SKRIFTLIG FRÅGA E-1554/00

från Paulo Casaca (PSE) till kommissionen

(18 maj 2000)

Ämne: Jämförelse av produkters marknadsvärde i samma monetära område

I sitt svar på min skriftliga fråga E-0273/00(1) gör kommissionen långa och intressanta utläggningar om jämförelse av produkters marknadsvärde i ett och samma monetära område. Om vi bortser från de djupa skillnader som finns mellan en ekonomisk och monetär union och användning av en gemensam myntfot (som kan vara i guld, silver, guld-pund, guld-dollar eller dollar) är kommissionens uppgifter (jämförelserna mellan Argentina och USA samt mellan Belgien och Luxemburg) intressanta för att man skall förstå ämnet ordentligt.

Jag skulle ändå vilja föreslå kommissionen mer närliggande och relevanta exempel. Om vi i enlighet med de statistikmetoder som används jämför priserna i Bryssel på likvärdiga bostäder belägna i olika stadsdelar, kan vi lätt konstatera skillnader i marknadsvärdet på uppemot 200, 300 eller till och med 400 procentenheter. Om vi skulle göra samma jämförelse av några vanliga konsumtionsvaror, till exempel frukt och grönsaker eller kläder och skor, i Bryssels olika stadsdelar, skulle vi också konstatera mycket stora skillnader i marknadsvärdet.

Om någon skulle ägna sig åt att jämföra marknadsvärdet i de olika stadsdelarna i Bryssel med de metoder och de statistiska system som Eurostat använder för att beräkna köpkraftspariteten (mätt i PPP) mellan de olika länderna, är jag fullständigt övertygad om att han eller hon skulle finna lika stora eller större skillnader i Bryssel än vad Eurostat kan konstatera mellan de olika länderna i Europeiska unionen.

Om vi som hypotes tänker oss att man vid en analys av detta slag skulle komma fram till att skillnaderna i marknadsvärde mellan den rikaste och den fattigaste stadsdelen i Bryssel är omkring 50 %, skulle då kommissionen anse det befogat att myndigheterna i Bryssel justerade fördelningen av pengar mellan stadens olika delar med hjälp av denna indikator?

Samma fråga kan ställas så här: Anser kommissionen att myndigheterna i Bryssel i denna situation skulle ha någon rättslig, vetenskaplig eller metodologisk grund för att ge medborgarna i den fattigaste stadsdelen hälften av den summa pengar de ger till medborgarna i den rikaste stadsdelen?

Anser inte kommissionen att den situation som beskrivits ovan som en absurd hypotes gällande Bryssel är exakt samma sak som kommissionen gör, i verkliga handlingar och inte som någon hypotes, på europeisk nivå?

(1) EGT C 330 E, 21.11.2000, s. 114.

Svar från Pedro Solbes Mira på kommissionens vägnar

(7 juli 2000)

Kommissionen är medveten om att priset på en och samma vara kan variera betydligt från en nationell, regional eller lokal marknad till en annan till följd av transaktionskostnader som förhindrar arbitrage. Detta gäller särskilt varor som inte är föremål för internationell handel. I princip kan det således vara önskvärt att beräkna pengarnas köpkraft (köpkraftspariteter) för territoriella enheter som är mindre än medlemsstaterna. De prisundersökningar som krävs för att beräkna köpkraftspariteter är dock i praktiken tämligen dyra och dessa kostnader skulle öka mångfalt om de beräknades på regional eller lokal nivå.

Kommissionen kommer dock att noga undersöka om det finns några möjligheter att till rimlig kostnad beräkna regionala köpkraftspariteter så att korrekta regionala köpkraftspariteter kan användas före 2006, då den nya förteckningen över stödberättigade regioner kommer att fastställas, eventuellt på grundval av kriterier som liknar dem som anges i artikel 3.1 i rådets förordning (EG) nr 1260/99 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna(1).

(1) EGT L 161, 26.6.1999.