Talan väckt den 26 januari 2022 – Förenade kungariket mot kommissionen

(Mål T-56/22)

(2022/C 158/13)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: advokaterna L. Baxter, Agent, och T. Buley)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens genomförandebeslut (EU) nr 2021/2019 (1), såvitt det undantar från unionsfinansiering vissa utgifter som betalats av sökandens ackrediterade utbetalande organ inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) med hänvisning till brister i samband med definitionen av begreppet ”aktiv jordbrukare – närstående företag”, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden har åberopat en grund till stöd för sitt yrkande om ogiltigförklaring. Sökanden påstår att kommissionen gjort en felaktig tolkning av artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1307/2013. (2) Enligt sökandens uppfattning avser artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1307/2013 endast direktstöd till jordbrukare (såsom definierat i artikel 4 i den förordningen), vilka själva driver sådan infrastruktur eller tillhandahåller sådana tjänster som är relevanta för den bestämmelsen. Sökanden hävdar att kommissionen har gjort fel i följande hänseenden:

—	i. Lydelsen och innebörden av artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1307/2013 innebär inte att det är förbjudet att betala ut stöd till en jordbrukare av det enda skälet att enhet som på något sätt är närstående till jordbrukaren bedriver en verksamhet som är upptagen i förbudslistan i den artikeln.

—	ii. Det finns inget stöd ur en ändamålsinriktad eller teleologisk synvinkel för kommissionens tolkning av artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1307/2013.

(1) EUT L 413, 2021, s. 3.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 2013, s. 608 och rättelse i EUT L 130, 2016, s. 9).