(2004/C 84 E/0785)

SKRIFTLIG FRÅGA P-0949/04

från Raffaele Costa (PPE-DE) till kommissionen

(22 mars 2004)

Ämne:   Svårigheter för italienska aktörer i gjuteribranschen

De senaste månaderna har ett allt större antal aktörer inom den italienska stålsektorn drabbats av en negativ utveckling av produktionen. Den alarmerande situationen har många orsaker. Dels blir råvarorna (hematittackjärn, segtackjärn, tackjärns- och stålskrot samt koks) ständigt dyrare, i synnerhet efter att den kinesiska regeringen infört exportrestriktioner på grund av den mycket stora förbrukningen av dessa material i Kina och andra länder i Asien (Kina står för en tredjedel av världens stålproduktion). Många anställda inom stålsektorn är även missnöjda med att den italienska regeringen klassificerar stålskrot som avfall. Dessa, och även andra faktorer, har under de senaste 12 månaderna lett till en kraftig prisstegring på råvaror till gjuterier på upp till 45-70 procent när det gäller stålskrot, och 60 till 100 procent när det gäller järnlegeringar (molybden, nickel och vanadium). Situationen förefaller ohållbar och kan, redan på kort sikt, leda till en allvarlig produktions- och sysselsättningskris.

Kan kommissionen svara på vilka åtgärder den avser att vidta så snart som möjligt för att tackla dessa problem? Kan kommissionen också svara på om den har för avsikt att utöva påtryckningar på den kinesiska regeringen för att den ska acceptera handelsavtal som är mindre ogynnsamma för gemenskapens verksamheter inom stålsektorn?

Svar från Erkki Liikanen på kommissionens vägnar

(15 april 2004)

Kommissionen följer med stort intresse utvecklingen på världsmarknaden för råvaror, särskilt hur den asiatiska regionens växande efterfrågan har påverkat marknaden och priset på dessa varor i unionens länder. Gjuteribranschen är en av de mest drabbade industrisektorerna just nu, eftersom priset på alla de råvaror som branschen behöver för sin produktion har gått upp samtidigt, framför allt stålskrot, koks och järnlegeringar.

Kommissionen instämmer i parlamentsledamotens analys att vissa av de svårigheter som den italienska gjuteribranschen nu går igenom kan bero på Kinas spektakulära industriella utveckling, som på grund av det växande behovet av råvaror har skapat spänningar på marknaden och en kraftig internationell prisökning.

Kommissionen har därför tagit kontakt med de kinesiska myndigheterna för att undersöka möjliga lösningar på de problem som direkt har att göra med den kinesiska regeringens handelsåtgärder, framför allt exportlicenserna för koks. Kina är världens främsta exportör av denna råvara, men på grund av den växande efterfrågan på den inhemska marknaden försökte landet nyligen begränsa exporten genom att införa handelsrestriktioner. Kommissionen har tagit upp frågan om huruvida sådana åtgärder är förenliga med Världshandelsorganisationens (WTO:s) bestämmelser med de kinesiska myndigheterna.

Problemet med stålskrot är annorlunda. EU är en stor producent och exportör av stålskrot och har inga svårigheter med utbudet. Men eftersom världspriserna nu stiger kraftigt kan spekulationer uppkomma på alla nivåer i ledet för uppsamling och distribution av denna råvara, vilket kan förstärka de obetydliga störningarna på marknaden. Eftersom Italien har ett strukturellt underskott på stålskrot drabbas landet mer direkt när marknadsläget förändras, jämfört med de flesta av landets partner inom EU.

Att stålskrot klassificeras som skrot följer av en EG-lagstiftning som syftar till att reglera återvinningen med respekt för miljöprinciper. De nationella eller de lokala myndigheterna ansvarar för att genomföra denna lagstiftning i enlighet med bestämmelserna i ramdirektivet om avfallshantering (1).

Kommissionen kan försäkra parlamentsledamoten om att den kommer att fortsätta följa råvarumarknadens utveckling med största intresse, genom att använda alla de instrument som står till dess förfogande för att garantera att världshandeln med dessa produkter utvecklas enligt regler för öppen och lojal konkurrens.

(1)  Rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall, EGT L 194, 25.7.1975.