SKRIFTLIG FRÅGA E-3406/00

från Cristiana Muscardini (UEN) och Gianfranco Fini (UEN) till kommissionen

(7 november 2000)

Ämne: Grupputvisningar: kommissionens undersökning om huruvida Tyskland har begått lagöverträdelser

För de tyska myndigheterna är det enbart den som arbetar och producerar som är gemenskapsmedborgare och åtnjuter hithörande rättigheter.

Vid olyckor, sjukdomar eller arbetslöshet (som olyckligtvis drabbar de minst gynnade i samhället, t.ex. utvandrare) borde det enligt lag finnas en socialhjälp som griper in. Det händer dock att myndigheterna i stället bryter mot gemenskapsrätten genom att fatta beslut om grupputvisningar och indragningar av giltiga uppehållstillstånd.

Frågeställarna uppmanar kommissionen att ingripa för att få de tyska myndigheterna att respektera fördraget och ange vilka metoder för bekämpning av rasism, intolerans och främlingsfientlighet som den tyska staten har genomfört.

Gemensamt svar på de skriftliga frågorna E-3404/00, E-3405/00, E-3406/00 och E-3408/00 ingivet av Anna Diamantopoulou för kommissionen

(22 december 2000)

Kommissionen känner inte till det särskilda fallet med den sicilianska familjen som parlamentsledamöterna nämner. Om parlamentsledamöterna anför närmare uppgifter skulle kommissionen kunna undersöka ärendet närmare.

Kommissionen vill hänvisa parlamentsledamöterna till sitt svar på den skriftliga frågan P-3394/00 från Sebastiano Musumeci(1), där det finns en förklaring om den EG-lagstiftning som gäller förlängning och indragning av uppehållstillstånd samt en redogörelse för skriftväxlingen mellan kommissionen och de tyska myndigheterna om detta. De tyska myndigheterna har svarat på den skrivelse som nämns i svaret på den skriftliga frågan P-3394/00 och försäkrat kommissionen att de har skrivit till delstatsmyndigheterna som i sin tur underrättad sina myndigheter som ansvarar för utlänningsfrågor.

Kommissionen har inlett ett överträdelseförfarande mot Tyskland i ett liknande ärende som gäller utvisning ur Tyskland av italienska medborgare anklagade för brott mot allmän ordning. Förutom överträdelseförfaranden har kommissionen ingen makt att vidta andra åtgärder för att ålägga en medlemsstat att följa gemenskapsrätten. Det finns inga särskilda sanktioner för brott mot bestämmelserna om fri rörlighet av arbetstagare förutom de regler som allmänt gäller när gemenskapsrätten inte efterlevs. EU-medborgare som ofrivilligt blivit arbetslösa har rätt till socialbidrag och får inte utvisats ur landet av detta skäl.

Rätten till fri rörlighet för arbetstagare är en grundläggande rättighet i gemenskapsrätten. Alla medborgare som anser att deras rättighet till fri rörlighet kränkts kan vända sig till kommissionen eller Europaparlamentet. Medborgarna kan också vända sig till nationell domstol och anföra att de nationella myndigheterna har kränkt deras rättigheter enligt gemenskapsrätten och därför måste gottgöra detta(2).

Kommissionen översänder till parlamentsledamöterna och till Europaparlamentets generalsekretariat rapporten om medlemsstaternas lagstiftning för att bekämpa diskriminering, för kännedom om de åtgärder som införts i Tyskland för att bekämpa rasism, intolerans och främlingsfientlighet.

(1) EGT C 136 E, 8.5.2001, s. 229.

(2) Se mål C-9/90 Francovich [1991] Rec. I-5357 & C-48/93 Brasserie du Pêcheur [1996] REG I-1029.