SKRIFTLIG FRÅGA E-2838/01

från Giuseppe Nisticò (PPE-DE), John Purvis (PPE-DE),Giacomo Santini (PPE-DE), Mario Mauro (PPE-DE)och Giorgio Lisi (PPE-DE) till kommissionen

(12 oktober 2001)

Ämne: Åtgärder för att bekämpa eventuella terroristangrepp med biologiska och/eller kemiska stridsmedel

- Som följd av den tragiska terroristattacken mot World Trade Center i New York och Pentagon i Washington,

- med beaktande av att antalet terroristangrepp världen runt, Europa inbegripet, kan tänkas stiga som följd av det förestående amerikanska angreppet mot terroristmål i Afghanistan,

- med beaktande i synnerhet av risken för terroristangrepp med kemiska, bakteriologiska och virologiska stridsmedel,

- med beaktande av att Europaparlamentets säten in Strasbourg och Bryssel utgör ett tänkbart terroristmål och att terroristerna kan ha som syfte att utöva kraftfull utpressning mot Europa för att förmå gemenskapen att avstyra Förenta staternas och eventuellt dess allierades attacker mot terroristerna och deras värdar.

Kan kommissionen besvara följande frågor:

1. Anser inte kommissionen det nödvändigt att man vid sidan om en förstärkning av befintliga sjukvårdsstrukturer för prevention och behandling snarast möjligen upprättar krisenheter för klinisk toxikologi och akutvård i nära anslutning till parlamentets säten?

Dessa enheter bör bemannas av kvalificerad personal och förses med såväl nödvändig medicinsk utrustning som alla kända motgifter, botemedel och serum för behandling av förgiftningar genom nervgas eller andra kemiska, bakteriologiska eller virologiska giftstoffer.

2. Mer allmänt, med hänsyn till behovet att säkra hälsoskyddet för Europas medborgare, vilka åtgärder avser kommissionen vidta för att tillskynda att samtliga medlemsstater upprättar kristida strukturer för klinisk toxikologi och akutvård i Europas större städer och att förstärka den befintliga sjukvårdsstrukturen i dessa städer och då särskilt sjukhusens akutvårdsavdelningar?

Svar från David Byrne på kommissionens vägnar

(11 januari 2002)

Kommissionen och medlemsstaterna reagerade snabbt på händelserna den 11 september 2001, i fullt samarbete med varandra och inom sina respektive ansvarsområden, för att överväga behovet av vårdstrukturer och ytterligare åtgärder i samband med hot eller attacker som omfattar användning av biologiska eller kemiska ämnen.

Inom folkhälsan finns det redan på gemenskapsnivå en grund för ett effektivt system för tidig varning och reaktion för förebyggnad och kontroll av smittsamma sjukdomar, även i samband med terroristattacker. Det pågående arbetet med gemenskapens nätverk för smittsamma sjukdomar(1) har nu påskyndats med medlemsstaternas nödvändiga bistånd. Efter att ha rådgjort med företrädare för unionens hälsoministerier föreslog kommissionen vid mötet i rådet (hälso- och sjukvård) den 15 november 2001 att de befintliga två delarna av nätverket, uppspårning av sjukdomar och tidig varning, skulle kompletteras med en tredje, nämligen beredskap för nödsituationer. Systemet för samordning i nödsituationer ska i synnerhet hantera planeringen av beredskap och utarbeta mekanismer för beslutsfattande i nödsituationer. Syftet är att tackla en bredare skala av framväxande hot och snabbt kunna avge auktoritativa expertanalyser. Man planerar också att undersöka hur lämpliga de befintliga tjänsterna är för att hantera konsekvenserna av attacker, i syfte att rekommendera relevanta åtgärder och bestämmelser. Följaktligen kommer gemenskapens svar att bygga på befintliga resurser i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå, och inriktas på att ett verkligt mervärde uppnås genom mer effektivt och utökat samarbete.

Medlemsstaterna har redan vidtagit åtgärder för att se till att det finns utökade säkerhetskontroller och övervakning, och för att förfaranden införs och tillämpas för att hantera misstänkta föremål, omständigheter eller incidenter i byggnader och strukturer som allmänheten har tillträde till. Inom ramen för sin verksamhet beträffande beredskapsläget och kapaciteten att förebygga nödsituationer i samband med bioterrorism kommer kommissionen att granska de relevanta förfarandena.

Med medlemsstaternas fulla stöd föreslog kommissionen att tidigarelägga ikraftträdandet av en ny mekanism för räddningstjänst (vilket hade planerats till den 1 januari) som samordnas av kommissionen. Mekanismen förstärker kapaciteten inom EU:s räddningstjänst.

Mot bakgrund av händelserna utvidgades samarbetet till följande:

- Samlande av kunskap inom frågor som rör nukleära, biologiska och kemiska ämnen (NBC-experter), och som är tillgänglig dygnet runt för att bistå alla länder som behöver hjälp.

- Utökat samarbete inom informationsutbyte beträffande motgifter, vaccinationer, antibiotika och tillgång till sjukhusbehandling för offer för sådana attacker.

- Inrättande av ett system för omedelbart och systematiskt informationsutbyte om olyckor eller hot om terroristattacker.

- Inrättande av ett centrum vid kommissionen för övervakning av och information om räddningstjänst.

Vid Europeiska rådets möte i Gent uppmanade stats- och regeringscheferna Europeiska kommissionen och rådet att organisera ett brådskande och samordnat program för att reagera på hotet om bioterrorism.

Som svar på uppmaningen från EU:s stats- och regeringschefer godkände Europeiska kommissionen den 28 november ett meddelande där man anger de vidtagna åtgärderna för att mobilisera dess resurser, sakkunskap och nätverk inom räddningstjänst i syfte att möta terroristhoten. Kommissionen har föreslagit att man utser en europeisk samordnare för insatser inom räddningstjänst.

Dessutom har man beslutat att hålla ett seminarium i mitten av december, under det belgiska ordförandeskapet, för att fastställa en arbetsplan på kort, medellång och längre sikt.

Vad gäller särskilda åtgärder i närheten av Europaparlamentets byggnader hänvisas parlamentsledamoten till den institutionens administration.

(1) Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG, EGT L 268, 3.10.1998, kommissionens beslut 2000/57/EG, EGT L 21, 26.1.2000 och kommissionens beslut 2000/96/EG, EGT L 28, 3.2.2000.