SKRIFTLIG FRÅGA E-3848/02

från Erik Meijer (GUE/NGL) till kommissionen

(9 januari 2003)

Ämne: Att i förväg undvika anklagelser om partisk fördelning av offentliga medel till folkomröstningar om EU-medlemsskap i kandidatländerna

1. Skall det hållas folkomröstningar i samtliga tio kandidatländer, som skall visa om folket godkänner eller avvisar den anslutning som är planerad till den 1 maj 2004, eller finns det undantag? I vilka länder, där regeringen avser att ansluta landet till EU, kommer det inte att hållas någon folkomröstning?

2. Vem är finansiellt ansvarig för dessa folkomröstningar, och vem fördelar eventuella bidrag till information eller propaganda mellan företrädarna för ja-sidan och företrädarna för nej-sidan?

3. Vad avser man att göra för att motverka riskerna att företag med eventuella särskilda intressen eller av företag finansierade fonder satsar stora pengar på propaganda för ett folkomröstningsresultat som passar deras förmodade egenintressen?

4. Stämmer det som Ivar Raig före detta ledamot av Estlands parlament hävdar, nämligen att 99,9 procent av de medel som hans land får av kommissionen för att arrangera en folkomröstning går till Ja till EU medan Nej till EU får 0,1 procent? Vilka kriterier finns för fördelning av eventuella EU-bidrag vid folkomröstningar?

5. Anser kommissionen liksom jag att en omfattande och ensidigt partisk finansiering genom offentliga medel eller medel från företag till förmån för dem som pläderar för anslutning kan väcka misstankar och rent av framkalla anklagelser om att väljarna bara har förletts av ett påkostat propagandabombardemang att rösta för en anslutning?

6. Vad gör kommissionen för att hindra att det snart i vissa nya medlemsstater eventuellt kan visa sig att opinionsmätningar före och efter folkomröstningen ger vid handen att en majoritet är motståndare till en anslutning, trots att folkomröstningsresultatet visade motsatsen?

7. Är kommissionen beredd att arbeta för att eventuella medel till offentlig plädering för olika ståndpunkter fördelas lika mellan förespråkare för och motståndare till en anslutning, så att folkomröstningsresultatet inte i efterhand kan göras till föremål för ständiga politiska bråk, anklagelser om kränkning av folkens rätt till självbestämmande eller kritik av det demokratiska styrelsesättets trovärdighet?

Svar från Günter Verheugen på kommissionens vägnar

(13 februari 2003)

Vad kommissionen känner till planeras det folkomröstningar i nio av de tio kandidatländer som skall ratificera anslutningsfördraget som kommer att undertecknas i Aten den 16 april 2003.

När det gäller Cypern kommer en folkomröstning att hållas endast om de diskussioner som förs med utgångspunkt i de förslag som FN:s generalsekreterare har lagt fram resulterar i en politisk lösning.

I enlighet med bestämmelserna i artikel 49 i Fördraget om Europeiska unionen skall anslutningsfördraget föreläggas samtliga avtalsslutande stater för ratifikation i överensstämmelse med deras konstitutionella bestämmelser. Det är de berörda myndigheterna i respektive kandidatland som har ansvaret för genomförandet av en folkomröstning. Kommissionen varken finansierar eller är på något annat sätt inbegripen i hur folkomröstningar eller kampanjer i anslutning därtill ordnas i kandidatländerna.

Kommissionen genomför en kommunikationsstrategi för utvidgningen i alla medlemsstater och kandidatländer. Strategin är till stor del decentraliserad och sköts av kommissionens delegationer och representationer. I Estland finansieras den genom Phareprogrammets budget och genomförs av kommissionens delegation. Närmare uppgifter om situationen när det gäller genomförandet av kommunikationsstrategin publiceras regelbundet på kommissionens webbplats: http://europa.eu.int/comm/enlargement/communication/index.htm.

Den estniska regeringen fick genom Phareprogrammets budget 2001 sammanlagt 300 000 euro till informationsverksamhet om Europeiska unionen. Medlen används för att tillhandahålla objektiv information om Europeiska unionen.

Den estniska regeringen har tillsammans med Open Estonia Foundation nyligen meddelat att det inom ramen för folkomröstningskampanjen skall hållas ett separat anbudsförfarande för det civila samhällets organisationer som vill informera om unionen. Anbudsförfarandets budget uppgår till sammanlagt 2,1 miljoner estniska kronor och finansieras via statsbudgeten och Soros Foundation. Såvitt kommissionen känner till skall hälften av beloppet användas till att finansiera informationsprojekt och den andra hälften till att finansiera projekt inriktade på folkomröstningskampanjen. Ungefär 500 000 estniska kronor kommer på så sätt att gå till de som driver en kampanj mot anslutning och lika mycket till de som driver en kampanj för anslutning. Mer information finns på webbplatsen för den estniska regeringens sekretariat för Europainformation: http://www.elis.ee/.

Parlamentsledamoten kan inte förvänta sig att kommissionen ingriper i en eventuellt blivande medlemsstats inrikespolitiska arrangemang när det gäller finansieringen av landets politiska kampanjer, lika lite som kommissionen har en sådan roll i de nuvarande medlemsstaterna.