syfte att förbereda ett europeiskt år mot våld,

sprida goda rutiner från finansierade projekt vidare på europeisk nivå. Detta kan uppnås på olika sätt:

1)	Genom att utarbeta och sprida skriftligt material, cd-rom, videofilmer och webbplatser , genomföra informationskampanjer och sända reklaminslag på tv .

2)	Genom att samarbeta så nära som möjligt med massmedier.

3)	Genom att delta i eller organisera överföring av erfaren personal mellan institutioner för att dessa personer skall kunna bistå vid genomförandet av nya lösningar eller arbetsmetoder som har visat sig effektiva på annat håll.

4)	Genom att göra det möjligt för enskilda icke-statliga organisationer att använda, anpassa eller överföra resultat från Daphne-projekt till något annat av unionens politikområden eller en annan kategori av stödmottagare.

5)	Genom att inrätta en stödtjänst som skall bistå icke-statliga organisationer, särskilt från de nya medlemsstaterna, med att i detalj utarbeta sina projekt, etablera kontakter med andra partner och använda och dra nytta av Daphnes regelverk.

h)	Utföra genomförbarhetsstudier och undersökningar om att initiera ett europeiskt år mot våld.

i)	Organisera seminarier för alla inblandade i finansierade projekt, i syfte att förbättra projektförvaltningen och förmågan att samarbeta i nätverk och att främja utbytet av information.

j)	Genomföra studier och organisera expertmöten och seminarier i direkt samband med genomförandet av åtgärden i fråga.

Dessutom kan kommissionen i samband med genomförandet av programmet komma att vända sig till organisationer för tekniskt stöd. I så fall finansieras detta inom den samlade finansiella ramen. Kommissionen kommer även att kunna vända sig till experter på samma villkor.

P5_TA(2003)0367

Räkenskaper för jordbruket ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen (KOM(2003) 50 — C5-0020/2003 — 2003/0023(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 50) (1),

—	med beaktande av artikel 285 och artikel 251.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0020/2003),

—	med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A5-0268/2003).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.	Kommissionen uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0368

Rättsliga grunder och respekt för EG-rätten

Europaparlamentets resolution om de rättsliga grunderna och respekten för EG-rätten (2001/2151(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0180/2003), och av följande skäl:

Kommissionen har lagt fram en rad lagförslag av vilka i synnerhet förslagen till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för miljön genom strafflagstiftning (1), om straffrättsligt skydd (2) av gemenskapens ekonomiska intressen, om åtgärder och förfaranden för skydd av immaterialrätter (KOM(2003) 46), om föroreningar orsakade av fartyg och införandet av påföljder, inbegripet brottspåföljder, för föroreningsbrott (KOM(2003) 92) och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig foder- och livsmedelskontroll (KOM(2003) 52), bör nämnas. Syftet med dessa förslag är att garantera tillämpningen av gemenskapens bestämmelser med hjälp av straffrätt.

B.	En effektiv tillämpning av gemenskapsrättens bestämmelser är en primär angelägenhet för gemenskapens institutioner och en primär skyldighet för medlemsstaterna.

C.	Målet om en effektiv tillämpning av bestämmelserna i internationell rätt nämns på åtskilliga ställen och på olika sätt i fördraget, som exempelvis hänvisar till behovet av att vidta åtgärder eller göra insatser för att åtgärderna skall bli effektiva.

D.	Dessa förslag syftar till att ålägga medlemsstaterna att på rättsliga grunder på gemenskapsnivå (blandmetoden) införa straffpåföljder vid vissa allvarliga överträdelser av EG-rätten. Syftet är inte att direkt fastlägga straffrättsliga regler eller att uppnå en straffrättslig harmonisering.

Det vore lämpligt att undersöka om det finns rättsliga grunder i EG-fördraget enligt vilka gemenskapen kan ålägga medlemsstaterna att införa straffpåföljder för att garantera respekten för EGrätten och, om så är fallet, var gränserna skulle gå i förhållande till bestämmelserna i avdelning VI i EU-fördraget.

Det är nödvändigt att fastställa omfattningen av gemenskapens behörighet att kräva att medlemsstaterna inför straffpåföljder vid överträdelser av EG-rätten. Dessa straffpåföljder kan sträcka sig från en kriminalisering av vissa handlingar eller överträdelser till en harmonisering av straffsatserna eller till och med till en tillnärmning av bestämmelserna om domstolsbehörighet.

G.	Europaparlamentet stöder kravet att ge gemenskapslagstiftaren rättsliga befogenheter att ålägga medlemsstaterna att införa straffrättsliga påföljder för att garantera respekten för EG-rätten.

Den rådande osäkerheten när det gäller gemenskapens eventuella behörighet att ålägga medlemsstaterna en skyldighet att vidta straffåtgärder vid allvarliga överträdelser av gemenskapsrätten och när det gäller denna skyldighets villkor och omfattning skapar tveksamhet angående utnyttjandet av denna möjlighet.

I.	Europaparlamentet har uttryckt oro över bristen på rättssäkerhet till följd av att det existerar två parallella rättsliga ramar genom den första och tredje pelaren.

J.	EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna kommer inom kort att få bindande karaktär.

K.	Domstolens rättspraxis utesluter inte möjligheten att de åtgärder som behövs för att garantera en effektiv tillämpning av gemenskapsrätten även kan omfatta straffpåföljder.

L.	Domstolens rättspraxis inom detta område är fortfarande begränsad och domstolen har ännu inte haft möjlighet att uttala sig om vad som begränsar och utmärker EG:s behörighet att ålägga medlemsstaterna att införa straffrättsliga påföljder.

