SKRIFTLIG FRÅGA E-0041/99

från Philippe De Coene (PSE) till kommissionen

(22 januari 1999)

Angående: Tillgång till läkemedel för hästar

Enligt gällande gemenskapslagstiftning betraktas hästar som livsmedelsproducerande djur. Detta får betydande konsekvenser när det gäller vilka läkemedel det är tillåtet ge dessa djur när de är sjuka.

Anser inte kommissionen att det ligger i dessa djurs hälsointresse att göra en skillnad mellan de hästar som skall användas till livsmedel och de hästar som avlas fram i andra syften?

Hur ställer sig kommissionen till förslaget om att ändra all lagstiftning som berörs på detta sätt? Först då blir det möjligt för hästveterinärer att skriva ut erkända läkemedel som används till husdjur och människor.

Svar från Franz Fischler på kommissionens vägnar

(1 april 1999)

Kommissionen är väl medveten om detta mycket komplicerade problem och anstränger sig på alla sätt för att finna lösningar på hur veterinärläkemedel skall kunna göras mer tillgängliga. Kommissionen måste dock beakta aspekter såsom konsumentskydd och djurs hälsa och välbefinnande. I detta avseende gäller problemen inte bara hästar utan också mindre djur som fiskar, kaniner, får och getter, hägnat vilt m.m. samt användning vid sällsynta kliniska symtom.

I enlighet med EG-fördraget är hästar jordbruksdjur. Hästkött omfattas av rådets direktiv 64/433/EEG av den 26 juni 1964 om hygienproblem som påverkar handeln med färskt kött inom gemenskapen(1).

Även om de flesta hästarna i gemenskapen i första hand föds upp av andra orsaker än för livsmedelsproduktion, är slakt av hästar under en viss period i deras liv eller handel med hästar i syfte att föra dem till slakt inte förbjudet vare sig i gemenskapslagstiftningen eller i medlemsstaternas nationella lagstiftning. Med tanke på hästars livslängd, de många bytena av ägare eller nationalitet samt de olika ändamål som en häst kan användas för under sin livstid är det svårt göra en generell åtskillnad mellan hästar som hålls som sällskapsdjur och hästar som är avsedda för livsmedelsproduktion.

Det går att förhindra eller skjuta upp slakt av enskilda hästar för livsmedelsändamål om dessa har fått behandling med läkemedelsprodukter som innehåller ämnen där de högsta tillåtna restmängderna inte har fastställts i enlighet med rådets förordning (EG) 2377/90 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung(2). Sådana hästar måste dock särskilt identifieras och den medicinska behandlingen måste registreras. I kommissionens beslut 93/623/EEG(3) föreskrivs en identitetshandling (pass) för hästar som transporteras över hela världen. Tillsammans med rätt intyg har passet fungerat som ett hinder mot att utbredda hästsjukdomar förs in i gemenskapen.

(1) EGT L 121, 29.7.1964.

(2) EGT L 224, 18.8.1990.

(3) EGT L 298, 3.12.1993.