SKRIFTLIG FRÅGA E-1993/99

från Paul Rübig (PPE-DE) till kommissionen

(9 november 1999)

Ämne: Den europeiska partihandelns utveckling i ljuset av Internet och euron

Till följd av Internet och euron blir det lättare att göra distributionskedjan snävare. Det blir lättare för producenterna att rikta sig direkt till detaljhandeln, framför allt till stora kedjor, och till konsumenterna. Inom den inre marknaden behöver partihandeln inte längre ta ställning till tullar. Till följd av euron behöver den inte heller bry sig om cash management. Internet bidrar till att partihandeln till och med förlorar sitt informationsförsprång till minuthandeln. Därför finns det en risk för att partihandeln under de närmaste åren allt mer kommer att hamna i kläm mellan storproducenterna och den ännu mer koncentrerade minuthandeln som har ett stort inflytande på marknaden.

Har kommissionen vidtagit åtgärder för att förhindra en ytterligare koncentration inom handeln? Vilka åtgärder kommer att vidtas till följd av att det finns risk för att den medelstora partihandeln utesluts till följd av Internet och euron? Vilka möjligheter anser kommissionen att det finns för att säkerställa en hållbar medelstor partihandel?

Svar från Erkki Liikanen på kommissionens vägnar

(20 december 1999)

Kommissionen känner till dessa förändringar som påverkar partihandeln. Situationen har behandlats i kommissionens vitbok om handel(1). I den handlingsplan som bifogats vitboken har kommissionen angivit vilka undersökningar som skall genomföras på detta område i samarbete med experter från medlemsstaterna(2).

Genom Internet underlättas handeln på flera olika nivåer och för flera ekonomiska aktörer, framför allt små och medelstora företag. Detta gäller både detaljhandeln och grossister, som på ett enklare sätt och till lägre kostnad via elektroniska nät (Internet, extranät och intranät) kan delta på marknaden och direkt skapa kontakt med producenter, leverantörer och uppköpare i hela världen, samt konsumenter. Genom politiken och verksamheten på detta område, lagstiftning (till exempel förslaget till direktiv om vissa rättsliga aspekter på den elektroniska handeln), forskning, utbildning och spridning av bästa praxis uppmuntrar kommissionen därför att små och medelstora företag deltar i informationssamhället och den elektroniska handeln. Tack vare företagens tillträde till en elektronisk världsmarknad och utnyttjandet av denna nya teknik, som kombinerar information, handel och distribution, kan de öka sina avsättningsmöjligheter över hela världen, utvidga sitt utbud eller rikta in sig på specialiserade marknader.

Införandet av euron förenklar den finansiella hanteringen genom hela distributionskedjan. Inom handeln kan man göra stora besparingar till följd av att man slipper växelkursriskerna och den osäkerhet som är förknippad med valutafluktuationerna.

Kommissionen följer med stor uppmärksamhet handels utveckling i Europa. Den ytterligare koncentration som parlamentsledamoten nämner kan begränsas till exempel genom gemenskapsbestämmelser om kontroll av fusioner. Inom konkurrenspolitiken ser man positivt på små och medelstora företag och i kommissionens meddelande om avtal av mindre betydelse(3) och i utkastet till undantagsförordning för vertikala avtal(4) tas hänsyn till de små och medelstora företagens särskilda egenskaper.

Kommittén för handel och distribution, som kommissionen upprättat och som består av 65 företrädare för handelsbranscher och -sektorer, bland annat för partihandeln, ger kommissionen råd i frågor som rör handeln. Under de senaste månaderna har man inom denna kommitté flera gånger diskuterat den elektroniska handeln, konsekvenserna av eurons införande samt konkurrensfrågor, och viktig information har överlämnats till kommissionen.

Kommissionen har tagit flera initiativ, framför allt för att gynna små och medelstora företag, t.ex. SLIM(5) och BEST (Business Environment Simplification Task Force) i syfte att skapa bästa möjliga administrativa miljö för företagens verksamhet. Detta torde bidra till att företagen, framför allt små och medelstora företag, kan bedriva en mer effektiv verksamhet till lägre kostnad.

(1) KOM(1999) 6 slutlig.

(2) Se rådets (industri) slutsatser av den 29.4.1999.

(3) EGT C 372, 9.12.1997.

(4) Utkastet håller på att diskuteras. EGT C 270, 24.9.1999.

(5) KOM(97) 618 slutlig, 21.11.1997.