Europaparlamentet framhåller att medlemsstaterna enligt lojalitetsprincipen i artikel 10 i EG-fördraget är skyldiga att se till att det vid överträdelser av EG-rätten utdöms effektiva, proportionella och avskräckande påföljder, jämförbara med dem som tillämpas för liknande överträdelser av den nationella rätten och att gemenskapslagstiftaren på så sätt kan fastställa principen för dessa påföljder.

2.	Europaparlamentet anser att gemenskapslagstiftaren kan ålägga medlemsstaterna att införa straffpåföljder som är tillräckligt avskräckande för att garantera respekten för EG-rätten.

Europaparlamentet anser att även om EG-fördraget inte utgör en rättslig grund för EU att själv skapa straffrättsliga påföljder i syfte att garantera att förpliktelserna uppfylls, utgör ändå artikel 10 i fördraget en allmän rättslig grund för att kräva att medlemsstaterna garanterar respekten för EG-rätten genom olika påföljder, inbegripet straffrättsliga påföljder. Parlamentet anser även att det finns en rättslig grund för att i allmänna termer definiera vilka handlingar som kan betecknas som straffbara och villkoren för straffbarhet.

Europaparlamentet uppmanar rådet att respektera artiklarna 29 och 47 i EU-fördraget enligt vilka EG-fördraget har klart företräde framför EU-fördraget och av vilka det framgår att instrument som grundas på avdelning VI i EU-fördraget inte kan antas då det är möjligt att nå samma mål genom EG-fördraget.

Europaparlamentet anser att omfattningen av gemenskapens befogenhet att ålägga medlemsstaterna att införa straffrättsliga påföljder på gemenskapslagstiftningens nuvarande stadium bör vara begränsad till de fall där gemenskapslagstiftaren anser att respekten för gemenskapens bestämmelser endast kan garanteras på detta sätt.

Europaparlamentet bekräftar att EG-domstolens rättspraxis, enligt vilken medlemsstaterna skall verka för effektiva, avskräckande och proportionella påföljder av samma slag som finns för överträdelser av den nationella rätten, ligger i linje med den skyldighet till lojalt samarbete som föreskrivs i artikel 10 och att den just därför motiverar gemenskapens rätt att ålägga motsvarande skyldighet.

Europaparlamentet anser att medlemsstaterna enligt artikel 10 i EG-fördraget är skyldiga att vidta åtgärder, även av straffrättslig natur, för att på ett effektivt sätt bekämpa överträdelser av gemenskapsrätten. Medlemsstaterna är emellertid inte i något fall skyldiga att vidta särskilda straffrättsliga åtgärder om men effektiv tillämpning av gemenskapsrätten kan åstadkommas genom mildare åtgärder, i enlighet med proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna.

8.	Europaparlamentet anser att kommissionen i egenskap av väktare av gemenskapens intressen skall kunna göra en anmälan eller föra enskild talan, åtminstone i de fall då motsvarande rätt erkänns i medlemsstaterna.

Europaparlamentet uppmanar regeringskonferensen att studera den aktuella situationen, som inte är tillfredsställande, och att klart definiera gemenskapens straffrättsliga behörighet genom att tydligt markera dess räckvidd och i förekommande fall dess gränser samt, om pelarstrukturen bevaras, att fastställa dess avgränsningar och förbindelser i förhållande till gemenskapspelaren.

10.	Europaparlamentet uppmanar regeringskonferensen att upprätta en regelsamling i materiell straffrätt för brott som begås mot gemensamma europeiska intressen eller mot den gemensamma europeiska politiken.

11.

Europaparlamentet uppmanar regeringskonferensen att på europeisk nivå fastställa de allmänna straffrättsliga principerna för medlemsstaternas skyldigheter när det gäller att anta straffrättsliga påföljder (legalitetsprincipen, principen om att rättsliga regler inte skall ha retroaktiv verkan, ne bis in idemprincipen).

12.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och regeringarna i medlemsstaterna.

(1) EGT C 180 E, 26.6.2001, s. 238.

(2) EGT C 240 E, 28.8.2001, s. 125.

P5_TA(2003)0369

Resultattavla för genomförandet av den socialpolitiska agendan

Europaparlamentets resolution om resultattavlan för genomförandet av den socialpolitiska agendan (KOM(2003) 57 — 2003/2097(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2003) 57),

—	med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Nice den 7-9 december 2000 och bilaga I om den europeiska sociala agendan,

—	med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Stockholm den 23-24 mars 2001,

—	med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Barcelona den 15-16 mars 2002,

—	med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2000 (1) om kommissionens meddelande om en ny socialpolitisk dagordning,

—	med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2002 (2) om kommissionens meddelande om resultattavlan för genomförandet av den socialpolitiska dagordningen,

—	med beaktande av sin resolution av den 4 september 2002 (3) om kommissionens meddelande om resultattavlan för genomförandet av den socialpolitiska dagordningen,

—	med beaktande av artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A5-0247/2003), och av följande skäl:

Den årliga resultattavla som kommissionen lägger fram för Europaparlamentet om hur genomförandet av den socialpolitiska agendan fortskrider bör göra det möjligt att följa upp de uppnådda framstegen, uppmärksamma förseningar i genomförandet av de aviserade åtgärderna och lägga fram förslag till justeringar för att åtgärda brister och luckor i dess förverkligande eller svara på nya problem.

Ekonomin genomgår en oroande nedgång, och den färska vårprognosen har ökat farhågorna för att arbetslösheten, fattigdomen och den sociala utslagningen skall öka, något som är speciellt oroande i ekonomiskt och socialt svagare medlemsstater och regioner, och som försvårar den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

C.	Ekonomisk tillväxt, utbildning och skapande av arbetstillfällen av hög kvalitet är de mest effektiva medlen för att förhindra social utslagning.

D.	Invandrare, kvinnor, funktionshindrade och andra missgynnade grupper har fortfarande allvarliga svårigheter på arbetsmarknaden.

