SKRIFTLIG FRÅGA E-3171/97 från Friedhelm Frischenschlager (ELDR) till kommissionen (13 oktober 1997)

Ämne: Lika villkor för kvinnor och män i Europeiska unionen

Vilka medel kommer kommissionen i framtiden att tillgripa för att beivra våld mot kvinnor, i synnerhet sexuellt utnyttjande i form av pornografi och prostitution?

Kommer kommissionen i framtiden att inbegripa de icke-statliga organisationerna i sin verksamhet?

Vilka initiativ kommer kommissionen att ta för att uppnå jämvikt mellan män och kvinnor vid nyanställning av personal vid EU:s institutioner?

Hur många kvinnor med österrikiskt medborgarskap är för närvarande anställda inom dessa institutioner (rådet, kommissionen, parlamentet)? Om denna siffra jämförs med de för Finland och Sverige vilka även blev medlemmar i EU 1995, hur bra har Österrike klarat sig då?

Svar från Erkki Liikanen på kommissionens vägnar (20 november 1997)

Parlamentsledamoten är angelägen om att förebygga våld mot kvinnor, i synnerhet våld som är knutet till sexuellt utnyttjande. Kommissionen är medveten om den olyckliga utvecklingen på detta område och stödjer därför inom initiativet Daphne åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor, barn och ungdomar. 3 miljoner ecu har avsatts till detta ändamål i 1997 års budget. Under 1998 kommer troligen en ny ansökningsomgång för projekt att utlysas, beroende på 1998 års budget och prioriteringarna i denna.

Kommissionen fäster stor vikt vid att främja samarbete mellan icke-statliga organisationer och myndigheter på detta område. Ett av huvudmålen är att upprätta eller förstärka nätverk som på europeisk nivå kan stödja och samordna informationsutbyte och insatser för att förebygga våld och skydda i synnerhet kvinnor från våldsbrott.

Den ojämna könsfördelning inom gemenskapens administration som parlamentsledamoten talar om, tar sig inom kommissionen det uttrycket att det råder en underrepresentation av kvinnor i tjänstekategori A och av män i tjänstekategori C, medan arbetsstyrkan tagen som helhet är jämnt fördelad mellan könen (46 % kvinnor). Detta beror på antalet kvinnliga sökande och antalet godkända på de allmänna uttagningsprovens reservlistor. Sedan 1995 har kommissionen antagit årliga rekryteringsmålsättningar för att minska denna strukturella snedfördelning genom att anställa kvinnor i kategori A och besätta arbetsledande funktioner och direktörsposter med kvinnor. När det gäller den ojämna könsfördelningen på C-tjänsterna vinnlägger sig kommissionen om att renodla arbetsuppgifterna för denna kategori av tjänstemän genom att t.ex. utnyttja ny teknik på kontoren, och på så sätt locka till sig fler manliga sökande.

Totalt har 223 österrikiska tjänstemän (förutom språktjänster) anställts av kommissionen fram till och med september 1997, varav 119 är kvinnor (53 %). Av de finländska tjänstemän som kommissionen under samma period anställt är 61 % kvinnor (161 kvinnor, 105 män). Motsvarande siffra för de svenska tjänstemännen är 64 % (190 kvinnor och 105 män).