SKRIFTLIG FRÅGA P-0183/03 från Jean-Louis Bernié (EDD) till kommissionen. Undantag för flyttfåglar.
Europeiska unionens officiella tidning nr 161 E , 10/07/2003 s. 0190 - 0191
SKRIFTLIG FRÅGA P-0183/03 från Jean-Louis Bernié (EDD) till kommissionen (24 januari 2003) Ämne: Undantag för flyttfåglar Vid de pågående medlemskapsförhandlingarna skall kommissionen ha beviljat Malta undantag för jakt på flyttfåglar under våren. Stämmer detta? Om så är fallet, vilka är villkoren för detta undantag? Har Frankrike begärt undantag för jakt på flyttfåglar? Om så är fallet, vilka undantag har begärts och när kan Frankrike hoppas på att de beviljas? Svar från Günter Verheugen på kommissionens vägnar (14 februari 2003) Genomförandet av rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar(1), nedan kallat fågeldirektivet, behandlades inom ramen för anslutningsförhandlingarna med Malta om miljökapitlet. Beträffande vårjakt på flyttfåglar har överenskommits att Malta från och med anslutningen skall genomföra de relevanta bestämmelserna i direktivet till fullo. I artikel 9 i direktivet tillåts dock undantag på vissa, mycket stränga villkor. Om Malta önskar tillåta vårjakt måste landet se till att alla krav i artikel 9 är uppfyllda samt att all tillåten jakt sker under strängt kontrollerade förhållanden och är begränsad till att omfatta enbart ett litet antal fåglar. Dessutom övervakas tillämpningen av artikel 9 av kommissionen och i det fall Malta väljer att tillämpa artikel 9 är landet förpliktat att årligen avlägga rapport om detta. Av denna anledning kan fågeljakt på Malta från och med anslutningen enbart ske inom de gränser som föreskrivs i direktivet. Beträffande frågeställarens fråga om huruvida Frankrike ansökt om undantag i fråga om jakt på flyttfåglar bör det erinras om att medlemsstaterna inte behöver ansöka om undantag för jakt på skyddade fåglar. När det gäller fastställandet av jaktsäsongerna har Frankrike dock grundat sin lagstiftning på artikel 7.4 i fågeldirektivet, i stället för att tillämpa artikel 9 för att avvika från bestämmelserna om jakt i artikel 7 i fågeldirektivet. I artikel 2 i den franska förordningen nr 2000-754 i artikel 2 ges emellertid en möjlighet att förlänga perioden för fångst, hållande i fångenskap och annan förnuftig användning av vissa fåglar i litet antal. I sitt beslut kunde den franska högsta förvaltningsdomstolen (Conseil d'Etat) inte ta ställning till lagligheten av artikel 2 i förordning nr 2000-754. Den ansåg att man för att kunna svara på denna fråga måste veta huruvida det är möjligt att tillämpa artikel 9.1 c i fågeldirektivet för att göra ett undantag för jakt, i synnerhet för föreslagna förlängningar av jaktsäsongerna. Detta är skälet till att den franska högsta förvaltningsdomstolen i januari 2002 hänsköt flera frågor rörande tolkningen av möjligheten att medge undantag när det gäller jakt till Europeiska domstolen. Ytterligare klargörande kan erhållas först efter det att domstolen uttalar sig om den begäran om förhandsavgörande som nyligen inlämnats av den franska högsta förvaltningsdomstolen. (1) EGT L 103, 25.4.1979.