SKRIFTLIG FRÅGA E-3147/02

från Roberta Angelilli (UEN) till kommissionen

(4 november 2002)

Ämne: Utnyttjande av fondmedel för storstadsområden

Social sammanhållning och hållbar utveckling har för många europeiska städer blivit en akut fråga på grund av försämringar i miljön och försämrad livskvalitet för stadsinvånarna. Europeiska unionen har därför de senaste åren tagit initiativ till flera insatser för att förbättra städerna och stadsinvånarnas livskvalitet.

Kommissionen har vid flera tillfällen framhållit att lokala och regionala myndigheter, som på grund av stora sociala, ekonomiska och miljömässiga problem är i stort behov av medel, inte utnyttjar de europeiska fonderna i tillräckligt hög utsträckning.

Jag skulle vilja ställa följande frågor till kommissionen:

1. Finns det någon uttömmande undersökning om storstadsområdena?

2. Finns det någon handlingsplan för olika stadsområden, framför allt de europeiska huvudstäderna?

3. Kan kommissionen ge en generell och jämförande redogörelse för hur de europeiska huvudstäderna utnyttjar denna typ av fonder?

Svar från Michel Barnier på kommissionens vägnar

(11 december 2002)

Kommissionen genomför sedan några år i samarbete med Eurostat, en insamling av indikatorer på livskvalitet i de europeiska städerna kallad Urban Audit. Resultaten av den första fasen som genomfördes på ett urval av 58 städer och kallades Urban Audit I, offentliggjordes i maj 2000. En Urban Audit II inleds just nu och resultaten från denna torde finnas tillgängliga i början av år 2004: den omfattar cirka 170 europeiska städer, och där ingår alla storstäder.

Inom ramen för gemenskapsinitiativet Interreg III, medfinansierar kommissionen ett program vid namn Nätverk av observationsorgan för den regionala utvecklingsplaneringen i europeiskt perspektiv (ORATE).

För att utveckla principerna för den regionala utvecklingsplaneringen i europeiskt perspektiv (SDEC), har detta program just inlett, bland annat, följande tre studier:

- Roll, situation och potential för stadsområden som nav för en polycentrisk utveckling,

- Förhållandet städer landsbygd i Europa,

- Territoriella effekter av strukturfonderna på stadsområden.

I dessa studier, vars första resultat väntas föreligga i mitten av 2003, behandlas de befintliga territoriella skillnaderna i ett visst antal stads- och storstadsområden.

När det gäller en eventuell handlingsplan upprättad på gemenskapsnivå för varje huvudstad, planerar kommissionen inte något initiativ i den riktningen, eftersom detta hör till medlemsstaternas ansvarsområde enligt subsidiaritetsprincipen.

Beträffande användningen av gemenskapsfonder, och särskilt strukturfonder, har huvudstäder tillgång till dem via de nationella programmen (se till exempel Mål 3) och vissa av dem via de regionala och lokala programmen (Mål 1 och 2, gemenskapsinitiativen Urban II och Interreg III).

Med beaktande av detta, och på grund av det decentraliserade genomförandet av fonderna, har kommissionen inte tillgång till jämförande uppgifter om användningen av dessa fonder från huvudstädernas sida.