SKRIFTLIG FRÅGA P-3854/02

från Rodi Kratsa-Tsagaropoulou (PPE-DE) till kommissionen

(23 december 2002)

Ämne: Eftersläpning i Grekland på området för innovationer

Enligt rapport 2000 om innovationer ligger Grekland långt efter övriga europeiska länder enligt alla betydelsefulla indikatorer på området för innovation och ny teknik. Endast 1,4 procent av arbetstagarna deltar i program för livslångt lärande jämfört med 8,5 procent i genomsnitt i gemenskapen, och endast 9,9 procent av hushållen har tillgång till Internet jämfört med 37 procent i övriga Europa. Innovationsnivån bland små och medelstora företag ligger på 20 procent jämfört med ett gemenskapsgenomsnitt på 44 procent. Enligt flera av indikatorerna är tillväxten långsammare än genomsnittet i Europeiska unionen. Kan kommissionen därför peka på de grundläggande bristerna i den grekiska politiken, som har orsakat denna situation? Vilka slutsatser drar kommissionen av de grekiska erfarenheterna när det gäller den politik som skall tillämpas i de nya medlemsstaterna?

Svar från Erkki Liikanen på kommissionens vägnar

(29 januari 2003)

Den europeiska resultattavlan för innovation 2002 visar att Grekland ligger under EU-genomsnittet när det gäller innovation. Men Grekland har gjort stora framsteg, t.ex. ökar utgifterna för forskning och utveckling (FoU) både för den offentliga sektorn och näringslivet mycket snabbare än genomsnittet i unionen. Grekland ligger också över genomsnittet när det gäller utgifter för informations- och kommunikationsteknik och deltagande i livslångt lärande.

Observera att resultattavlan för innovation visar det samlade nationella resultatet när det gäller innovation men inte ger någon uppfattning om den nationella politiken för att främja innovation. Resultattavlan är ett av instrumenten i lägesrapporterna om innovation i Europa (European Trend Chart on innovation). Uppgifterna i resultattavlan kompletteras bl.a. av en stor databas med de nationella politiska åtgärderna och utarbetandet av halvårsvisa nationella rapporter om innovationspolitiken. Rapporterna finns tillgängliga på följande Internetadress: http://trendchart.cordis.lu. De har utarbetats av oberoende experter och godkänts av företrädare för de nationella myndigheterna. De återspeglar därför inte nödvändigtvis kommissionens eller de nationella myndigheternas synpunkter.

De senaste nationella rapporterna om den grekiska politiken till förmån för innovation visar att ansträngningarna har intensifierats, och bekräftar alltså de ovannämnda tendenserna. Ett stort antal nya politiska åtgärder har vidtagits 2002 för att snabbt hämta in Greklands underskott på innovationsområdet.

Dessutom har tolv av totalt tretton grekiska regioner som ett komplement till de operativa ERUF-programmen (Europeiska regionala utvecklingsfonden) under 2001 och 2002 lagt fram ett regionalt program för innovativa ERUF-åtgärder för att ta fram nya innovationsprocesser som ska användas mer allmänt och leda till en varaktig utveckling av den egna regionen. Sex regionala program för innovativa åtgärder har godkänts under 2002, och de sex återstående programmen behandlas för närvarande. Detta visar att de grekiska regionerna vill stärka sin innovationsförmåga och minska underskottet när det gäller teknisk innovation och nya tekniker.

Som ett exempel kan nämnas att de regionala grekiska programmen främst inriktar sig på åtgärder för att främja tekniköverföring, skapande av nya högteknologiföretag och nätverk mellan forskningscentra, inrättande av sektorsvisa kluster av små och medelstora företag på regional nivå och små och medelstora företags användning av informations- och kommunikationsteknik för att förbättra konkurrenskraften på det internationella planet.

Beträffande möjligheten att dra lärdom av Greklands erfarenheter när det gäller vilken politik som ska tillämpas i de nya medlemsstaterna bör det påpekas att dessa stater är mycket olika sinsemellan. Det är därför mycket svårt för kommissionen att dra några generella slutsatser som kan tillämpas på samtliga nya medlemsstater. European Trend Chart innehåller dock ett antal workshops om benchmarking för att de nuvarande och blivande medlemsstaterna ska kunna utbyta nationella erferenheter och bästa praxis om innovationspolitik. Dessa workshops fungerar som en inlärningsmiljö, där man kan lära av varandra i konkreta frågor och sedan anpassa dessa erfarenheter till sina egna förhållanden. Slutsatserna från dem finns tillgängliga på följande adress: http://trendchart.cordis.lu/Benchmarking/index.cfm.