SKRIFTLIG FRÅGA E-1023/98 från Nikitas Kaklamanis (UPE) till rådet (3 april 1998)

Ämne: Schengenavtalet och större behov av personal vid Greklands gränser

I konventionen om tillämpningen av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 (artikel 1) ingår bestämmelser som gäller Schengenländernas inre och yttre gränser. Artiklarna 2 och 3 rör genomfart över inre och yttre gränser.

Tillämpningen av avtalet kräver en ökad personalstyrka för bevakningen av de yttre gränserna. Det här gäller i synnerhet länder som Grekland som efter att ha godkänt avtalet blir tvunget att bemanna ett hundratals ställen för Schengeninresor med personal. I detta sammanhang är det värt att påpeka att den grekiska kustlinjen utgör 80 % av den afrikanska och 150 % av den europeiska, och att fastlandsgränserna (samtliga till länder som inte undertecknat Schengenavtalet) överskrider 1500 kilometer.

Jag önskar fråga rådet om det har för avsikt att bevilja Grekland ekonomiskt stöd för att täcka landets ökade behov av personal vid platser för Schengen-inresor, eftersom det rör sig om kostnader som flera av de övriga länderna som deltar i Schengenavtalet inte ställs inför. Situationen för dessa länder är ofta den motsatta, eftersom de kan skära ner på gränsbevakningspersonalen vid sina gränser till länder som numera är Schengenländer.

Svar (29 juni 1998)

Den ärade parlamentsledamotens fråga har samband med tillämpningen av Schengenavtalet och omfattas inte av rådets behörighet.