92002E2826

SKRIFTLIG FRÅGA E-2826/02 från Kathleen Van Brempt (PSE) till kommissionen. Handlingsprogram för att ta med klimatfrågor i EU:s utvecklingspolitik.

Europeiska unionens officiella tidning nr 268 E , 07/11/2003 s. 0017 - 0018


SKRIFTLIG FRÅGA E-2826/02

från Kathleen Van Brempt (PSE) till kommissionen

(8 oktober 2002)

Ämne: Handlingsprogram för att ta med klimatfrågor i EU:s utvecklingspolitik

Redan den 11 november 1999 uppmanades kommissionen av rådet (utvecklingssamarbete) att utarbeta en rapport om hur frågor som berör klimatförändringen kunde tas med i EU:s politik inom områdena ekonomi och utvecklingssamarbete. I rapporten skulle det ingå ett handlingsprogram med målsättningar, tidsplaner och indikatorer. Rådet uppmanade kommissionen att framlägga sin rapport så snabbt som möjligt efter den sjätte konferensen för parterna i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (CoP-6).

Vid sitt möte den 10 november 2000 bekräftade samma rådskonstellation att det kom an på kommissionen och medlemsstaterna att samordna det klimatfrågeinriktade utvecklingssamarbetet mellan gemenskapen, medlemsstaterna, andra utvecklingsorganisationer och lokala aktörer på bästa sätt och se till att de olika inslagen därvid kompletterade varandra så bra som möjligt. Rådet framhöll också att målet framför allt måste bestå i att få till stånd så många samverkansvinster som möjligt med fattigdomsbekämpningen och den verksamhet som inriktar sig på klimatförändringen, något som skulle ske genom stöd till åtgärder som ger goda resultat på vartdera området. Rådet upprepade sin anmodan till kommissionen att den så snabbt som möjligt efter CoP-6 skulle lägga fram en rapport i enlighet med slutsatserna från rådets möte den 11 november 1999 för behandling i rådet.

Vid tidpunkten för den sjunde konferensen för parterna i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (CoP-7) behandlade rådet vid sitt möte den 8 november 2001 förberedelserna inför världstoppmötet om hållbar utveckling och uppmanade i anslutning därtill än en gång medlemsstaterna att göra mer för att ta med frågan om klimatförändringen i sin politik för utvecklingssamarbete samt ställa de ytterligare ekonomiska medel som behövdes för detta ändamål till förfogande. I sitt svar på en fråga från Belgiens delegation meddelade kommissionsledamoten Nielson rådet att kommissionen också dryftade frågan om hur de olika sektorerna inom gemenskapens politik, bland dem utvecklingspolitiken, kunde föras samman i ett handlingsprogram för klimatförändringen.

Under tiden har vi nått dithän att CoP-8 i New Delhi står för dörren och likafullt har kommissionen inte ännu heller för parlamentet och rådet framlagt det handlingsprogram för att ta med klimatfrågor i EU:s utvecklingspolitik, vilket rådet uttryckligen begärt att få.

Kan kommissionen förklara varför något sådant handlingsprogram inte kommit till stånd samt hur detta går ihop med de politiska åtaganden som EU högtidligen påtagit sig vid konferenserna för parterna i FN:s ramkonvention om klimatförändringar och vid det nyligen hållna världstoppmötet i Johannesburg?

Gemensamt svarpå de skriftliga frågorna E-2823/02 och E-2826/02ingivet av Poul Nielson för kommissionen

(26 november 2002)

Kommissionen har sedan 1999 varit mycket aktiv när det gäller frågan om klimatförändringar. Den har framför allt tillsammans med rådets ordförandeskap och medlemsstaterna hållit en hög profil i förhandlingsprocessen. Det främsta resultatet är att gemenskapen nyligen ratificerade Kyotoprotokollet. Många åtgärder för att genomföra detta har vidtagits och pågår inom ramen för såväl gemenskapens inre politik som dess utrikespolitik.

När det gäller den politiska förklaring som avgavs i juli 2001, efter godkännandet av Bonnavtalen, deltar kommissionen till fullo i de i rådet pågående diskussioner som har till syfte att uppnå samförstånd om hur EU:s andel av de 410 miljoner US-dollar som utlovats skall fördelas mellan gemenskapen och medlemsstaterna. Eftersom fördelningen enligt förslaget vid denna tidpunkt skulle beräknas på grundval av ländernas koldioxidutsläpp under 1990, dvs. enligt principen om att förorenaren betalar, anser dock kommissionen att EU:s andel av utfästelsen skall täckas av medlemsstaterna, eftersom gemenskapen inte har några egna koldioxidutsläpp. Kommissionen kommer förmodligen ändå att lämna ett bidrag, även om det per definition inte finns några ytterligare medel att tillgå i den nuvarande budgetplanen.

Omedelbart efter det att Marrakeshavtalen slöts i november 2001 började kommissionen arbeta på ett meddelande som skall ligga till grund för en diskussion med medlemsstaterna och det civila samhället om en strategi och handlingsplan för EU beträffande klimatförändringar och utvecklingssamarbete. Kommissionen har för avsikt att anta meddelandet senast i början av nästa år.