SKRIFTLIG FRÅGA E-0940/98

från Antonios Trakatellis (PPE) till kommissionen

(30 mars 1998)

Ämne: Driften vid kärnkraftverket Kozloduj - minskning av Bulgariens beroende av kärnenergi samt säkerhets- och skyddsåtgärder

Mot bakgrund av att produktionen av kärnkraftsenergi i Bulgarien uppgick till 46 % av den totala producerade mängden elenergi under 1997, och med tanke på att avtalet mellan EU och Bulgarien om ett bidrag om 24 miljoner ecu för förbättring av säkerheten vid enheterna 3 och 4 vid kärnkraftverket Kozloduj stadgar att den bulgariska regeringen förbinder sig att avbryta driften vid enhet 1 till 4 vid samma kärnkraftverk när vissa villkor i avtalet som avser säkrandet av tillräckligt med energi från andra energikällor har uppfyllts,

vill jag ställa följande frågor:

1. När kan driften upphöra vid Kozlodujs enhet 1 till 4, som är de mest föråldrade och de som riskerar säkerheten för de europeiska medborgarna och särskilt grekerna, som befinner sig endast 22,5 mil från den plats där en eventuell kärnkraftolycka kan äga rum?

2. Hur långt har man hunnit med moderniseringen av enheterna 5 och 6 och med de andra planerna för att säkra energi från andra energikällor, och hur mycket har EU bidragit till finansieringen av detta?

3. Hur lång livslängd kan enheterna 5 och 6 ha efter moderniseringen av dem, mot bakgrund av att dessa reaktorerna är av en gammal sovjetisk typ?

4. På vilket sätt sker en säker transport av det radioaktiva avfallet från kärnkraftverket, vilka konkreta åtgärder har vidtagits eller bör vidtagas för ett säkert hanterande av det flytande avfallet för miljöns del, med tanke på att kärnkraftverkets reaktorer kyls av vatten och att det finns risk för förorening både av ytvatten och grundvatten, och i hur hög grad är den bulgariska lagstiftningen tillnärmad gemenskapslagstiftningen vad gäller miljöskyddsfrågor?

5. Vilken politik driver kommissionen och vilka åtgärder har den vidtagit eller avser den att vidta i samarbete med de bulgariska myndigheterna för att minska Bulgariens beroende av kärnkraftsenergi, vilket ständigt ökar på grund av landets ekonomiska utveckling?

Svar från Hans van den Broek på kommissionens vägnar

(14 maj 1998)

Avtalet om ett bidrag på 24 miljoner ecu för att förbättra säkerheten vid kärnkraftsanläggningen Kozloduys enheter 3 och 4 har undertecknats av den bulgariska regeringen och företrädare för kärnsäkerhetskontot vid Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) till vilket gemenskapen är bidragsgivare.

1. Enligt detta avtal skall enheterna 1 och 2 stängas så fort som pumpstationen Chaira tagits i bruk och en av de två enheterna 5 eller 6 vid kärnkraftsanläggningen Kozloduy moderniserats. Enheterna 3 och 4 kommer att stängas när energisituationen så tillåter och i vilket fall så fort som de två Kozloduyenheterna 5 och 6 moderniserats och värmeanläggningarna för städerna Sofia, Kostov och Republika byggts om till kombinerade värme- och elkraftverk.

2. Den bulgariska regeringen har undertecknat ett kontrakt för inledningsfasen av moderniseringsprojektet för enheterna 5 och 6. Arbetet förbereds och planeras för närvarande och skall påbörjas sommaren 1998 under stängningen av enhet 5. Den bulgariska regeringen har ansökt om ett lån på 100 miljoner ecu från Euratom. Kommissionen håller för närvarande på att utarbeta den dokumentation som är nödvändig för att behandla ärendet.

3. Kozloduyreaktorerna 5 och 6 är av typ VVER 1000 som anses vara den mest avancerade typen av sovjettillverkad reaktor. Enligt experterna kan dessa reaktorer uppnå samma säkerhetsnivå som de reaktorer som är tillverkade i väst. Den normala livslängden för denna typ av reaktor är 30 år.

4. Till det stora antal faktorer som beaktas i kommissionens behandling av Bulgariens ansökan om ett Euratomlån hör särskilt strålningens inverkan på miljön.

5. Kommissionen anser i enlighet med gemenskapens energipolitik att det är Bulgariens sak att besluta hur stor del av landets sammanlagda energibalans som skall utgöras av kärnkraften, under förutsättning att internationella miljö- och säkerhetsnormer och -skyldigheter respekteras. Dessa strategier och prioriteringar återspeglas i det partnerskap för Bulgariens anslutning som antogs av kommissionen den 25 mars och i vilket anges att man på kort sikt skall prioritera inrättandet av en omfattande långsiktig energistrategi, respekten för kärnsäkerhetsnormer och realistiska åtaganden om stängning av vissa av enheterna i enlighet med vad som anges i avtalet om kärnsäkerhetskontot. Till de särskilda mål som omfattas av detta hör att omorganisera regeringens och statens funktioner och strukturer för att uppnå en klarare uppdelning mellan politiska och lagstiftande funktioner å ena sidan och kommersiell överföring, produktion och leverans av energi å andra sidan, skapa effektiv konkurrens, prissättning av värme och energi som garanterar full täckning för kostnaderna, förhindra korssubventioner mellan olika sektorer och att räkningar inte betalas, främja effektiv energianvändning, överensstämmelse med gemenskapens miljönormer och säkerhetskrav samt förbättra Bulgariens sammankopplingar med regionala energiöverföringsnätverk för elektricitet, gas och olja.

Mellan 1991 och 1996 bidrog gemenskapen med över 70 miljoner ecu för att uppnå relevanta mål och för kortsiktiga nödåtgärder inom den konventionella energisektorn. Dessutom har nästan 50 miljoner ecu avsatts för att förbättra kärnsäkerheten. Beslut om ytterligare omfattande tekniskt och finansiellt stöd från gemenskapen kan i framtiden komma att fattas i samarbete med andra större bidragsgivare under förutsättning att en heltäckande energipolitik på nationell nivå som omfattar samtliga de aspekter som identifieras ovan kan fastställas och effektivt genomföras och att målen i avtalet avseende kärnsäkerhetskontot uppnås.