E.	För att uppnå målen från Lissabon till 2010 måste mer än 15 miljoner nya arbetstillfällen av hög kvalitet och med rättigheter skapas, något som vårprognosen inte ger några garantier för.

F.	De strukturella svagheter som har identifierats på arbetsmarknaden är till stor del orsaken till att fattigdomen och den sociala utslagningen består. Till detta kan andra faktorer läggas såsom hälsoproblem, funktionshinder, splittrade familjer, avsaknad av grundutbildning och bostadsproblem.

Färsk inkomststatistik visar att 15 procent av befolkningen, det vill säga nära 56 miljoner personer, riskerar att bli fattiga eftersom de lever under gränsen på 60 procent av den nationella medianinkomsten. 9 procent av EU:s befolkning löper risk för bestående fattigdom, då de levt i fattigdom minst två av de senaste tre åren.

H.	De sociala trygghetssystemen är avgörande för att minska fattigdomsrisken. Utan sociala transfereringar skulle fattigdomsrisken ha uppgått till 24 procent (om man undantar pensionerna från transfereringarna) eller 40 procent (om de räknas in).

I.	Vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 20-21 mars 2003 skapades en specialgrupp för sysselsättning.

J.	Omlokaliseringarna av multinationella företag leder till högre arbetslöshet på de orter varifrån de flyttar. Därför bör såväl samhället som berörda företag göra vad de kan för att minimera de negativa konsekvenserna.

Halvtidsöversynen av strukturfondsprogrammen 2000-2006, som skall göras i år, utgör ett tillfälle att samordna dessa program, framför allt dem som bedrivs inom ramen för Europeiska socialfonden, med målen för de nationella integrationsplanerna, vars andra omgång håller på att utarbetas av medlemsstaterna.

I vissa medlemsstater är det fortfarande mycket vanligt att elever hoppar av skolan i förtid, och de åtgärder som har vidtagits för att skapa strukturer för barnomsorg och förskolor ligger fortfarande på otillräckliga nivåer. Samtidigt är investeringarna i utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande otillfredsställande, och tillgängliga uppgifter visar att det inte investeras tillräckligt mycket i mänskligt kapital.

M.	Utformandet av instrument och en politik som kan förbättra den sociala situationen i Europeiska unionen är försenat.

N.	Utvidgningen till tio nya kandidatländer med svagare sociala indikatorer innebär att man måste anstränga sig dubbelt så mycket för att nå ekonomisk och social konvergens i syfte att förbättra livskvaliteten och uppnå större social rättvisa.

Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om resultattavlan för genomförandet av den socialpolitiska agendan och hoppas att man i nästa rapport om halvtidsöversynen tar hänsyn till Europaparlamentets ståndpunkter och ägnar särskild uppmärksamhet åt de kostnader som uppstår på grund av den undermåliga socialpolitiken.

Europaparlamentet anser att nyttan med resultattavlan ökar i proportion till den utsträckning den speglar genomförandet av den socialpolitiska agendan i ett längre tidsperspektiv och inte endast utgör en rapport om kommissionens verksamhet under fjolåret och dess planer för det kommande året. Parlamentet hoppas att nästa resultattavla kommer att ange i vad mån målen med den reviderade socialpolitiska agendan uppnåtts.

Europaparlamentet beklagar att arbetslöshets- och fattigdomsnivåerna fortfarande är höga i vissa av Europeiska unionens länder, även när det gäller bestående fattigdom, och kräver att man inom gemenskapspolitiken - särskilt inom ramen för halvtidsöversynen av strukturfonderna och stabilitetspakten - prioriterar lösningen av dessa problem. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att tillsammans med arbetsmarknadens parter och andra intressenter göra mera för att genomföra riktlinjerna för sysselsättningen.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över de fortfarande ofta förekommande brister som påtalas i resultattavlan och som måste åtgärdas snarast. Hit hör den fortsatt höga långtidsarbetslösheten, den fortsatt låga sysselsättningsgraden bland kvinnor, skillnaderna i sysselsättningsgrad bland personer i olika åldersgrupper, där framför allt äldre och yngre arbetstagare möter svåra hinder för sitt inträde på arbetsmarknaden, samt det faktum att det fortfarande finns flaskhalsar på arbetsmarknaden på det regionala planet och råder brist på utbildad arbetskraft.

Europaparlamentet begär åter att de politiska initiativen i den socialpolitiska agendan förverkligas med hjälp av resultattavlan, som för varje enskild del borde ange vilket politiskt instrument som skall användas (lagstiftning, läget när det gäller den öppna samordningsmetoden, förhandlingar med arbetsmarknadens parter, nyutformade indikatorer, utdelande av varningar etc), vem som är ansvarig och vilken tidsplan som gäller för genomförandet.

Europaparlamentet noterar att det tillsatts en specialgrupp för sysselsättning med Wim Kok som ordförande och yrkar på att målen för denna arbetsgrupp skall definieras bättre, framför allt med tanke på att det redan finns organ på detta område och förväntar sig att gruppen skall underlätta genomförandet av sysselsättningsstrategin i medlemsstaterna samt yrkar på ett nära samarbete mellan denna specialgrupp, kommissionen och sysselsättningskommittén. Parlamentet välkomnar inrättandet av det sociala trepartstoppmötet och väntar sig att få medverka vid den verksamhet som bedrivs inom ramen för dessa initiativ och att i fortsättningen rådfrågas i samband med inrättandet av sådana nya organ och arbetsgrupper.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen ännu inte planerar att lägga fram nya initiativ på områden där Europaparlamentet så har begärt och insisterar på att sådana utarbetas snarast, bland annat när det gäller

