92002E2097

SKRIFTLIG FRÅGA E-2097/02 från Daniel Varela Suanzes-Carpegna (PPE-DE) till kommissionen. Kriterier för att bestämma vilka regioner som i hög grad är beroende av fisket.

Europeiska unionens officiella tidning nr 028 E , 06/02/2003 s. 0181 - 0183


SKRIFTLIG FRÅGA E-2097/02

från Daniel Varela Suanzes-Carpegna (PPE-DE) till kommissionen

(16 juli 2002)

Ämne: Kriterier för att bestämma vilka regioner som i hög grad är beroende av fisket

I sitt svart på min fråga E-0650/02(1) av den 12 april 2002 påpekade kommissionsledamot Fischler att kommissionens grönbok om den framtida gemensamma fiskeripolitiken innehöll en rapport om kustområdenas ekonomiska och sociala situation som var baserad på uppgifter från den forskning som kommissionen själv utfört och på externa undersökningar. Målet med de 22 regionala undersökningar, som rapporten till stor del baserades på, var att göra en detaljerad utvärdering av europeiska regioners beroende av fisket. En av dessa undersökningar gällde norra Spanien (Galicien, Kantabrien, Asturien, Baskien) och visade att vissa områden i norra Spanien, särskilt Galicien, faktiskt till hög grad är beroende av fisket.

1. Kan kommissionen ange om det har gjorts någon sammanställning av de 22 regionala undersökningarna för att fastställa graden av fiskeberoende i de olika europeiska regionerna och för att rangordna dessa sinsemellan? Om en sådan sammanställning gjorts, kan kommissionen informera om resultatet? Om inte, kan kommissionen ange orsaken till detta? Anser inte kommissionen att det är nödvändigt att göra en jämförande studie över alla europeiska regioner som är beroende av fisket för att kunna jämföra graden av fiskeberoende?

2. Kan kommissionen informera om vilka kriterier som gäller för att en europeisk region skall definieras som i hög grad beroende av fisket i samband med tilldelning av fiskekvoter?

3. Vilken är skillnaden mellan en region som är i hög grad beroende av fisket och en region som är mycket fiskeberoende, som Galicien, enligt gemenskapskriterierna?

4. Anser inte kommissionen att det är nödvändigt att i enlighet med den gemenskapsrättsliga principen om progressivitet uppdatera den nuvarande tjugo år gamla förteckningen över regioner som är i hög grad beroende av fisket och införliva nya fiskeberoende regioner eftersom det tillkommit nya medlemsstater, som Spanien och Portugal?

(1) EGT C 229 E, 26.9.2002, s. 114.

Gemensamt svarpå de skriftliga frågorna E-2096/02 och E-2097/02ingivet av Franz Fischler för kommissionen

(16 september 2002)

I 22 regionala undersökningar som avslutades 2002 gjordes en grundlig utvärdering av sysselsättningen och fiskeberoendet i de europeiska regionerna.

En samordnings- och konsolideringsstudie genomfördes samtidigt, och den inbegrep bland annat

- en kvantifiering, beskrivning och undersökning av nivån på det regionala beroendet av fisket i gemenskapen och

- en undersökning av utvecklingen av sysselsättningen inom fiskerinäringen och beroendet av fisket sedan 1990.

Resultatet av dessa arbeten återfinns i slutrapporten från denna samordnings- och konsolideringsstudie, och den kan, så som angavs i kommissionens svar på parlamentsledamotens(1) skriftliga fråga E-0650/02, återfinnas på följande adress: http://europa.eu.int/comm/fisheries/doc_et_publ/liste_publi/results.html. De huvudsakliga slutsatserna som drogs av de ansvariga för undersökningarna presenteras i sammanfattningen, som kan laddas ner från samma internetsadress, sidorna 412 för den första av dessa två uppgifter, sidorna 13-16 för den andra.

Begreppet beroende av fiske definieras i artikel 4.8 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999(2) som behandlar strukturstöd till fiskesektorn i mål 2-områden. Det förekommer inte i rådets förordningar, exempelvis de som gäller fördelningen av fiskemöjligheter inom gemenskapen och fördelningen av nationella kvoter mellan medlemsstaterna.

Kommissionen känner inte till att det skulle föreligga någon skillnad mellan en region som är i hög grad beroende av fiske och en region som är mycket beroende av fiske.

Begreppet beroende av fiske infördes i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 efter att Spanien och Portugal hade blivit medlemmar. Det beroende av fiske i kustområden som är relevant för definitionen av mål 2-områden beaktades därigenom av dessa två medlemsstater vid efterlevnaden av artikel 4.3 och 4.4 i den förordningen, och dessa två medlemsstater och kommissionen upprättade förteckningen över bidragsberättigade områden inom mål 2.

Forskningsprojektet (QLRT-2000-2277) Utarbetande och tillämpning av en balanserad beräkningsmodell för analys av fiskets bidrag till den regionala utvecklingen inleddes den 1 februari 2002. Det kommer att pågå i 36 månader och den slutliga rapporten kommer inte att bli tillgänglig förrän i början av 2005, men preliminära resultat kan komma att lämnas mycket tidigare än så. Forskningsprojektet syftar till att bedöma och förfina de metoder som används för regionala socio-ekonomiska studier, och senare till att definiera nya redskap och modeller för att utvärdera fiskets och vattenbrukets bidrag till regional utveckling. En liknande utvärdering av metodiken gjordes efter den föregående serien regionala socio-ekonomiska studier i början av 1990-talet. Sådana metodologiska utvärderingar är typiska för forskningsprocessen och bör upprepas för att säkerställa att de allra modernaste metoderna kommer till användning, men de skall inte användas som ursäkter för att fördröja en integrering av tillgängliga vetenskapliga uppgifter med arbetet med utformningen av politiken.

När det gäller den metodologiska studien i syfte att fastställa socio-ekonomiska indikatorer för att bedöma fiskesektorns relativa betydelse i de regioner eller zoner som är mest beroende av fisket, för att utvärdera och jämföra effekterna av andra förvaltningsåtgärder inom den ekonomiska utvecklingen i dessa regioner eller zoner, bör denna vara avslutad före utgången av 2002. Resultaten av den studien kan därför tas i beaktande vid utformningen av kommissionens meddelande om den socio-ekonomiska effekten av omstruktureringen av fiskesektorn. Denna studie innehåller också

metodologiska aspekter, i synnerhet med avseende på den statistiska analysen av regionala socio-ekonomiska uppgifter och en förbättring av enhetligheten i dessa uppgifter. Dessa metodologiska aspekter är av långsiktigt intresse, snarare än kortsiktigt.

(1) EGT C 229 E, 26.9.2002, s. 114.

(2) Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna, EGT L 161, 26.6.1999.