SKRIFTLIG FRÅGA E-1694/02 från Erik Meijer (GUE/NGL) till kommissionen. Dragning av den planerade motorvägen Via Baltica i nordöstra Polen med en från naturskyddssynpunkt ytterst skadlig sträckning genom våtmarkerna vid Biebrza.
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr 301 E , 05/12/2002 s. 0200 - 0202
SKRIFTLIG FRÅGA E-1694/02 från Erik Meijer (GUE/NGL) till kommissionen (12 juni 2002) Ämne: Dragning av den planerade motorvägen Via Baltica i nordöstra Polen med en från naturskyddssynpunkt ytterst skadlig sträckning genom våtmarkerna vid Biebrza 1. Kan kommissionen bekräfta att det för öppning av biltrafiken inom ramen för Tina-nätverket i kandidatländerna planeras en fyrfilig motorväg, Via Baltica, för vilken EU-medel sedermera har investerats i Litauen och Lettland, och att den mest aktuella sträckningen för Via Baltica i nordöstra Polen är tänkt att gå genom den nationalpark som omfattar våtmarkerna i Biebrza, ett vattenrikt flodlandskap med en för Europa unik djurvärld med björn, lo, stork, trana, örn och bäver, och att detta område skärs av från urskogarna i Augustowka och Knyszynska? 2. Är det sant att den ursprungligen tänkta sträckningen av Via Baltica var oomstridd i Polen, eftersom denna motorväg skulle passera nationalparken på dess västra sida, men att den förra polska regeringen genomdrev en för naturen skadlig sträckning via staden Bialystok, och att den nuvarande polska regeringen fruktar att ändringen av den sträckning som tidigare förelagts EU nu inte längre är möjlig eftersom man då skulle gå miste om de nödvändiga finansiella bidragen från EU? 3. Har sedermera ett förfarande inletts som leder till att det område som Via Baltica skulle behöva korsa skulle förlora sin status som skyddat naturområde, innan det placeras på förteckningen för Natura 2000? 4. Är kommissionen beredd att i samråd med den polska regeringen, och vid behov icke-statliga organisationer, söka lösningar som ansluter till EU:s regelverk om biologisk mångfald, natur, miljö och landskap, och att klargöra för den polska regeringen att en ändring av nuvarande planer inte strider mot EU:s policy, utan ligger väl i linje med den? Gemensamt svarpå de skriftliga frågorna P-1648/02 och E-1694/02ingivet av Margot Wallström för kommissionen (2 juli 2002) Telematiknätet mellan administrationer Tina upprättades 1999. Nätet utgör i dag grunden för den tekniska tillämpningen av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 där gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet(1) läggs fast. Via Baltica är den första vägkorridoren som ingår i det paneuropeiska transportkorridornätet. Ibland överlappar Tina-nätverket och korridornätverket varandra, vilket är fallet för sträckan WarszawaBialystokLitauiska gränsen. Denna väg, som redan finns, skär genom nationalparken Biebrza. Kommissionen poängterar att det inte utgått något Phare- eller Ispa-stöd för att bygga Via Baltica tvärs genom Biervrzas nationalpark i Polen. Något dylikt projekt finns inte heller med i planeringen för Ispa eller Phare. Även om gemenskapslagstiftningen rent rättsligt endast gäller i kandidatländerna sedan dessa blivit medlemmar, ser kommissionen gärna att kandidatländerna börjar tillämpa EU:s lagstiftning på miljöområdet, särskilt nätverket Natura 2000, före anslutningen. Efter utvidgningen kommer även de nya medlemsstaterna, däribland Polen, att omfattas av detta nätverk. Som frågeställaren vet garanterar gemenskapens naturskyddslagstiftning att alternativa vägsträckningar beaktas om arbetet berör ett område som klassats enligt Natura 2000. I de fall då det utgår bidrag till kandidatländerna för projekten tillämpar kommissionen normer som liknar dem i gemenskapslagstiftningen. Dessa måste uppfyllas innan projektet kan beviljas eventuella EU-bidrag. Detta rör bland annat tillämpningen av rådets direktiv 97/11/EG(2). Dessutom måste kandidatländerna undersöka om känsliga miljöer som i framtiden kan komma att omfattas rådets direktiv om livsmiljöer(3) eller fågeldirektivet(4). Artikel 6 i livsmiljödirektivet garanterar att negativ miljöpåverkan i känsliga miljöer beaktas i planering och för projekt som sannolikt får följder för sådana områden. Definitionsmässigt utgörs känsliga miljöer i naturen av platser som enligt föreskrifterna i fågel- och livsmiljödirektiven fastställts av behöriga nationella myndigheter som områden som skall klassas enligt, eller när det gäller Polen, föreslås ingå i Natura 2000. I dagsläget har Polen ännu inte lagt fast någon slutgiltig förteckning över sådana områden. Därför ser kommissionen följande områdestyper som känsliga miljöer när det gäller naturskydd: a) Områden som ingår i den senaste förteckningen över viktiga fågelområden (Important Bird Areas, IBA) i kandidatländerna, och om det finns, mer detaljerade vetenskapliga förteckningar av liknande slag som godkänts av de nationella myndigheterna. b) Våtmarker av internationell betydelse som klassats enligt Ramsarkonventionen eller uppfyller kraven för dylikt skydd. c) Områden som faller under artikel 4 i Bernkonventionen om europeiskt naturliv och naturliga livsmiljöer, i synnerhet områden som uppfyller kriterierna för Emerald network. d) Områden som skyddas inom ramen för nationell naturskyddslagstiftning. Utifrån denna synpunkt anser kommissionen att när det gäller transportprojekt bör Polen följa gällande principer och föreskrifter i gemenskapens direktiv, även fågel- och livsmiljödirektiven. För att minimera eventuell påverkan som områden av någon av ovanstående typer bör även Polen se till att man gör en ordentlig miljökonsekvensbedömning enligt föreskrifterna i rådets direktiv 97/11/EG. (1) EGT L 228, 9.9.1996. (2) Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, EGT L 73, 14.3.1997. (3) Rådets direktiv om livsmiljöer 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, EGT L 206, 22.7.1992. (4) Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar, EGT L 103, 25.4.1979.