integrationen av den sociala dimensionen i konkurrenspolitiken så att man i synnerhet i samband med kommissionens beslut om företagssammanslagningar beaktar frågor kring sysselsättning, yrkesutbildning, tillgång till högkvalitativa offentliga tjänster, industriella relationer och regionalutveckling,

en översyn av direktiv 94/45/EG (4) om inrättandet av ett europeiskt företagsråd, såsom det utlovats redan för 2002, varvid följande bör ingå bland målen för denna översyn: i) att utvidga räckvidden och ge ökad rätt till information och samråd i händelse av strukturomläggningar och ii) att förbättra arbetsmöjligheterna för arbetstagarnas företrädare i de europeiska företagsråden,

c)	en översyn av direktiv 93/104/EG (5) om arbetstid med beaktande av de domar som på senaste tiden avkunnats av Europeiska gemenskapernas domstol,

d)	utarbetandet av ett förslag till direktiv om individuella uppsägningar,

e)	fastställande av rätten till kollektiva stridsåtgärder och framför allt strejkrätten på det europeiska planet,

f)	utarbetandet av ett förslag till direktiv om socialskydd för nya anställningsformer,

ändring av direktiv 92/85/EEG (6) om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar, med inspiration hämtad från förslagen i den resolution som Europaparlamentet antog den 6 juli 2000 (7), framför allt vad gäller mammaledighetens längd,

h)	fastställande av kriterier för erkännande av funktionshinder samt antagande av en handlingsplan för att effektivt förebygga muskel- och skelettskador på arbetsplatsen,

i)	inrättandet av en ram för att stimulera och stödja utvecklingen av den sociala ekonomin med tanke på dess roll i skapandet av sysselsättning och förbättring av livskvaliteten för befolkningen, främst i mindre gynnade områden,

inrättandet av effektiva interventionsmekanismer när det gäller omlokaliseringar av företag, framför allt för dem som får stöd från gemenskapen eller medlemsstaterna, i syfte att dels skydda sysselsättningen och andra arbetstagarrättigheter, dels hindra att utvecklingen kvävs inom områden och sektorer där de befinner sig, med beaktande av ovannämnda resolution av den 4 september 2002,

k)	antagande av ett lagstiftningsinitiativ om införande av förebyggande kontroller av de gränsöverskridande effekterna av den sociala och skattemässiga lagstiftningen, och med beaktande av tidigare beslut i Europaparlamentet,

l)	utarbetande av en indikator för att kunna bedöma minskningen av den bristande balansen mellan kvinnor och män när det gäller icke-betalt arbete och de tidsplanerade målen i den aktuella översynen av den europeiska sysselsättningsstrategin, för att säkra en sådan minskning,

utarbetande av en grönbok om analfabetism och social utslagning för att i samråd med medlemsstaterna, även de nya länderna, förbereda en handlingsplan för hur dessa högst påtagliga problem bäst kan åtgärdas, skapande av ett europeiskt övervakningscentrum för analfabetism som skall ingå i ett redan befintligt centrum, till exempel Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor samt särskilda stöd till områden som är drabbade av analfabetism, i syfte att undanröja detta problem,

n)	fastställande av en lämplig rättslig grund för utvecklingen av den samhälleliga dialogen och ekonomiskt stöd för att icke-statliga organisationer som arbetar för mål som ansluter sig till målen för den europeiska socialpolitiska agendan skall kunna bidra till denna agenda,

o)	ett initiativ för att garantera bättre möjligheter att förena arbete och familjeliv med hjälp av olika arbetstidsåtgärder som skall förhandlas fram mellan arbetsmarknadens parter inom ramen för initiativen angående arbetets kvalitet.

8.	Europaparlamentet noterar arbetsprogrammet för den sociala dialogen 2003-2005 och uppmanar kommissionen att stödja de åtgärder som vidtas av arbetsmarknadens parter och använda sin initiativrätt till att stärka lagstiftningsramen på europeisk nivå.

9.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över direktiv 93/104/EG och då klarlägga definitionerna på begreppen arbetstid respektive de perioder då en arbetstagare skall stå till arbetsgivarens förfogande.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv som erkänner den individuella, oöverförbara och oavvisliga rätten till betald pappaledighet på grundval av artikel 141.3 i fördraget, som en förlängning av den uppmaning som gavs i Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 juni 2002 (8) om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män, eftersom kvinnors frånvaro på arbetsplatserna då de utnyttjar rätten till mammaledighet - utan att det finns en betald och oavvislig pappaledighet - i hög grad bidrar till att de diskrimineras.

11.

Europaparlamentet hoppas att den andra rundabordskonferensen i Turin den 16-17 oktober 2003 om fattigdom och social utslagning blir en viktig etapp i utvärderingen av resultaten av hur de första nationella handlingsplanerna för integration tillämpats och får positiva effekter för tillämpningen av en effektiv social integrationspolitik, som bör prioriteras i den andra omgång nationella handlingsplaner för integration som nu håller på att utarbetas av medlemsstaterna, med särskild hänsyn till integrationen av invandrare och till utbildning, inklusive livslångt lärande och yrkesutbildning,

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att de gällande direktiven, särskilt de som antagits på grundval av artikel 13 i fördraget, genomförs korrekt, fullständigt och inom tidsfristerna, samt uppmanar kommissionen att inte tveka att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstaterna i detta hänseende.

13.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”Öka andelen arbetstagare och främja ett aktivt åldrande” (KOM(2002) 9) samt gläder sig åt det avtal som nyligen ingåtts mellan arbetsmarknadens parter i Europa om äldre arbetstagare inom handelssektorn. Parlamentet poängterar att det aktiva samordnade greppet på frågan om äldre arbetstagares deltagande i arbetslivet under kommande år måste vidareutvecklas av kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter.

