9.1.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 7/33


Talan väckt den 30 september 2022 – MBDA France mot kommissionen

(Mål T-614/22)

(2023/C 7/42)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: MBDA France (Le Plessis-Robinson, Frankrike) (ombud: advokaterna F. de Bure och A. Delors)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara kommissionens beslut, som meddelades sökanden den 20 juli 2022, (ARES(2022)5278815) och i vilket anbudet EDF-2021-AIRDEF D-EATMI-HYDIS (nedan kallat HYDIS-anbudet) avslogs med stöd av artiklarna 256 OCH 263 I Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

på samma grund även ogiltigförklara varje därmed sammanhängande beslut i syfte att möjliggöra en förnyad bedömning av de anbud som lämnats i anbudsförfarandet EDF-2021-AIRDEF_D ”Endoatmosfärisk interceptor – konceptfasen” och en omfördelning av de medel, inbegripet kommissionens beslut att anta det anbud som lämnades av ett konsortium som samordnas av Sener Aerospacial (nedan kallat HYDEF-anbudet),

förplikta svaranden att tillhandahålla samtliga dokument som sökanden begärt att få tillgång till beträffande kommissionens bedömning av HYDIS- och HYDEF-anbuden, och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna och andra kostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.

Första grunden avser att kommissionen översked gränserna för sin skönsmässiga bedömning genom att tillämpa en sökt och godtycklig inplaceringsmetod avseende anbuden, som strider mot det huvudsakliga syftet med den endoatmosfäriska interceptorlösningen (nedan kallat EATMI-projektet)

EATMI-projektet syftar till att tilldela en europeisk försvarsfond (EEF) 100 miljoner EUR till konceptasen av en interceptorlösning mot ”hypersoniska” missiler och droner. Denna nya typ av luftvapen, som ännu inte kan bekämpas av befintliga luftförsvarssystem har använts för första gången av Ryssland under dess invasion av Ukraina. I en miljö som kännetecknas av höjd geopolitisk osäkerhet utgör de ett hittills okänt, nytt och potentiellt existentiellt hot för unionens medlemsstaters och deras medborgarnas territoriella integritet och säkerhet. De kräver en ny infallsvinkel vid utformningen av luftförsvar. Detta till trots avviker kommissionens inplaceringsmetod från detta syfte:

För det första tillämpade v kommissionen en identisk standardsviktningsmetod på samtliga EFF-projekt från 2021 utan att beakta att viktiga intressen står på spel i EATMI-projektet.

För det andra bedömde kommissionen närmast uteslutande sökandens anbud på ett allmänt sätt, som var detsamma för samtliga EFF-projekt från 2021, vilket saknar relevans eller rentav strider mot syftena med EATMI-projektet.

Genom denna sökta och godtyckliga metod överskred kommissionen gränserna för sin skönsmässiga bedömning och undergrävde härmed unionens förmåga att skapa ett självständigt svar mot hypersoniska hot.

2.

Andra grunden avser att det gjordes flera uppenbart felaktiga skönsmässiga bedömningar.

Kommissionen gjorde flera uppenbart felaktiga bedömningar vid bedömningen av HYDIS-anbudet. Bland annat: i) missförstod kommissionen begreppet ”konceptfasen” och avslog HYDIS-anbudet på grund av omständigheter som ar uppenbart irrelevanta under nämnda fas, liksom ii) kommissionen missförstod begreppet gränsöverskridande samarbete. Följden blev att kommissionen gjorde en negativ bedömning av MBDA-koncernens tidigare bidrag till integreringen av europeisk försvarsindustri och den beaktade inte att unionens största militärmakter var positivt inställda till denna koncerns anbud, och iii) kommissionen baserade sitt beslut på allmänna överväganden som inte var relevanta avseende EATMI-projektet, eftersom kommissionen inte beaktade de specifika krav som ställs på detta projekt.

Kommissionens uppenbart felaktiga skönsmässiga bedömning medförde ett beslut som i hög grad strider mot EFF:s överordnade syfte: beslutet i) bortser från de initiativ som medlemsstaterna har tagit i det Permanenta Strukturerade Samarbetet ii) resulterar i en icke optimal resurstilldelning som inte avspeglar de europeiska försvarsaktörernas expertis och iii) sannolikt kommer att medföra kompetensöverlappningar inom unionen.

3.

Tredje grunden avser att principen om god förvaltningssed och öppenhetsprincipen har åsidosatts.

Kommissionen avslog huvudsakligen HYDIS-anbudet, eftersom den fann att vissa aspekter var ofullständigt motiverade. Enligt principen om god förvaltningssed var emellertid kommissionen förpliktad att samla in samtliga relevanta upplysningar, inbegripet att, om nödvändigt, anmoda sökanden om preciseringar, bland annat eftersom det var unionens medlemsstaters och deras medborgares säkerhet som står på spel. Sökanden kunde enkelt ha tillhandahållit sådana preciseringar. I stället medförde kommissionens passiva förhållningssätt och underlåtenhet att samla in relevanta faktiska upplysningar i att principen om god förvaltningssed åsidosattes.

Dessa påstådda brister avser närmast uteslutande allmänna bedömningar som var gemensamma för samtliga EEF-projekt år 2021 och som saknar samband med de EATMI-specifika tekniska och funktionella kraven. Kommissionen åsidosatte öppenhetsprincipen genom att tillmäta sådana överväganden alltför stor vikt utan att informera sökanden om detta på förhand.

4.

Den fjärde grunden avser att det lämnades en otillräcklig motivering.

Det angripna beslutet innehåller ett antal utsagor som är oklara eller svåra att förstå i sitt sammanhang, varvid sökanden hindrades från att värdera beslutets innehåll. Bland annat var kommissionen skyldig att precisera hur den tolkat och tillämpat nämnda allmänna överväganden i det specifika sammanhang som EATMI-projektet utgör och hur den kommit fram till en negativ slutsats utifrån dessa överväganden. Detta gjorde inte kommissionen.