–

ansökan, inkommen till tribunalens kansli den 25 november 2022,

–

den första inlagan om justering, inkommen till tribunalens kansli den 22 maj 2023,

–

den andra inlagan om justering, inkommen till tribunalens kansli den 25 september 2023,

1

Genom sin talan har sökanden Maya Tokareva på grundval av artikel 263 FEUF yrkat dels ogiltigförklaring av, för det första, rådets beslut (Gusp) 2022/1530 av den 14 september 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 239, 2022, s. 149) och av rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1529 av den 14 september 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 239, 2022, s. 1) (nedan tillsammans kallade rättsakterna om bibehållande från september 2022), samt, för det andra, av rådets beslut (Gusp) 2023/572 av den 13 mars 2023 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 75 I, 2023, s. 134) och av rådets genomförandeförordning (EU) 2023/571 av den 13 mars 2023 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 75 I, 2023, s. 1) (nedan tillsammans kallade rättsakterna om bibehållande från mars 2023) samt, för det tredje, av rådets beslut (Gusp) 2023/1767 av den 13 september 2023 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 226, 2023, s. 104) och av rådets genomförandeförordning (EU) 2023/1765 av den 13 september 2023 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 226, 2023, s. 3) (nedan tillsammans kallade rättsakterna om bibehållande från september 2023) i den del som sökanden kvarstår i förteckningarna i bilagorna till dessa rättsakter (nedan tillsammans kallade de angripna rättsakterna), dels, på grundval av artikel 268 FEUF, skadestånd för den skada hon lidit på grund av antagandet av rättsakterna om bibehållande från september 2022.

2

Sökanden är rysk medborgare.

3

Förevarande mål ingår i det sammanhang som utgörs av de restriktiva åtgärder som den 24 februari 2022 antogs med avseende på de åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende och särskilt Ryska federationens militära aggression mot Ukraina.

4

Den 17 mars 2014 antog Europeiska unionens råd på grundval av artikel 29 FEU, beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 78, 2014, s. 16). Samma dag antog rådet på grundval av artikel 215.2 FEUF förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 78, 2014, s. 6).

5

Den 25 februari 2022 antog rådet dels beslut (Gusp) 2022/329, om ändring av beslut 2014/145 (EUT L 50, 2022, s. 1), dels förordning (EU) 2022/330 om ändring av förordning nr 269/2014 (EUT L 51, 2022, s. 1). I artikel 2.1 och 2.2 i beslut 2014/145, i dess lydelse enligt beslut 2022/329, föreskrivs följande:

”1.   Alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av

…

…

…

samt fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som har samröre med dem, enligt förteckningen i bilagan, ska frysas.

2.   Inga penningmedel eller ekonomiska resurser får direkt eller indirekt göras tillgängliga för eller utnyttjas till gagn för de fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som förtecknas i bilagan.”

6

Genom artikel 1.1 b och d i beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse förbjuds inresa till eller transitering genom medlemsstaternas territorium för fysiska personer som svarar mot de i huvudsak identiska kriterier som anges i artikel 2.1 d och f i samma beslut.

7

Genom förordning nr 269/2014 föreskrivs i dess lydelse enligt förordning 2022/330 att åtgärder ska vidtas för att frysa penningmedel, och däri fastställs de närmare villkoren för frysningen med i huvudsak samma lydelse som i beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse. I artikel 3.1 a–g i denna förordning i dess ändrade lydelse återfinns nämligen i huvudsak samma innehåll som i artikel 2.1 a–g i beslutet i dess ändrade lydelse.

