SKRIFTLIG FRÅGA E-1929/01

från Proinsias De Rossa (PSE) till kommissionen

(29 juni 2001)

Ämne: Möjlighet att spåra djur i Europa

Det finns uppskattningsvis 334 miljoner djur i EU. Dessa står för i genomsnitt 20 000 registrerade resor inom gemenskapen per månad vilket innebär en risk för spridning av sjukdomar, smitta eller möjligheter till bedrägerier. Anser kommissionen att det nuvarande systemet för att övervaka djurens hälsa och välmående är tillräckligt?

Svar från David Byrne på kommissionens vägnar

(17 september 2001)

För kontrollen av smittsamma sjukdomar och deras eventuella spridning är det av avgörande betydelse att det är möjligt att spåra djur, eftersom man därigenom snabbt och utan möda kan fastställa varifrån djuret eller djurkroppen kommer och hur det/den har förflyttats inom gemenskapen.

För att säkerställa att djur kan spåras har följande särskilda gemenskapsbestämmelser för identifiering och registrering av djur fastställts:

- Rådets direktiv 92/102/EEG av den 27 november 1992 om identifikation och registrering av djur(1).

- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97(2).

- I rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen(3) fastställs bestämmelser för att upprätta databaser för registrering av alla nötkreatur och alla förflyttningar av nötkreatur samt för registrering av alla svin och alla förflyttningar av svin.

Spårningen av levande djur som transporteras mellan medlemsstater underlättas härutöver av kravet på att den ursprungsmedlemsstat som utfärdar hälsointyget samma dag skall sända uppgifter om försändelsen av djur till den centrala myndigheten i bestämmelsemedlemsstaten och till myndigheten på bestämmelsorten. Denna skyldighet fastställs i rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden(4). I syfte att underlätta informationsutbytet har kommissionen infört ett datoriserat system kallat Animo som länkar samman veterinärmyndigheterna i medlemsstaterna.

Kommissionen har hittills ansett att gemenskapsbestämmelserna om systemen för djurskyddstillsyn har varit tillräckliga för att spåra djur. På grund av mul- och klövsjukekrisen kommer man dock att genomföra en mycket grundlig undersökning av alla de faktorer som bidrog till att sjukdomen bröt ut och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att förbättra systemen.

(1) EGT L 355, 5.12.1992.

(2) EGT L 204, 11.8.2000.

(3) EGT 121, 29.7.1964.

(4) EGT L 224, 18.8.1990.