SKRIFTLIG FRÅGA P-1257/98 från Gerhard Hager (NI) till kommissionen (21 april 1998)

Ämne: Utvidgning - kontroll av de yttre gränserna - övergångsperioder

En av Europeiska gemenskapernas fyra grundläggande fri- och rättigheter är fri rörlighet för personer, vars genomförande bland annat skall ske genom att kontrollen vid de inre gränserna avskaffas. Samtidigt fästs emellertid allt större avseende vid nödvändigheten av att det vidtas lämpliga åtgärder för att garantera säkerheten för enskilda individer, vilket skall säkerställas genom området med frihet, säkerhet och lagstiftning. Det anses helt nödvändigt med kompletterande åtgärder för att öppna de inre gränserna. En effektiv kontroll av de yttre gränserna har vid upprepade tillfällen ansetts tillhöra en av dessa kompletterande åtgärder.

1. Anser kommissionen att kandidatländer redan nu uppfyller EU:s bestämmelser i när det gäller kontrollen av de yttre gränserna?

2. Om detta inte är fallet, vilka brister är det framför allt som förekommer, och på vilka undersökningar baserar kommissionen denna uppfattning?

3. Hur anser kommissionen att den skall kunna komma till rätta med dessa brister?

4. Anser kommissionen att det i detta sammanhang är lämpligt med övergångsperioder, och hur långa bedömer kommissionen att dessa övergångsperioder realistiskt sett skulle vara?

Kommissionen ombeds att i samband med frågorna ovan framför allt referera till de stater som i första hand är aktuella för medlemskap samt till uppgifter som härrör från tiden efter det att Agenda 2000 lades fram i juli 1997.

Svar från Hans van den Broek på kommissionens vägnar (27 maj 1998)

Enligt de beslut som Europeiska rådet har fattat vid sina möten i Amsterdam respektive Luxemburg måste kandidatländerna uppfylla de krav på kontroll över de yttre gränserna som ställs enligt Schengen, och Schengenregelverket håller just nu på att utarbetas i rådet.

De frågor som ställs kan besvaras mer ingående först när Schengenregelverket har fastställts av rådet och det har gjorts en undersökning av i vilken utsträckning kandidatländerna har antagit det.

Efter vad som hittills har kunnat konstateras utgår komissionen dock ifrån att kandidatländerna delvis måste göra avsevärda insatser för att säkra de yttre gränserna.

Det är i första hand kandidatländernas uppgift att åtgärda bristerna. Kommissionen kommer dock att stödja dessa insatser genom de befintliga gemenskapsprogrammen, framför allt genom Phare.