SKRIFTLIG FRÅGA E-3704/97 från Jyrki Otila (PPE) till kommissionen (19 november 1997)

Ämne: Apoteksmonopol i Finland?

Det så kallade universitetsapoteket i Helsingfors inledde sin verksamhet år 1828. Genom 1953 års ändring av apotekslagen fick apoteket även rätt att upprätthålla filialapotek.

I Finlands lagstiftning stadgas dessutom om vissa särskilda rättigheter för universitetsapoteket, enligt vilka det inte behöver betala så kallad apoteksavgift till staten och dessutom åtnjuter vissa skattelättnader.

Ursprungligen inrättades universitetsapoteket i anknytning till Helsingfors universitet som ett apotek som uttryckligen skulle fungera i Helsingfors. Detta motiverades med utbildning av personer som studerade farmaci vid Helsingfors universitet.

I dag har universitetsapoteket utvidgat sin verksamhet även till städer där det inte ens finns något universitet. Dessutom skaffar sig endast 27 procent (år 1997) av farmacistudenterna den obligatoriska praktik som hör till studierna vid universitetsapoteket, medan resterande 73 procent praktiserar i privata apotek.

En sådan praxis strider enligt min uppfattning mot konkurrenslagstiftningen och EU:s handelspolitiska principer. Konkurrensmässigt innehar universitetsapoteket i mångt och mycket en monopolliknande ställning. Jag vill fråga kommissionen om den är medveten om denna situation? Om inte, vad ämnar den göra för att avhjälpa situationen?

Svar från Karel Van Miert på kommissionens vägnar (13 januari 1998)

Kommissionen känner till den påstådda särställningen för universitetsapoteket i Helsingfors. Parlamentsledamoten hävdar att apoteket omfattas av statliga förmåner (befrielse från apoteksavgifter och andra skatteförmåner) och har en monopolställning. Det verkar emellertid inte finnas något monopol. Som framgår av de tillhandahållna uppgifterna finns det också privata apotek som konkurrerar med universitetsapoteket.

De påstådda statliga förmånerna måste granskas enligt EG-fördragets regler om statligt stöd. Enligt dessa regler kan kommissionen agera endast om handeln mellan medlemsstaterna snedvrids genom statliga åtgärder som gynnar vissa företag.

På grundval av de tillgängliga uppgifterna konstaterar kommissionen att förmånerna i fråga endast kommer att ha lokala effekter, som begränsas till platser där universitetsapoteket har filialapotek. Därför kommer handeln mellan medlemsstaterna inte att snedvridas.

Kommissionen har därför inte för avsikt att undersöka frågan närmare.