14.	Europaparlamentet insisterar på det måste läggas fram ett förslag till direktiv under det europeiska handikappåret 2003, på grundval av artikel 13 i fördraget, för att bekämpa diskriminering på grund av funktionshinder.

15.

Europaparlamentet insisterar på behovet att öka investeringarna för att skapa barnomsorgs- och förskolestrukturer, som fortfarande ligger på otillräckliga nivåer, liksom större investeringar i utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande i flera medlemsstater - mål för vilka det är mycket viktigt med garanterad offentlig och kostnadsfri utbildning av hög kvalitet - med särskild hänsyn tagen till informationsteknik, i syfte att åtgärda det stora antalet avhopp från skolan och de många ansökningarna om förtidspension, förbättra utbildnings- och yrkesutbildningsvillkoren, underlätta kvinnors integration på arbetsmarknaden samt göra det lättare för kvinnor och män att förena familje- och arbetsliv.

16.

Europaparlamentet understryker vikten av att bekämpa odeklarerat arbete och välkomnar artikeln om denna fråga i förslaget till riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (KOM(2003) 176). Parlamentet upprepar sin begäran till kommissionen om att ta initiativ i kampen mot odeklarerat arbete, bland annat att utveckla särskilda bestämmelser för arbeten som är svåra att omvandla till reguljär sysselsättning, såsom hushållsarbete och omsorg av barn.

17.	Europaparlamentet påminner om att utvidgningen till tio nya kandidatländer med svagare sociala indikatorer innebär att man måste anstränga sig dubbelt så mycket för att nå ekonomisk och social konvergens i syfte att förbättra livskvaliteten och uppnå större social rättvisa.

18.	Europaparlamentet hoppas att EU fortsätter att stödja och direkt bidra till förståelsen av hur allvarligt problemet med fattigdom och social utslagning är i de yttersta randområdena, i syfte att utarbeta strategier för social integration i de regionerna och främja särskilt stöd inom vissa områden.

19.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT C 197, 12.7.2001, s. 180.

(2) EGT C 284 E, 21.11.2002, s. 346.

(3) P5_TA(2002)0399.

(4) EGT L 254, 30.9.1994, s. 64.

(5) EGT L 307, 13.12.1993, s. 18.

(6) EGT L 348, 28.11.1992, s.1.

(7) EGT C 121, 24.4.2001, s. 473.

(8) P5_TA(2002)0298.

P5_TA(2003)0370

Främjande och skydd av funktionshindrades rättigheter och värdighet

Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet ”På väg mot en rättsligt bindande FN-konvention för att främja och skydda funktionshindrades rättigheter och värdighet” (KOM(2003) 16 — 2003/2100(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2003) 16),

—	med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK 407/2003),

—

med beaktande av artikel 13 i EG-fördraget och artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (1) om att bekämpa diskriminering, bland annat på grund av funktionshinder, och med beaktande av artikel 6 i EU-fördraget samt artikel 14 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som förbjuder alla former av diskriminering,

—	med beaktande av artikel 26 i stadgan om de grundläggande rättigheterna om integrering av personer med funktionshinder och deras rätt att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras integrering,

—

med beaktande av parlamentets resolutioner om teckenspråk av den 17 juni 1988 (2) och av den 18 november 1998 (3), parlamentets resolution av den 4 april 2001 (4) om ett Europa fritt från hinder för personer med funktionsnedsättning samt parlamentets ståndpunkt av den 15 november 2001 (5) om Europeiska handikappåret 2003,

—

med beaktande av de principer som uttrycktes i Madridförklaringen (mars 2002) och de praktiska resultaten från EU-initiativ som ”Distrikt” (1983-1987), ”Helios I” (1987-1991) och ”Helios II” (1993-1997) och det pågående gemenskapsprogrammet (2001-2006) för att bekämpa all diskriminering, inbegripet diskriminering på grund av funktionshinder,

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, FN:s förklaring om mentalsjukas rättigheter från 1971, FN:s deklaration om handikappades rättigheter från 1975 och FN:s ”Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet” från 1993, samt alla andra instrument för de mänskliga rättigheterna,

—	med beaktande av slutsatserna från 2002 års möte i FN:s särskilda kommitté om en allmän internationell konvention för att skydda och främja funktionshindrades rättigheter och värdighet, inrättad genom resolution 56/168,

—	med beaktande av artiklarna 47.2 och 163 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A5-0270/2003), och av följande skäl:

Världens ca 600 miljoner funktionshindrade hör ofta de till allra fattigaste och de mest utsatta, och mer än två tredjedelar av alla funktionshindrade bor i utvecklingsländerna. I många länder är de fortfarande utstötta och förnekas grundläggande mänskliga rättigheter, såsom utbildning och tillgång till förvärvsarbete, och de har fortfarande bristande tillgång till byggnader i sin omgivning liksom till information och kommunikation.

B.	Det finns omkring 40 miljoner människor i EU som har olika former av funktionshinder.

C.	Funktionshindrades situation borde bedömas utifrån mänskliga rättigheter, och inte ur en välgörenhetssynvinkel, vilket innebär att man ser funktionshindrade som personer med rättigheter, inte som problemskapare.

Många människor med förståndshandikapp, psykiska och fysiska funktionshinder hålls i vissa länder fortfarande inne på institutioner, i många fall på grund av att inrättningar för självständiga livsformer saknas, och behandlas ibland ovärdigt och omänskligt (hålls t.ex. instängda i spjälsängar eller blir ovärdigt behandlade på andra sätt).

E.	I år firas 10-årsjubileet för FN:s standardregler för människor med funktionsnedsättning, som dock inte är ett bindande instrument.

F.	År 2003 är också Europeiska året för funktionshindrade, och då inleds även det andra årtiondet i följd för funktionshindrade i Asien och Stillahavsområdet (2003-2012). Perioden 2000-2009 har utsetts till det afrikanska årtiondet för funktionshindrade.

