SKRIFTLIG FRÅGA E-2560/02

från Erik Meijer (GUE/NGL) till kommissionen

(13 september 2002)

Ämne: Motstridiga intressen och ståndpunkter avseende följderna för tänder och benstomme av fluor som upptas i människokroppen

1. Har kommissionen tagit del av artikeln Fluor gör indiska bönder gamla i förtid i den nederländska dagstidningen De Volkskrant den 21 augusti 2002, där det hävdas att invånarna i Jharana Khurd och andra byar i den centrala delen av den indiska delstaten Rajastan som en följd av det naturligt fluorrika grundvattnet redan vid unga år åldras snabbt till följd av sjukdomen fluoros som leder till att benstomme och tänder långsamt blir skörare, ryggar blir krumma och knän blir knöliga, och att denna process visserligen kan stoppas med hjälp av vitamin C och E, kalcium och antioxidanter, men aldrig kan göras reversibel?

2. Kommer kommissionen ihåg att man under 50- och 60-talen i olika europeiska länder förespråkade att man enligt amerikansk förebild skulle ta vara på fluoravfall från stålindustrin, aluminiumindustrin och atomindustrin och använda det som medel mot dåliga tänder hos barn genom att tillsätta det till dricksvattnet, och att detta förslag väckte starkt motstånd p.g.a. fruktan för urkalkning och utvidgning av benstommen, angrepp på nervsystemet, hyperaktivitet hos barn och möjligen också cancer, och att slutligen fluor sålunda inte blev en självklar ingrediens i dricksvattnet?

3. Hur bedömer kommissionen uttalandet i slutet av juli 2002 av den dåvarande belgiske ministern för hälso- och miljöfrågor om att aktivt motarbeta eller förbjuda fluor i tandkräm, tuggummi och kosttillskott för mänsklig konsumtion som innehåller fluor, fluortabletter och fluordroppar? Strider genomförandet av denna åtgärd mot EU:s regelverk, och i så fall, varför?

4. Förfogar kommissionen över jämförelsematerial gällande följderna för hälsotillståndet hos invånare i områden inom EU där dricksvattnet är fluorhaltigt på naturlig eller konstlad väg, och områden där det inte är fluorhaltigt? Kan man därav dra slutsatsen att fluor i allmänhet är skadligt för hälsan, men att det i små mängder endast, som inte sväljs, kan vara positivt för tänderna?

5. Anser kommissionen att det på grundval av de hittills gjorda erfarenheterna är önskvärt med strängare skyddsåtgärder mot sjukdomsyttringar som härrör från dricksvatten eller föda som på naturlig eller konstlad väg innehåller fluor?

Gemensamt svarpå de skriftliga frågorna E-2560/02 och E-2639/02ingivet av David Byrne för kommissionen

(30 oktober 2002)

Den 2 augusti 2002 mottog kommissionen, inom ramen för direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter(1), Belgiens utkast till ett kungligt dekret om ändring av det kungliga dekretet av den 3 mars 1992 om handel med näringsämnen och med livsmedel med tillsats av näringsämnen. Avsikten med utkastet var i synnerhet att stryka krom och fluorid från den godkända förteckningen över näringsämnen. Kommissionen besvarade anmälan och påpekade att när det gäller användningen av krom och fluorid i form av kosttillskott gällde utkastet ett ämne som omfattades av förslaget till ett direktiv om kosttillskott(2) som hade överlämnats till parlamentet och rådet den 8 maj 2000. I enlighet med bestämmelserna i artikel 9.3-4 i direktiv 98/34/EG måste de belgiska myndigheterna skjuta upp antagandet av utkastet i fråga i tolv månader från och med den dag då kommissionen mottog anmälan. De belgiska myndigheterna respekterade sin skyldighet att skjuta upp antagandet av utkastet till den tidpunkten och i juli i år antogs det.

Kommissionen har inte för avsikt att föreslå att fluorid förbjuds i kosttillskott. Det är viktigt att notera att EU:s lagstiftning om kosttillskott, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott(3), antogs den 10 juni 2002. Den antagna texten grundade sig på den gemensamma ståndpunkten (EG) nr 18/2002(4) som hade slutförts och antagits av det belgiska ordförandeskapet i december 2001. Direktivet trädde i kraft den 12 juli 2002 och medlemsstaterna måste sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 31 juli 2003. Det bör också noteras att fluorid ingår bland de vitaminer och mineralämnen i förteckningen i bilaga I i direktivet som får användas i framställningen av kosttillskott enligt särskilda villkor.

Kommissionen är medveten om att det finns en oro för höga intag av fluorid. Vetenskapliga livsmedelskommittén konstaterade i sitt yttrande om närings- och energiintag i gemenskapen(5) att fluor är bra för tänderna, men att ständig exponering för intag på 10-25 mg per dag kan ge effekter på muskler och benstomme som yttrar sig som försvagande muskuloskeletala deformeringar. Vetenskapliga livsmedelskommittén gör för närvarande en riskbedömning av de högsta toleransgränserna för intag avseende alla de näringsämnen som finns i förteckningen i direktivet om kosttillskott, inklusive fluor. De högsta gränserna för vitaminer och mineralämnen i kosttillskott kommer därför att fastställas på EU-nivå på grundval av de vetenskapliga riskbedömningarna och beräkningarna av intag från andra livsmedelskällor, med hänsyn tagen till det rekommenderade intaget av vitaminer och mineralämnen för befolkningen.

När det gäller dricksvatten regleras dess kvalitet i EU genom rådets direktiv 80/778/EEG av den 15 juli 1980 om kvaliteten på vatten avsett att användas som dricksvatten(6), som den 25 december 1998 kommer att ersättas av rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998(7) om dricksvatten. I båda direktiven anges en gräns för den högsta tillåtna koncentrationen av fluorid i dricksvatten, oavsett dess ursprung, dvs. naturligt förekommande eller tillsatt på konstlad väg. Den gräns som fastställs i dricksvattendirektivet är 1,5 mg per liter, vilket enligt Världshälsoorganisationens riktlinjer för dricksvattnets kvalitet(8) utgör en god balans mellan de positiva och negativa effekterna av fluorid. För närvarande överväger inte kommissionen att revidera lagstiftningen.

Kommissionen kan inte tillhandahålla de efterfrågade uppgifterna om fluorids inverkan på tänderna eller annan inverkan på hälsan hos befolkningen i EU, eftersom kommissionen inte har ansvar för att samla in sådana uppgifter. Det förväntas dock att det nya hälsoprogrammet 20032008 kommer att leda till att det utvecklas ett system där medlemsstaterna samlar in jämförbara data om hälsoeffekterna av enskilda ämnen i kosten.

(1) EGT L 204, 21.7.1998.

(2) EGT C 311 E, 31.10.2000.

(3) EGT L 183, 12.7.2002.

(4) EGT C 90 E, 16.4.2002.

(5) Vetenskapliga livsmedelskommitténs rapporter, 31:a serien: Nutrient and energy intakes for the European Community (Yttrande avgivet den 11 december 1992). Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxemburg 1993.

(6) EGT L 229, 30.8.1980.

(7) EGT L 330, 5.12.1998.

(8) Världshälsoorganisationen, Guidelines for drinking water quality. Andra utgåvan, volym 2. Genève, 1996.