8

I detta sammanhang antog rådet beslut (Gusp) 2022/337 av den 28 februari 2022 om ändring av beslut 2014/145 (EUT L 59, 2022, s. 1) samt genomförandeförordning (EU) 2022/336 av den 28 februari 2022 om genomförande av förordning nr 269/2014 (EUT L 58, 2022, s. 1), de rättsakter genom vilka sökandens far uppfördes i förteckningen i bilaga till beslut 2014/145 i deras ändrade lydelse samt i förteckningen i bilaga I till förordning nr 269/2014 i dess ändrade lydelse (nedan kallade de omtvistade förteckningarna), med följande motivering:

”Nikolaj Tokarev är VD för Transneft, ett stort ryskt olje- och gasbolag. Han känner Vladimir Putin sedan länge och är nära förbunden till honom. Han tjänstgjorde tillsammans med Putin i KGB på 1980-talet. Nikolaj Tokarev är en av de ryska statsoligarker som tog kontroll över stora statsägda tillgångar på 2000‑talet när president Putin befäste sin makt, och som arbetar i nära partnerskap med den ryska staten. Nikolaj Tokarev har varit chef för Transneft som är ett av Rysslands viktigaste regeringskontrollerade företag som transporterar betydande mängder rysk olja genom ett välutvecklat oljeledningsnät.

Nikolaj Tokarevs Transneft är en av huvudsponsorerna för den slottsanläggning nära Gelendzjik som det anses att president Putin använder personligen. Han drar nytta av sin närhet till de ryska myndigheterna. Nära släktingar till och personer i kretsen kring Nikolaj Tokarev har berikat sig tack vare kontrakt som ingåtts med statsägda företag. |

Därmed gav han aktivt materiellt eller ekonomiskt stöd till och gynnades av de ryska beslutsfattare som ansvarar för annekteringen av Krim och destabiliseringen av Ukraina.”

9

Genom rådets beslut (Gusp) 2022/1272 av den 21 juli 2022 om ändring av beslut 2014/145 (EUT L 193, 2022, s. 219) och rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1270 av den 21 juli 2022 om genomförande av förordning nr 269/2014 (EUT L 193, 2022, s. 133) lades sökanden till i de omtvistade förteckningarna med följande motivering:

”[Sökanden] är dotter till Nikolaj Tokarev, som är verkställande direktör för Transneft, ett stort ryskt olje- och gasbolag. [Sökanden] och hennes före detta make Andrej Bolotov äger lyxfastigheter i Moskva, Lettland och Kroatien till ett värde av mer än 50 miljoner US-dollar, som kan kopplas till Nikolaj Tokarev. Hon har också kopplingar till företaget Ronin, som förvaltar Transnefts pensionsfond. När hon ansökte om cypriotiskt medborgarskap angav hon Ronins adress som sin egen adress. [Sökanden] har dessutom tilldelats statliga kontrakt till ett värde av 8 miljarder rubel genom företaget Irvin-2, som hon äger tillsammans med Stanislav Tjemezov, son till Rostecs verkställande direktör, Sergej Tjemezov. [Sökanden] är därmed en fysisk person som har samröre med personer som är uppförda på förteckningen, nämligen sin far Nikolaj Tokarev och Stanislav Tjemezov.”

10

Genom samma rättsakter lades Stanislav Tjemezov till i de omtvistade förteckningarna med följande motivering:

”Stanislav Sergejevitj Tjemezov är son till Sergej Tjemezov, ledamot av ’Enade Rysslands’ högsta råd och ordförande för konglomeratet Rostec, Rysslands ledande statskontrollerade försvars- och industritillverkningsföretag. Stanislav Tjemezov ägde ett offshorebolag kallat Erlinglow Ltd som gynnades av Rostecs konstruktion av en nationell fiberoptisk motorväg för 550 miljoner US-dollar. Dessutom äger han olika offshorebolag tillsammans med [sökanden], Nikolaj Tokarevs dotter …, däribland Irvin-2, som har tilldelats kontrakt till ett värde av 8 miljarder rubel. Som belöning för utbytet tillät familjen Tokarev familjen Tjemezov att skära ned budgeten för Transneft. Stanislav Tjemezov äger också företaget Independent Insurance Group, som förvaltar betydande försäkringsavtal inom försvarssektorn, inklusive kontrakt för försvarskonglomeratet Rostec, i vilket hans far Sergej Tjemezov är verkställande direktör. Stanislav Tjemezov är därmed en fysisk person som har samröre med en person som är uppförd på förteckningen.”