G.	Frågor som berör funktionshinder måste lyftas fram för att den allmänna opinionen inom EU:s nuvarande och blivande medlemsstater skall bli mera medveten om dem.

H.	Teckenspråken och teckenspråksalfabetena har utvecklats olika i de olika medlemsstaterna.

Europaparlamentet välkomnar att Europeiska unionens råd genom rådets beslut 2001/903/EG (6) av den utsåg 2003 till Europeiska handikappåret, vilket är ett sätt att fästa uppmärksamheten på frågor som rör funktionshinder och att ge politiska impulser till att skapa lika rättigheter för funktionshindrade, både på EU-nivå och internationell nivå.

Europaparlamentet välkomnar initiativet från Mexikos regering och FN:s generalförsamling om att inrätta en särskild kommitté som skall behandla förslag till en allmän internationell konvention för att skydda och främja funktionshindrades rättigheter och värdighet. Parlamentet välkomnar den särskilda kommitténs beslut 2003 om att inrätta en arbetsgrupp för att utarbeta och lägga fram ett förslag till text som skulle vara en förhandlingsgrund när FN:s medlemsstater och observatörer utarbetar ett förslag till konvention vid den särskilda kommitténs nästa sammankomst, samt en grund för deltagande för funktionshindrades frivilligorganisationer.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande, där kommissionen slår fast sin ståndpunkt om denna eventuella konvention. Parlamentet betonar att kommissionen visserligen efterlyser en FN-konvention men samtidigt har misslyckats med att utarbeta en tidtabell för ett framtida allmänt EU-direktiv om funktionshindrades rättigheter. Kommissionen har inte heller gjort några verkliga politiska åtaganden om att integrera funktionshindrades rättigheter med politiken för utvecklingssamarbete.

4.	Europaparlamentet noterar att EU:s medlemsstater inte har några särskilda bestämmelser som generellt beaktar funktionshindrades särskilda förhållanden och att deras rättssystem fortfarande innehåller stora skillnader på detta område.

5.	Europaparlamentet noterar att unionens åtgärder när det gäller funktionshindrade har varit minimala och nästan endast avsett inrättande av en generell ram för lika behandling i arbetslivet i samband med det bekämpande av diskriminering som fastställts i artikel 13 i EG-fördraget.

6.	Europaparlamentet vidhåller att Europeiska unionen, oavsett hur det går med arbetet inom FN, måste gå i bräschen för utvecklingen genom att införa ett direktiv om funktionshindrades rättigheter.

7.	Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inbegripa en särskild referens till skydd av funktionshindrades rättigheter i den kommande EU-konstitutionen, i den artikel som avser EU:s mål.

8.	Europaparlamentet rekommenderar att beslut om åtgärder som föreslås med artikel 13 i EG-fördraget som rättslig grund skall fattas med kvalificerad majoritet i stället för genom enhällighet.

Europaparlamentet insisterar på att resultatet av denna process måste bli en rättsligt bindande konvention med en effektiv övervakningsmekanism, i likhet med de sex människorättskonventioner som FN redan antagit, bland annat de tre särskilda konventionerna om bekämpning av diskriminering av barn, rasdiskriminering och diskriminering av kvinnor. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att enas om att arbeta för ett sådant resultat och, genom att inom EU:s och sin egen nationella utvecklings- och samarbetspolitik prioritera funktionshindrade och deras rättigheter, bidra till att den framtida konventionen skall bli meningsfull också i de fattigaste länderna.

10.

Europaparlamentet anser att de nuvarande och de framtida medlemsstaterna måste ha en ledande roll när det gäller att få organisationer där funktionshindrade deltar och organisationer som företräder funktionshindrade att bli fullt delaktiga när konventionen skall utarbetas och tillämpningen av dess bestämmelser övervakas. Parlamentet bör också involveras i denna process som en del av EU:s medverkan.

11.

Europaparlamentet anser att de funktionshindrade måste få gehör för sina egna synpunkter vid förhandlingarna och understryker vikten av att familjer, föräldrar och vårdnadshavare får vara med och säga sitt vid arbetet samt att organisationer med och för funktionshindrade också aktivt bör få medverka.

12.

Europaparlamentet anser att konventionen bör ha följande mål:

—	Att ge funktionshindrade ett fullständigt skydd av deras mänskliga rättigheter.

—	Att klargöra befintliga rättigheter och anpassa dem efter funktionshindrades behov, bland annat genom att ta itu med de barriärer som hindrar dem från att åtnjuta sina rättigheter fullt ut.

—	Att göra det lättare för de funktionshindrade att förverkliga sina strävanden och hjälpa dem ta till vara sina inneboende möjligheter.

—	Att prioritera funktionshindrade personer på politiska dagordningar och öka samarbetet och kunskapen på internationell nivå.

—	Att införa en ständig mekanism för övervakning av funktionshindrades mänskliga rättigheter i världen.

13.

Europaparlamentet anser att alla berörda parter skulle dra praktiska fördelar, eftersom parterna i konventionen och Europeiska unionen skulle få klarare och tydligare åtaganden när det gäller funktionshinder; vidare skulle det civila samhället kunna koncentrera sig på en sammanhållen enhet av normer i stället för de nu gällande sex separata normsamlingarna om mänskliga rättigheter som antagits av FN.

14.	Europaparlamentet anser att konventionen bör vara bindande för alla stater som är parter i den.

15.

Europaparlamentet anser att en framtida konvention om funktionshindrades rättigheter bör grundas på och innefatta följande principer:

—	Den rättighetsbaserade syn som innebär att de mänskliga rättigheter (medborgerliga och politiska samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter) som redan fastställts i olika traktater betonas och anpassas efter funktionshindrades behov.

