|
27.3.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 78/671 |
(2004/C 78 E/0715)
SKRIFTLIG FRÅGA P-3910/03
från Amalia Sartori (PPE-DE) till kommissionen
(10 december 2003)
Ämne: Olyckor i hemmet och hemmet som arbetsplats
Antalet olyckor som sker i hemmet har stigit oroväckande inte bara i Italien utan även i andra länder.
Av statistiken framgår att mer än tre miljoner människor råkar ut för en olycka i hemmet varje år. I över sju tusen av dessa fall har olyckan dödlig utgång. Enligt uppgifter från Världshälsoorganisationen är denna typ av olycksfall, som drabbar människor i alla åldrar, den främsta dödsorsaken bland barn i de utvecklade länderna, även om husmödrar är den grupp som absolut sett drabbas mest.
Det finns många olika orsaker till olyckor i hemmet. Ofta handlar det om ouppmärksamhet, likgiltighet, otillräcklig kunskap om och/eller bristande efterlevnad av säkerhetsbestämmelser, eller förekomst i hemmet av farliga anordningar eller kemiska ämnen, men även, och kanske framför allt, en bristande kultur när det gäller säkerhet och förebyggande arbete.
Med tanke på att husmödrar utgör en kategori arbetstagare som ofta glöms bort i arbetsskyddslagstift-ningen skulle en avgörande lösning kunna bestå i att betrakta hemmet som en arbetsplats, i motsats till vad som slås fast i rådets direktiv 98/24/EC (1) av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet.
I italiensk lag nr 493 av den 3 december 1999 om hälsoskydd i bostäder och försäkringar mot olyckor i hemmet (2) jämställs hemmet med en arbetsplats.
Hur tänker kommissionen agera i denna fråga?
Anser kommissionen att det finns anledning att införa bestämmelser i enlighet med den italienska lagen för att erbjuda bättre skydd åt husmödrar?
Svar från Anna Diamantopoulou på kommissionens vägnar
(19 januari 2004)
Kommissionen delar parlamentsledamotens oro över antalet olyckor i hemmet.
Skyddet av arbetstagare i arbetet regleras genom rådets ramdirektiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (3) och genom de 17 särdirektiv som antagits i enlighet med artikel 16.1 i ramdirektivet. Enligt artikel 3 i direktiv 89/391/EEG avses med arbetstagare ”varje person anställd av en arbetsgivare, inklusive praktikanter och lärlingar men inte arbetstagare i arbetsgivarens hushåll”. Då husmödrar enligt lydelsen i direktiv 89/391/EEG inte är anställda av en arbetsgivare omfattas de inte av tillämpningsområdet för detta direktiv eller dess särdirektiv. Det gäller bl.a. det direktiv som parlamentsledamoten nämner, rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (4).
Naturligtvis har medlemsstaterna möjlighet att anta detaljbestämmelser som syftar till att skydda husmödrar från hälsorisker och säkerhetsrisker. Det exempel som parlamentsledamoten beskriver, nämligen den italienska lagen nr 493 av den 3 december 1999”om hälsoskydd i bostäder och försäkringar mot olyckor i hemmet”, är i sammanhanget mycket intressant och skulle kunna tjäna som förebild för andra medlemsstater.
Då gemenskapslagstiftningen inom området för skydd av hälsa och säkerhet grundar sig på artikel 137 i EG-fördraget, som föreskriver att minimikrav inom detta område endast behöver antas när det gäller skydd av arbetstagare, har kommissionen inga planer på att vidta särskilda åtgärder på gemenskapsnivå för att jämställa hemmet med en arbetsplats.
(1) EGT L 131, 5.5.1998, s. 11.
(2) Offentliggjord i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 1999.