11

Rådet offentliggjorde i Europeiska unionens tidning den 22 juli 2022 (EUT C 281 I, 2022, s. 7) ett meddelande till de personer, enheter och organ som var föremål för de restriktiva åtgärder som föreskrevs i rådets beslut (Gusp) 2022/1272 och i rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1270. I detta meddelande förklarades bland annat att berörda personer kunde inkomma med en begäran till rådet, åtföljd av styrkande handlingar, om omprövning av det beslut genom vilket de hade uppförts i förteckningarna i bilagor till de angripna rättsakterna.

12

Genom e‑postmeddelande av den 2 september 2022 begärde sökanden att få tillgång till samtliga handlingar som upprättats och innehades av rådet och Europeiska utrikestjänsten som legat till grund för antagandet av de restriktiva åtgärderna mot henne i syfte att utforma en begäran om omprövning.

13

Den 14 september 2022 lät rådet genom rättsakterna om bibehållande från september 2022 sökanden kvarstå i de omtvistade förteckningarna av samma skäl som de som angavs i punkt 9 ovan.

14

Den 30 september 2022 besvarade rådet sökandens begäran enligt punkt 12 ovan och översände de uppgifter som återfinns i de rättegångshandlingar som har referensnummer WK 10502/2022 INIT av den 8 mars 2022 (nedan kallade den ursprungliga bevisakten).

15

Genom e‑postmeddelande av den 31 oktober 2022 inkom sökanden till rådet med en begäran om omprövning.

16

Genom rättsakterna om bibehållande från mars 2023 bibehölls sökanden i de omtvistade förteckningarna med följande motivering:

”[Sökanden] är dotter till Nikolaj Tokarev, som är verkställande direktör för Transneft, ett stort ryskt olje- och gasbolag. [Sökanden] och hennes före detta make Andrej Bolotov äger lyxfastigheter i Moskva, Lettland och Kroatien till ett värde av mer än 50 miljoner USD, som kan kopplas till Nikolaj Tokarev. Hon har också kopplingar till företaget Ronin, som förvaltar Transnefts pensionsfond. När hon ansökte om cypriotiskt medborgarskap angav hon Ronin Europes adress som sin egen adress i pressmeddelandet. Hon har dessutom kopplingar till Ronin Trust, som förvaltar pensionsfonden Transneft, genom sitt fastighetsbolag Ostozhenka 19 (tidigare kallat RPA Est[ate]). [Sökanden] har tilldelats statliga kontrakt till ett värde av 8 miljarder RUB genom företaget Irvin-2, som hon ägde tillsammans med Stanislav Tjemezov, son till Rostecs verkställande direktör, Sergej Tjemezov. Hon innehar för närvarande, tillsammans med Stanislav Sergejevitj Tjemezov, aktier i Gelendzhik Resort Complex – Meridian LLC. [Sökanden] är därmed en fysisk person som har samröre med personer som är uppförda på förteckningen, nämligen sin far Nikolaj Tokarev och Stanislav Tjemezov.”

17

Genom e‑postmeddelande av den 14 mars 2023 meddelade rådet sökanden att hon kvarstod i de omtvistade förteckningarna och lämnade ett yttrande som svar på de argument som hon framförde i sin begäran om omprövning av den 31 oktober 2022.

18

Genom e‑postmeddelande av den 31 mars 2023 översände rådet en skrivelse till sökanden, genom vilken hon i rättegångshandlingarna med referensnumren WK 1128/2023 INIT, WK 1128/2023 ADD 1 och WK 1128/2023 ADD 2, daterade den 25 januari, den 27 januari respektive den 30 januari 2023, underrättades om de uppgifter på vilka rådet hade grundat sig för att motivera att hon skulle kvarstå i de omtvistade förteckningarna (nedan tillsammans kallade bevisakterna från januari 2023).

19

Den 5 juni 2023 antog rådet beslut (Gusp) 2023/1094 om ändring av beslut 2014/145 (EUT L 146, 2023, s. 20). Genom detta beslut ändrade rådet artikel 2.1 g i beslut 2014/145 enligt följande:

”1.   Alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av

…

…

ska frysas.”

