SKRIFTLIG FRÅGA E-1891/01

från Ioannis Marínos (PPE-DE) till kommissionen

(27 juni 2001)

Ämne: Förföljelse av den grekiska minoriteten i Albanien samt albanska extremisters verksamhet i Grekland

Athens News Agency rapporterar att Albaniens förre premiärminister, Fatos Nano, i ett uttalande i Gjirokastra den 29 maj 2001 fördömde oppositionsledaren Sali Berisha för att denne, medan han var Albaniens president, utsatte den grekiska minoriteten i landets södra del för hårt förtryck. Nano beskrev hur han som fängslad delade cigaretter med grek-albanska fångar. Han nämnde också att pengar till ett värde av uppemot en miljard dollar flödar in i landet från de hundratusentals albaner som arbetar i Grekland.

Veckotidskriften Zoom, som utges i den före detta jugoslaviska republiken Makedonien, rapporterade den 25 maj 2001 att albanska extremister i Grekland är i färd med att inleda en större offensiv och har redan grundat en stridshär som de kallar Tsamourias befrielsearmé. Tidskriften hävdar, med hänvisning till källor inom underrättelsetjänsten, att en fullständig operationsplan utarbetades i början av året i Schweiz (där de flesta av ledarna för de albanska extremistiska organisationerna bor), med målet att inlemma delar av Grekland i ett Storalbanien.

Hur svarar kommissionen på dessa upplysningar om eventuellt förestående terroraktioner på en medlemsstats territorium? Vilka uppgifter har kommissionen om förföljelsen - som till och med fördömts av Albaniens förre premiärminister - av den stora grekiska minoriteten i landet, som i årtionden led under Hoxhas totalitära kommunistiska regim? Överväger kommissionen att göra EU-stöd till Albanien avhängigt av respekten för det albanska folkets - och landets minoriteters - mänskliga rättigheter?

Svar från Christopher Patten på kommissionens vägnar

(1 augusti 2001)

Kommissionen har inga uppgifter om terroristoperationer som eventuella albanska extremister skulle kunna inleda i Grekland.

Repressionen i Albanien under Hoxhas tid var tyvärr mycket omfattande och den berörde säkerligen även företrädare för den grekiska minoriteten. Situationen har likväl förbättrats sedan 1991. I dag är Albanien en av signatärstaterna till Europarådets konvention beträffande skyddet av nationella minoriteter och landet har i allmänhet en konstruktiv syn på minoritetsfrågor. Albanien erkänner att det finns en betydande grekisk minoritet i landet och arbetar för att landets lagstiftning och praxis skall möta internationell standard. I samband med diskussionerna inom högnivågruppen mellan EU och Albanien i maj 2001 betonade den albanska regeringen sin avsikt att gradvis komplettera regelverket för minoritetsskydd och att avskaffa begreppet minoritetszoner. Dessa åtgärder kommer att bidra till förbättrat minoritetsskydd i Albanien.

Gemenskapens stöd till Albanien har varit och kommer alltjämt att vara kopplat till att väsentliga politiska kriterier såsom respekt för mänskliga rättigheter och skyddet av minoriteter uppfylls. Kommissionen följer noga utvecklingen på dessa känsliga områden.