SKRIFTLIG FRÅGA P-3106/00

från W.G. van Velzen (PPE-DE) till kommissionen

(26 september 2000)

Ämne: Övergångslagstiftning för sektorn för produktion och distribution av el i Nederländerna

1. Har kommissionen tagit del av nederländska regeringens övergångslagstiftning för produktion och distribution av el och särskilt bestämmelserna i artikel 12(1), vilket medför att Nederländernas elnät får en otillräcklig kapacitet över för andra industriella intressenter som vill utnyttja möjligheten att kunna importera el, med följd att konkurrensen inte kommer att fungera. Vilken ståndpunkt intar kommissionen i så fall när det gäller artikel 12 i denna övergångslagstiftning?

2. Har nederländska regeringen i förväg prövat detta hos kommissionen mot bakgrund av eldirektivet och konkurrensbestämmelserna i Amsterdamfördraget?

3. Kan detta sätt att handskas med problemet med icke återvinningsbara kostnader även utnyttjas av andra medlemsstater?

4. Om kommissionen godkänner denna tolkning som nederländska staten och eventuellt andra medlemsländer gör, vilken rättslig grund (konkurrensartiklar, etc.) åberopar kommissionen då?

(1) (i vilken slås fast att de importkontrakt som gäller sedan tidigare har företräde.).

Svar från Mario Monti på kommissionens vägnar

(25 oktober 2000)

De nederländska myndigheterna informerade i augusti 2000 kommissionen om ett förslag till övergångslagstiftning angående elproduktionssektorn (Voorstel Overgangswet elektriciteitsproduktiesector). Uppgifterna lämnades i samband med att kommissionen bedömde vissa åtgärder som den nederländska regeringen hade föreslagit för att kompensera för kostnader inom elsektorn i Nederländerna som det inte går att få täckning för på en konkurrensutsatt marknad (stranded costs).

I artikel 12 i denna lag fastställs att den nätoperatör som ansvarar för högspänningsnätet på begäran kan ge transportkapacitet via internationella länkar till dem som har vissa långfristiga importavtal. Kommissionen undersöker nu denna punkt enligt EG:s konkurrenslagstiftning och om den är förenlig med den skyldighet att inte diskriminera som fastställs i parlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el(1). Kommissionen har ännu inte fattat något beslut i detta ärende.

Kommissionen känner inte till några liknande åtgärder där man reserverar länkningskapacitet för befintliga take or pay-avtal i andra medlemsstater. I detta skede av bedömningen är det för tidigt att nämna de rättsliga grunder på vilka kommissionen kommer att fatta ett beslut, om några, eftersom bedömningen ännu inte är klar.

(1) EGT L 27, 30.1.1997.