20

Genom skrivelse av den 19 juni 2023 underrättade rådet sökanden om att det avsåg att bibehålla de restriktiva åtgärderna på grundval av skäl som ändrats i förhållande till dem som angavs i rättsakterna om bibehållande från mars 2023. Till denna skrivelse bifogade rådet akten WK 8181/2023 INIT av den 15 juni 2023 (nedan kallad bevisakten från juni 2023) och uppmanade sökanden att yttra sig om förslaget till förlängning av de restriktiva åtgärderna mot henne.

21

Genom skrivelse av den 10 juli 2023 underrättade rådet sökanden om att det avsåg att bibehålla de restriktiva åtgärderna på grundval av ett förslag till motivering som ändrats i förhållande till det förslag som översänts till sökanden den 19 juni 2023. Till skrivelsen bifogade rådet också akten WK 5142/2023 INIT av den 4 juli 2023 om kompletterande uppgifter rörande sökanden (nedan kallade bevisakten från juli 2023) samt akten WK 5142/2023 INIT av den 20 april 2023 angående den bevisning som rörde affärsmiljön och näringslivet i Ryska federationen och anmodade sökanden att yttra sig om förslaget till förlängning av de restriktiva åtgärderna mot henne.

22

Genom skrivelse av den 18 augusti 2023 delgav rådet sökanden akt WK 5142/2023 ADD 1 av den 16 augusti 2023 om bevisning rörande affärsmiljön och näringslivet i Ryska federationen och uppmanade sökanden att inkomma med synpunkter.

23

Genom rättsakterna om bibehållande från september 2023 bibehöll rådet sökanden i de omtvistade förteckningarna med följande motivering:

”[Sökanden] är dotter till Nikolaj Tokarev, som är verkställande direktör för Transneft, ett stort ryskt olje- och gasbolag. [Sökanden] och hennes f.d. make Andrej Bolotov äger lyxfastigheter i Moskva, Lettland och Kroatien till ett värde av mer än 50 miljoner US-dollar, som kan kopplas till Nikolaj Tokarev. Hon har även kopplingar till bolaget Ronin, som förvaltar Transnefts pensionsfond. När hon ansökte om cypriotiskt medborgarskap angav hon Ronin Europes adress som sin egen adress i pressmeddelandet. Hon har dessutom kopplingar till Ronin Trust, som förvaltar pensionsfonden Transneft, genom sitt fastighetsbolag Ostozhenka 19 (tidigare kallat RPA Est[ate]). [Sökanden] är därmed en närstående familjemedlem som gynnas av Nikolaj Tokarev, en ledande affärsman som är verksam i Ryssland.”

24

Sökanden har yrkat att tribunalen ska

25

Rådet har med stöd av kommissionen yrkat att tribunalen ska

26

Till stöd för sin talan har sökanden åberopat sex grunder.

27

I sin ansökan anför sökanden fyra grunder. Den första grunden avser ett åsidosättande av rätten till effektivt domstolsskydd samt av motiveringsskyldigheten. Den andra grunden avser en felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktiga bedömningar. Den tredje grunden avser ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen och av grundläggande rättigheter. Den fjärde grunden avser ett åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen och likabehandlingsprincipen. I sin första inlaga om justering anför sökanden en femte grund, som avser ett åsidosättande av rätten att yttra sig. I sin andra inlaga om justering anför sökanden en sjätte grund, som avser en invändning om rättsstridighet av kriteriet personer som gynnas av en ledande affärskvinna eller affärsman med verksamhet i Ryssland, enligt det andra ledet i artiklarna 1.1 e och 2.1 g i beslut 2014/145, i dess lydelse enligt beslut 2023/1094 (nedan kallat det andra ledet i det ändrade kriteriet g).

28

Tribunalen finner det lämpligt att först pröva den andra grunden, vilken avser en felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktiga bedömningar.

29

I sin ansökan och sin första inlaga om justering har sökanden gjort gällande att rådet genom att anta rättsakterna om bibehållande från september 2022 och mars 2023 har gjort sig skyldigt till en felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktiga bedömningar genom att låta henne kvarstå i de omtvistade förteckningarna på grundval av kriteriet person som har samröre med en annan listad person, i enlighet med artikel 2.1 in fine i beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse. Dessutom har hon i sin ansökan bestritt ett eventuellt uppförande av henne på grundval av det kriterium som anges i artikel 2.1 d i beslutet.