—

Ett erkännande av att funktionshindrades behov måste tillgodoses - både allmänna behov och behov som är relaterade till en viss funktionsnedsättning, inbegripet så kallade dolda funktionshinder - vilket skulle innebära ett erkännande av olikheterna mellan funktionshindrade människor, särskilt personer med multipla och grava funktionshinder och deras familjer.

—	Utveckling av informationskampanjer till berörda personer (lärare, läkare och föräldrar), om så kallade dolda funktionshinder som dock visar sig tydligt i vardagslivet och skolarbetet.

—	Full delaktighet för funktionshindrade och organisationer med och för funktionshindrade när beslut fattas och organ inrättas - nationella och internationella - som rör dem.

—	Erkänsla för att många funktionshindrade drabbas av flera olika slag av diskriminering på grundval av kön, ras, ålder etc.

16.	Europaparlamentet anser att det när så är möjligt skall gå att i lag genomdriva att dessa rättigheter förverkligas, med konkreta tidsfrister för när så skall ha skett.

17.

Europaparlamentet anser att definitionen av funktionshinder bör omfatta alla personer med funktionsnedsättning, oavsett svårighetsgrad, att begreppet funktionshinder bör definieras såsom den funktionshindrades växelverkan med olika sociala hinder, både sådana som betingas av miljön och sådana som betingas av attityderna, och att definitionen av diskriminering i stort sett bör motsvara den som används i rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (7) samt avse direkt och indirekt diskriminering, rimliga anpassningsåtgärder (justeringar) och trakasserier.

18.	Europaparlamentet anser att rättsligt genomförbara åtgärder bör kombineras med insatser för att stödja funktionshindrades fulla deltagande i samhället och för att bekämpa fördomar och falska bilder av funktionshindrade.

19.

Europaparlamentet uppmanar FN:s medlemsstater att se till att åtminstone följande rättigheter för funktionshindrade anges i den framtida konventionen:

Rätt till livskvalitet

—	Skydd från nedvärderande och omänsklig behandling och instängning på institutioner.

Tillträde till arbete

—	Främjande av att funktionshindrade integreras i sysselsättning och utbildning.

—	Avskaffande av alla rättsliga och administrativa hinder för anställning.

—	Förbud mot alla former av diskriminering vid rekrytering, arbetsledning och befordran på arbetsplatsen, bland annat vägran att vidta rimliga anpassningsåtgärder (justeringar). Direktiv 2000/78/EG innehåller en bra modell för en sådan artikel.

—	Funktionshindrades rätt till lika lön för lika arbete eller arbete av lika värde.

Tillträde till utbildning och yrkesutbildning

—

Rätt till utbildning av lika kvalitet som främjar funktionshindrades utveckling, oberoende och delaktighet i samhället, såväl funktionshindrade barn som funktionshindrade vuxna. Detta kan åstadkommas antingen - i ideala fall - genom fullständiga och lika möjligheter att genomgå en traditionell utbildning, med de resurser, instrument och annat stöd (såsom tillgång till ny teknik) som krävs för delaktighet och utveckling, eller - om detta är nödvändigt för att uppfylla den enskilda individens särskilda behov - genom en specialutbildning tillsammans med barn och ungdomar med liknande funktionshinder. I båda fallen bör tillräckliga finansiella resurser tillhandahållas.

—

Rätt till lika tillträde till all högre utbildning, även yrkesutbildning, och till att få de resurser, instrument och annat stöd (såsom tillgång till ny teknik) som krävs för att funktionshindrade studenter skall kunna delta fullt ut i kurser och aktiviteter så att de kan fullfölja sin utbildning/yrkesutbildning.

—	Rätt till adekvat yrkesutbildning för personer som frivilligt hjälper funktionshindrade vuxna och barn för att de skall kunna hjälpa på ett sätt som är enkom anpassat efter olika slag av funktionshinder.

Rätt till integrering

—	Förebyggande och stegvis avveckling av alla barriärer för funktionshindrades tillträde till byggnader och anläggningar (även tillträde för hjälphundar) och allmänna transportmedel (inbegripet stationer och tjänster liksom transportinformation i begripliga former).

—	Rätt till ett eget boende på ett värdigt sätt i samhället i stället för på en institution, med rätt till tillgänglighet i bostäder och/eller bostäder med särskilt stöd, samt vid behov andra stödtjänster för att underlätta eget boende.

—	Rätt att få tillgång till de tekniska hjälpmedel och den assistans som behövs för att funktionshindrade skall kunna leva ett mera självständigt liv.

—	Lagfäst tillgång till varor och tjänster utan diskriminering.

—	Personalen vid alla ämbetsverk och organisationer bör få utbildning för bli mer medveten om funktionshinder.

Medborgerliga och politiska rättigheter

—	Lika medborgarrättigheter samt icke-diskriminering i bestämmelserna om invandring.

—	Rätt att rösta fritt och hemligt med lämpliga upplysningar och hjälpmedel (lättillgängliga vallokaler, mobil röstning eller poströstning samt röstsedlar och information om kandidater och politiska partier i begripliga former och på ett lättfattligt språk) samt rätt att bli vald.

—	Främjande av funktionshindrades delaktighet i samhällslivet och rätt att delta vid utformningen av åtgärder som påverkar funktionshindrade direkt och/eller indirekt, samtidigt som all lagstiftning skall ha konsekvensbedömningar för funktionshindrade.

—	Rätt till yttrandefrihet (erkännande av teckenspråk och blindskrift).

—	Rätt att få information, inbegripet offentliga dokument på ett tydligt och enkelt språk, utan specialtermer och i begripliga former (inbegripet lämplig utformning på sedlar och mynt så att de kan kännas igen av blinda och synskadade personer).

