SKRIFTLIG FRÅGA E-2193/03

från Glenys Kinnock (PSE) till kommissionen

(2 juli 2003)

Ämne: Framtiden för Förenade kungarikets stålindustri

Känner kommissionen till de påståenden som framförts av företaget Corus UK Ltd om att kapaciteten för stålproduktion visserligen skurits ned i andra medlemsstater av EU under de senaste åren, men att en avsevärd del av denna kapacitet varit ordentligt underutnyttjad och de faktiska produktionsvolymerna inte alls ändrats särskilt mycket? Dessutom hävdas det att avsevärda belopp i form av statligt stöd använts för att uppmuntra dessa kapacitetsförändringar och att det i många fall gjorts nyinvesteringar i de anläggningar som fått kvarstå. Går inte det här emot reglerna för statligt stöd?

Vad tänker kommissionen förresten göra för att uppmuntra till rationalisering av stålproduktionen i de anslutande länderna? Håller kommissionen med om att de stålproducerande anslutande länderna inte handlat tillräckligt snabbt för att lägga om sin kapacitet? Företaget Corus UK anser att de kapacitetsomläggningar som kommer att ske före 2007 kommer att göras för sent och inte heller vara tillräckligt omfattande.

Svar från Erkki Liikanen på kommissionens vägnar

(6 augusti 2003)

Kommission känner inte till några nyligen inkomna klagomål från Corus United Kingdom Ltd i enlighet med vad ledamoten angett. Men kommissionen skulle vilja påpeka att stålproduktionskapaciteten har minskat med ungefär 60 miljoner ton från början av 1980-talet och fram till mitten av 1990-talet. Det faktum att resultatet har hållit sig stadigt på ungefär 160 miljoner ton är en återspegling av en förbättrad produktivitet tillsammans med fortsatta investeringar och tekniska förbättringar. Alla sådana investeringar har skett inom ramen för en specifik statlig stödordning, med begränsat stödberättigande enligt klart definierade villkor som är strikt kontrollerade. Som ett led i denna process gav kommissionen, efter enhälligt beslut från alla medlemsstater, nationella myndigheter tillstånd att bevilja nödvändigt omstruktureringsstöd till stränga villkor. En noggrann kontrollmetod infördes för att följa upp det beviljade stödet. Kommissionen och rådet kom samtidigt överens om att inga fler beslut av detta slag skulle fattas för att undsätta eller omstrukturera stålindustriföretag inom EU.

Förenade kungariket tog del i detta arbete på samma nivå som övriga medlemsstater. Sedan 1995 har det inte funnits några nya omstruktureringsprogram med stöd från allmänna medel och därför får enskilda företag fatta sina egna strategiska beslut helt självständigt. Stålindustriföretagen har agerat på marknaden under antagandet att det inte fanns några fler omstruktureringsstöd tillgängliga för dem. Kommissionen ansåg att om detta sakernas tillstånd skulle komma att ändras i framtiden, skulle det inte finnas några garantier för att stålindustriföretagen inte skulle strunta i att anstränga sig för att minska kostnaderna och öka konkurrenskraften, vilket därmed skulle riskera att omintetgöra de enorma ansträngningar som redan hade gjorts. Kommissionen beslutade därför den 19 mars 2002 att förbudet mot stöd för undsättning och omstrukturering av stålindustriföretag som hade problem skulle fortsätta efter det att kol- och stålunionsfördraget löpte ut den 23 juli 2002(1).

Kommissionen har också beslutat att regionala investeringsstöd fortfarande bör vara förbjudna efter det att kol- och stålunionsfördraget löper ut(2).

Omstruktureringen av stålindustrin i de nya medlemsstaterna är ännu inte slutförd. Detta erkändes under anslutningsförhandlingarna av alla berörda parter. Inom ramen för förhandlingarna har övergångsperioder bestämts för Tjeckien och Polen fram till årsskiftet 2006 för att låta dessa länder avsluta sin omstrukturering av stålsektorn och göra de företag som fortfarande är offentligt ägda mer attraktiva för privata investerare.

Kommissionen har tagit aktiv del i bedömningen av nationella omstruktureringsplaner i de nya medlemsstaterna och kommissionen kommer att fortsätta sitt engagemang i framtiden. Detta har gjort att stränga villkor har kunnat anges för de högsta belopp av omstruktureringsstöd som kan beviljas till mottagande företag, liksom för nedläggning av dåligt fungerande och gammalmodiga anläggningar. De nya medlemsstaterna har förbundit sig att följa dessa villkor, vilket har skrivits in i anslutningsfördraget.

För Slovakien, som privatiserade sin stålindustri 2000, har en övergångsperiod bestämts under vilken mottagande företag kan få skattelättnader för att kompensera bibehållen sysselsättning. Under denna tid, som upphör vid årsskiftet 2008, har Slovakien förbundit sig att respektera den angivna begränsningen av produktion och försäljning av stålprodukter på den utvidgade unionens marknad.

Detaljerade uppföljningsvillkor är angivna i anslutningsfördraget och kommissionen kommer att rapportera om uppnådda resultat regelbundet.

(1) Meddelande från kommissionen om stöd till undsättning och omstrukturering samt nedläggningsstöd till stålsektorn. EGT C 70, 19.3.2002.

(2) Meddelande från kommissionen om sektorsövergripande rambestämmelser för regionalt stöd till stora investeringsprojekt. EGT C 70, 19.3.2002.