30

I sin andra inlaga om justering har sökanden hävdat att rådet i rättsakterna om bibehållande från september 2023 har gjort sig skyldigt till en uppenbart oriktig bedömning genom att uppförandet av henne i de omtvistade förteckningarna hade bibehållits på grundval av det andra ledet i det ändrade kriteriet g.

31

Tribunalen erinrar om att i den mån som förevarande grund avser uppenbart oriktiga bedömningar ska det anses att den avser oriktiga bedömningar. Trots att rådet har ett visst utrymme för skönsmässig bedömning för att från fall till fall fastställa om de rättsliga kriterier på vilka de berörda restriktiva åtgärderna grundar sig är uppfyllda ska nämligen unionsdomstolarna säkerställa en i princip fullständig kontroll av lagenligheten av samtliga unionsrättsakter (se dom av den 26 oktober 2022, Ovsyannikov/rådet, T‑714/20, ej publicerad, EU:T:2022:674, punkt 61 och där angiven rättspraxis).

32

För att det ska vara fråga om en sådan effektiv domstolsprövning som garanteras genom artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna krävs det också att unionsdomstolen, vid sin laglighetsprövning av de skäl som legat till grund för beslutet att uppta eller behålla en persons namn i förteckningen förvissar sig om att det föreligger faktiska omständigheter som utgör ett tillräckligt underlag för ett sådant beslut. Detta förutsätter en undersökning av de faktiska omständigheter som har åberopats i redogörelsen för skälen och som ligger till grund för nämnda beslut, vilket betyder att domstolskontrollen inte är begränsad till en bedömning av huruvida de angivna skälen är sannolika i abstrakt mening, utan gäller huruvida det föreligger stöd för dessa skäl, eller åtminstone för ett av dem som i sig anses räcka som grund för beslutet. (se, för ett liknade resonemang, dom av den 18 juli 2013, kommissionen m.fl./Kadi,C‑584/10 P, C‑593/10 P och C‑595/10 P, EU:C:2013:518, punkt 119, och dom av den 26 oktober 2022, Ovsyannikov/rådet, T‑714/20, ej publicerad, EU:T:2022:674, punkt 62).

33

En sådan bedömning ska företas genom att bevisning och uppgifter inte granskas isolerat, utan mot bakgrund av sitt sammanhang. Rådet har nämligen fullgjort sin bevisbörda om det vid unionsdomstolen redogör för en rad tillräckligt konkreta, precisa och samstämmiga indicier som gör det möjligt att fastställa en tillräcklig anknytning mellan den enhet som avses med en åtgärd avseende frysning av penningmedel och den regim eller den allmänna situation som ska bekämpas (se dom av den 20 juli 2017, Badica och Kardiam/rådet, T‑619/15, EU:T:2017:532, punkt 99 och där angiven rättspraxis; se, för ett liknade resonemang, dom av den 26 oktober 2022, Ovsyannikov/rådet, T‑714/20, ej publicerad, EU:T:2022:674, punkterna 63 och 66).

34

Det är den behöriga unionsmyndigheten som, vid ett eventuellt bestridande, ska visa att det finns grund för de skäl som har åberopats mot den berörda personen eller enheten, och inte den berörda personen eller enheten som ska bevisa motsatsen, det vill säga att det saknas grund för skälen. Det krävs inte att myndigheten vid domstolen förebringar samtliga av de uppgifter och bevis som är knutna till de skäl som anförs i den överlämnade redogörelsen. Däremot är det viktigt att de uppgifter och den bevisning som inges stöder de skäl som har åberopats mot den berörda personen eller enheten (dom av den 18 juli 2013, kommissionen m.fl./Kadi,C‑584/10 P, C‑593/10 P och C‑595/10 P, EU:C:2013:518, punkterna 121 och 122, och dom av den 28 november 2013, rådet/Fulmen och Mahmoudian, C‑280/12 P, EU:C:2013:775, punkterna 66 och 67; se även dom av den 1 juni 2022, Prigozhin/rådet, T‑723/20, ej publicerad, EU:T:2022:317, punkt 73 och där angiven rättspraxis).