Tillgång till ekonomiskt stöd

—	Rätt till tillräckliga och passande offentliga bidrag som möjliggör ett värdigt liv.

—	Rätt till ersättning genom socialförsäkringen för de extra kostnader som hänger samman med funktionshindrades och, om tillämpligt, deras vårdares särskilda behov.

Tillgång till hälso- och sjukvård

—	Rätt till lika tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster (bland annat genom tillhandahållande av väl avvägd, objektiv och lämpligt presenterad information om tillgängliga hälso- och sjukvårdstjänster).

—	Rätt att personligen samtycka och ge tillåtelse till behandling och åtgärder som berör en själv. I de fall då denna rätt måste begränsas för personer med psykiska funktionshinder skall det för att förebygga missbruk införas lagfästa garantier och periodisk översyn.

—	Rätt att få ta del av personuppgifter och upplysningar om den egna hälsovårdssituationen.

—	Rätt att behandlas och få rådgivning av medicinsk personal som har genomgått en utbildning för kunskap om funktionsnedsättning.

Tillgång till kultur och fritid

—	Rätt att ha tillgång till TV, radio och Internet (bland annat med ljudbeskrivningar, tolkning till teckenspråk och undertextning av program, där det är lämpligt).

—	Rätt till lika tillträde till samt deltagande på lika villkor i verksamheten vid alla inrättningar för nöje, kultur och idrott.

—	Integrering av funktionshindrade i traditionella idrotter och idrottstävlingar.

Likhet inför de rättsvårdande myndigheterna och rätt till rättsskydd

—	Rätt till juridisk rådgivning, fri tolkning, översättningstjänster eller kommunikationsvägledning, alltefter behov, varvid ingen diskriminering skall få förekomma av personer som inte kan kommunicera verbalt.

—	Rätt till brottsofferskydd och ersättning som anpassas efter de särskilda förhållanden som uppkommer på grund av ett funktionshinder.

—	Rätt att bli praktiserande jurist, domare eller jurymedlem och att få det stöd som kan behövas för att utföra dessa uppgifter.

20.

Europaparlamentet anser att en övervakningskommitté i FN:s regi om rättigheter för funktionshindrade, som bör vara sammansatt med en majoritet av funktionshindrade, bör inrättas som ett kraftfullt och effektivt övervakningssystem för att identifiera åtgärder för att övervinna hinder och förbättra genomförandet av konventionen genom att:

—	utvärdera rapporter som regelbundet tillhandahållits av stater och icke-statliga organisationer om framsteg och problem i genomförandet av konventionen och ge rekommendationer till dessa stater,

—	identifiera samarbetsområden bland staterna och mellan staterna och de behöriga organen för att underlätta genomförandet av konventionen,

—	motta klagomål från enskilda eller icke-statliga organisationer och svara på framställningar om oberoende undersökningar.

21.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Förenta nationerna, rådet, kommissionen, medlemsstaternas och de blivande medlemsstaternas regeringar samt Mexikos regering.

(1) EGT C 364, 18.12.2000.

(2) EGT C 187, 18.7.1988, s. 236.

(3) EGT C 379, 7.12.1998, s. 66.

(4) EGT C 21 E, 24.1.2002, s. 246.

(5) EGT C 140 E, 13.6.2002, s. 599.

(6) EGT L 335, 19.12.2001, s. 15.

(7) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.

+	antogs
-	förkastades
↓	bortföll
T	drogs tillbaka
ONU (...,...,...)	omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)
EO (...,...,...)	elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)
delad	delad omröstning
särsk.	särskild omröstning
ÄF	ändringsförslag
AC	kompromissändringsförslag
pc	motsvarande del
S	ändringsförslag om strykning
=	identiska ändringsförslag
§	punkt
art	artikel
skäl	skäl
PR	resolutionsförslag
PRC	gemensamt resolutionsförslag
SEK	sluten omröstning

Avser	ONU etc	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
endast en omröstning		+	kvalificerad majoritet erfordrades

Avser	ONU etc	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
endast en omröstning		+

Avser	ONU etc	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
endast en omröstning		+

Avser	ÄF nr	Från	ONU etc	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning	3-19 21-26 28-32 34-35 37-40	utskottet		+
ändringsförslag från ansvarigt utskott — särskild omröstning	1	utskottet	ONU	-	25, 488, 42
	2	utskottet	ONU	-	227, 281, 43
	20	utskottet	särsk./EO	-	65, 274, 211
	33	utskottet	särsk.	-
	43	utskottet	ONU	-	229, 290, 42
	44	utskottet	delad
			1	-
			2	+
	45	utskottet	ONU	+	367, 155, 38
artikel 15	50	PPE-DE + PSE + Verts/ALE + ELDR		+
artikel 18	36	utskottet		-
artikel 18	53	PPE-DE + PSE + ELDR + Verts/ALE		+
artikel 20	41	utskottet		-
artikel 20	54	PPE-DE + PSE + ELDR + Verts/ALE		+
artikel 55	55	PPE-DE, PSE + Verts/ALE		+
artikel 27a	42	utskottet	särsk.	↓
artikel 57	51	PPE-DE + PSE + Verts/ALE + ELDR		+
artikel 59	52	PPE-DE + PSE + Verts/ALE + ELDR		+
artikel 72	56	PPE-DE + Verts/ALE	ONU	+	454, 19, 81
skäl (sammanslagen omröstning)	46-47	PPE-DE + PSE + Verts/ALE + ELDR		+
skäl	48	PPE-DE + PSE + Verts/ALE + ELDR	ONU	+	443, 64, 42
skäl	49	PPE-DE + PSE + Verts/ALE + ELDR	särsk.	+
omröstning: ändrat förslag				+
omröstning: lagstiftningsresolution				+