SKRIFTLIG FRÅGA E-0099/98 från Umberto Bossi (NI) till rådet (30 januari 1998)

Ämne: Åtgärder mot illegal invandring i Europa

I Italien har invandringen från Albanien varit föremål för häftiga diskussioner som ofta har tjänat föga till annat än att utnyttjas för politiska ändamål. Dessa diskussioner upprepas nu i fråga om kurdernas situation. Enligt internationella källor är tusentals kurder på väg mot Apuliens kuster eftersom de har förföljts i Turkiet och Irak, och detta kommer att leda till en mycket kritisk situation ur hälsovårds- och ordningshänseende.

Officiella uppgifter visar att brottsligheten (framför allt i de norditalienska storstäderna och den landsbygd som omger dem) har ökat i oroväckande grad på grund av den otroliga albanska organiserade brottsligheten (utpressning, prostitution och narkotikasmuggling). På mindre än ett år har albaneserna, vare sig de är illegala invandrare eller ej, lyckats skapa ett brottsligt välde.

Den katastrofala italienska lagstiftningen rörande invandring från tredje land (den så kallade Martelli-lagen) ger de illegala invandrarna möjlighet att stanna 15 dagar på italienskt territorium innan de frivilligt lämnar det. Naturligtvis öppnar dessa bestämmelser vägen för en ström av illegala flyktingar till andra europeiska stater (framför allt Tyskland, Frankrike och Österrike).

Har rådet för avsikt att agera konkret för att Turkiet, som förhandlar om anslutning till Europeiska unionen, skall upphöra med de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som kurderna utsätts för?

Har rådet för avsikt att anta lagstiftningsåtgärder i syfte att avskräcka illegala invandrare från tredje land att installera sig på europeiskt territorium? Anser rådet inte att medlemsstaterna bör anpassa sina lagstiftningar i syfte att endast ta emot de medborgare i tredje land som kan erbjudas lagligt arbete, drägliga levnadsförhållanden och lämplig socialförsäkring?

Vad tänker rådet göra för att förhindra att kriminella organisationer från tredje land breder ut sig i Europa?

Svar (7 april 1998)

Europeiska unionen fäster stor vikt vid att de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna respekteras. Inom ramen för dialogen och samarbetet mellan EU och Turkiet anses främjandet av de mänskliga rättigheterna vara ett grundläggande mål.

Beträffande de rättsakter som antagits av rådet för att hindra illegal invandring hänvisas till rådets svar på skriftlig fråga nr E-3773/97.

Flera rättsakter har antagits angående villkoren för medborgare i tredje land att resa in i och vistas på medlemsstaternas territorium. Vid sitt möte i Köpenhamn den 1 juni 1993 antog ministrarna med ansvar för invandringspolitik resolutionen om harmonisering av nationell politik om återförening av familjer. Senare har rådet antagit följande resolutioner:

- Rådets resolution av den 20 juni 1994 om begränsning av rätten till inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare till medlemsländerna för anställning (EGT C 274, 19.9.1996, s. 3).

- Rådets resolution av den 30 november 1994 om begränsningar för medborgare i tredje land när det gäller rätt till inresa och vistelse i medlemsstaternas territorier i syfte att bedriva verksamhet som egenföretagare (EGT C 274, 19.9.1996, s. 7).

- Rådets resolution av den 30 november 1994 om tredje lands medborgares rätt till inresa och vistelse i Europeiska unionens medlemsstaters territorium för studier (EGT C 274, 19.9.1996, s. 10).

Rådet övervakar regelbundet hur medlemsstaterna tillämpar dessa rättsakter, i enlighet med rådets beslut av den 22 december 1995 om uppföljning av redan antagna rättsakter om inresa för medborgare i tredje land (EGT C 11, 16.1.1995, s. 1).

Vidare är denna fråga föremål för kommissionens förslag till rådets rättsakt om utarbetandet av en konvention med bestämmelser för tredjelandsmedborgares rätt till inresa och vistelse i medlemsstaterna (EGT C 337, 7.11.1997, s. 9), som för närvarande revideras i den behöriga arbetsgruppen i rådet.

Slutligen är rådet medvetet om att kriminella element ligger bakom planeringen och genomförandet av en stor del av den olagliga invandringen, särskilt den nuvarande migrationsströmmen från Irak och angränsande områden, som den ärade parlamentsledamoten hänvisar till i sin fråga. Därför anser rådet att man, genom att man bekämpar den olagliga invandringen också på ett effektivt sätt förhindrar spridningen av kriminella organisationer från tredje land till Europa. I detta sammanhang hänvisas till EU:s handlingsplan, som antogs av rådet den 26 januari 1998, för att bemöta den nuvarande ökningen av invandrare från Irak och angränsande områden. Handlingsplanen omfattar olika aspekter av den tillströmning som nyligen skett. Den omfattar i synnerhet punkter med syftet att dels samla, analysera och kommentera alla tillgängliga upplysningar om inblandningen av organiserad brottslighet i nätverken för olaglig invandring, dels klarlägga eventuella förbindelser med andra områden av gränsöverskridande organiserad brottslighet, där de berörda grupperna kan vara involverade.