|
8.4.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 88/492 |
(2004/C 88 E/0505)
SKRIFTLIG FRÅGA P-0302/04
från Christa Randzio-Plath (PSE) till kommissionen
(2 februari 2004)
Ämne: Arbetsvillkoren för kvinnliga blomsterarbetare i Afrika, Asien och Latinamerika
Tyskland är den största importmarknaden för snittblommor från Latinamerika, Asien och Afrika. Majoriteten av dem som arbetar på plantagerna i dessa regioner är kvinnor. Ofta har de ytterst låga löner och osäkra anställningsvillkor. På grund av de undermåliga arbetsvillkoren och användningen av, i Europa ofta förbjudna bekämpningsmedel utan lämplig skyddsklädsel eller annan skyddsutrustning, utsätts dessa kvinnor för stora hälsorisker som cancer, luftvägsbesvär samt missfall och barn födda med missbildningar. Kvinnliga arbetare som organiserar sig i fackföreningar diskrimineras eller utsätts för press från arbetsledningens sida och följaktligen är det svårt att få till stånd en förbättring av villkoren av egen kraft.
|
1. |
I vad mån anser Europeiska kommissionen att det finns politiska och tekniska möjligheter till att efterskänka importtullen på produkter från företag som producerar enligt ekologiskt och socialt acceptabla förhållanden? Vilka andra instrument bedömer kommissionen kan användas för positiv diskriminering av blommor som producerats och sålts under rimliga villkor? |
|
2. |
Vilka övriga instrument, t.ex. handels- och samarbetsavtal, samt medel för utvecklingssamarbete utnyttjar EU för att påverka arbets- och hälsoförhållandena i tredje världen? |
|
3. |
Den 23 november 2003 inträffade en av de svåraste kemiolyckorna överhuvudtaget inom blomster-industrin på plantagen Aposentos Flowers i Bogotà, med ett stort antal skadade kvinnliga arbetare. I vad mån avser kommissionen reagera på detta och vilka åtgärder avser man vidta? |
Svar från Pascal Lamy på kommissionens vägnar
(1 mars 2004)
Respekt för de mänskliga rättigheterna, även grundläggande arbetsnormer, är en prioritet för EU. EU förespråkar, i sin handelspolitik, effektiv tillämpning av grundläggande arbetsnormer (enligt definition i ILO:s konventioner) genom uttryckliga ordningar och framför allt genom det allmänna preferenssystemet (GSP). I detta system kan ett land få extra tullförmåner om det följer överenskomna internationella grundläggande arbetsnormer (ILO:s grundläggande konventioner) eller om det uppfyller de viktigaste punkterna i internationellt erkända standarder och riktlinjer för hållbar förvaltning av tropiska regnskogar. I många av gemenskapens befintliga bilaterala avtal hänvisas också till respekt för grundläggande arbetsnormer, till exempel Cotonouavtalet och avtalet med Chile. Den kompletterande rollen som tekniskt stöd spelar i detta sammanhang är viktigt.
|
1. |
Användningen av tullförmåner och förmånshandelsordningar, som det allmänna preferenssystemet (GSP), i syfte att stimulera handel med sådana produkter som producerats under önskvärda förhållanden skapar inte desto mindre både tekniska och politiska svårigheter. Den tekniska svårigheten är att själva produkten kan vara omöjlig att urskilja från de produkter som producerats under förhållanden som inte lever upp till de standarder som EU vill främja, samtidigt som importtullar måste avse produkter som kan skiljas åt, så att tulltjänstemännen kan ta ut lämplig tull. Den politiska svårigheten ligger i att det ännu inte finns något avtal mellan WTO:s medlemmar som säger att det är befogat att behandla en produkt annorlunda beroende på det sätt den producerats på. Suveräna stater ser det som sin befogenhet att välja och driva igenom sin egen ordning för sociala angelägenheter och miljö. Eftersom EU måste respektera restriktionerna i de fördrag som dessa länder kan ha undertecknat, har unionen inte befogenhet att föreskriva dessa villkor utanför sina egna gränser, annat än enligt avtal som köpare av varor. WTO-medlemmar har emellertid möjlighet att vidta frivilliga åtgärder för positiv särbehandling av varor som producerats och saluförts på rättvist sätt (till exempel genom att ge stöd åt ett märke). |
|
2. |
Det är därför som kommissionen med intresse har iakttagit utvecklingen av en rörelse för rättvis handel med blommor och utvecklingen av program för rättvis och etisk handel i allmänhet. Genom dessa kan kunder påverka produktionsförhållandena genom att endast välja produkter som lever upp till hans eller hennes förväntningar och önskningar. Kommissionen har för avsikt att övervaka följderna av de aktuella programmen och överväger aktivt om några intiativ på europeisk nivå kan göra dem mer effektiva. Hälsosituationen för jordbruksarbetare är en viktig punkt när det gäller utvecklingssamarbetet. Särskilda program utarbetas alltid i samarbete med mottagarländerna. Ett exempel på ett program inom detta område är bekämpningsmedelsprogrammet, en verksamhet i alla AVS-länderna med en budget på 29,12 miljoner euro. Den leds av COLEACP (se www.coleacp.org) och ett av dess huvudmål är säkerhet vid användning av bekämpningsmedel. Mer generellt utförs en hållbarhetsbedömning för varje avtal som förhandlas för att bedöma potentiell handelsrelaterad inverkan på miljön, den sociala utvecklingen och ekonomierna. Fattigdom, jämställdhet mellan könen och hälsa är sociala dimensioner som värderas i varje bedömning. Till slut integreras bedömningsresultaten i politiken för att hjälpa till att garantera sammanhållning mellan handels- och utvecklingspolitikerna och dämpa negativa effekter för eftersatta sociala grupper. Kommissionen är också aktivt engagerad i utvecklingen av företagens sociala ansvar med fokus på utvecklingsländer. Utöver att förespråka ett antal etablerade instrument för socialt ansvarstagande, upprättade kommissionen år 2002 Europeiska forumet om företagens sociala ansvar med deltagande av flera berörda aktörer till följd av sitt meddelande om företagens sociala ansvar (1). Forumets rundabords-möte om utvecklingsfrågor granskade ett antal frågor om hållbar utveckling och stärkande av sociala standarder och miljöstandarder i utvecklingsländer. Där ingick rollen för världsomfattande normer och kodexar för företags sociala ansvar, möjligheten att utveckla sektorspecifika insatser för företagens sociala ansvar, behovet av att utveckla medvetande om företagens sociala ansvar på lokal och regional nivå och vikten av att se till att metoder för det sociala ansvarstagandet gäller genom hela leveranskedjan i utvecklingsländer. |
|
3. |
Kommissionen hörde om kemikalieolyckan på Aposentos-plantagen i november 2003 och beklagar denna. Det är utanför kommissionens befogenheter att vidare reagera på en sådan situation som uppstår i tredje land, men EU:s samarbetsprogram är inriktade på att undvika situationer som den i Bogotás blomsterindustri. I Colombia stöder kommissionen till exempel den nationella fackföreningsskolan (Escuela Nacional Sindical) som ska främja respekten för sociala och ekonomiska rättigheter i landet. Dessutom kommer sociala frågor att vara centrala på det kommande toppmötet mellan EU, Latinamerika och Västindien i Guadalajara, Mexiko, den 28 maj. |
(1) KOM(2002) 347 av den 2 juli 2002.