35

I sådant fall ska unionsdomstolen pröva huruvida de omständigheter som har åberopats kan anses styrkta genom nämnda uppgifter eller bevisning och uppskatta bevisvärdet därav med beaktande av omständigheterna i målet och mot bakgrund av eventuella yttranden beträffande dessa omständigheter som har ingetts av, bland annat, den berörda personen eller enheten (se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 juli 2013, kommissionen m.fl./Kadi,C‑584/10 P, C‑593/10 P och C‑595/10 P, EU:C:2013:518, punkt 124).

36

Vad närmare bestämt avser den kontroll av lagenligheten av rättsakterna om bibehållande av berörd person i de omtvistade förteckningarna erinrar tribunalen om att de aktuella restriktiva åtgärderna är av säkerhetskaraktär och, per definition, provisoriska, där giltigheten alltid är beroende av att vissa faktiska och rättsliga omständigheter som var för handen när åtgärden beslutades består, och att det är nödvändigt att behålla åtgärderna för att uppnå det eftersträvade målet. Således ankommer det på rådet att vid den regelbundna översynen av dessa restriktiva åtgärder göra en förnyad bedömning av situationen och att analysera effekterna av dessa åtgärder, för att fastställa huruvida de har gjort det möjligt att uppnå målen med det ursprungliga beslutet att uppföra de berörda personerna och enheterna i den omtvistade förteckningen eller om det fortfarande är möjligt att dra samma slutsatser avseende dessa personer och enheter (se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 april 2022, Ilunga Luyoyo/rådet,T‑108/21, EU:T:2022:253, punkt 55 och där angiven rättspraxis, samt dom av den 26 oktober 2022, Ovsyannikov/rådet, T‑714/20, ej publicerad, EU:T:2022:674, punkt 67).

37

Härav följer att det för att motivera att en person ska kvarstå i en förteckning över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder inte är otillåtet för rådet att grunda sig på samma bevisning som låg till grund för det ursprungliga uppförandet, återuppförandet eller ett tidigare kvarstående i de aktuella förteckningarna, under förutsättning dels av att skälen för uppförandet i förteckningarna är oförändrade, dels av att sammanhanget inte har utvecklats på ett sådant sätt att denna bevisning blivit obsolet (se, för ett liknade resonemang, dom av den 23 september 2020, Kaddour/rådet,T‑510/18, EU:T:2020:436, punkt 99). I en utveckling av sammanhanget ingår att både situationen i det land som är föremål för ordningen med restriktiva åtgärder och berörda personers särskilda situation ska beaktas (se, för ett liknade resonemang, dom av den 26 oktober 2022, Ovsyannikov/rådet, T‑714/20, ej publicerad, EU:T:2022:674, punkt 78, och dom av den 23 september 2020, Kaddour/rådet,T‑510/18, EU:T:2020:436, punkt 101), men också samtliga relevanta omständigheter, bland annat att syftena med de restriktiva åtgärderna inte har uppnåtts (se, för ett liknade resonemang, dom av den 27 april 2022, Ilunga Luyoyo/rådet,T‑108/21, EU:T:2022:253, punkt 56; se, för ett liknade resonemang och analogt, även dom av den 12 februari 2020, Amisi Kumba/rådet,T‑163/18, EU:T:2020:57, punkterna 82–84 och där angiven rättspraxis).

38

I förevarande fall framgår tydligt av skälen för uppförandet i rättsakterna om bibehållande från september 2022 och mars 2023 att sökanden kvarstår i de omtvistade förteckningarna på grundval av endast kriteriet person som har samröre med en annan listad person, i enlighet med artikel 2.1 i beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse. Rådet har bekräftat att uppförandet och bibehållandet av sökanden i förteckningarna inte som rättslig grund hade det kriterium som anges i artikel 2.1 d i nämnda beslut. Härav följer att de argument som syftar till att bestrida bibehållandet av sökanden på grundval av det kriterium som anges i artikel 2.1 d i beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse är verkningslösa.

39

Det är mot bakgrund av dessa inledande överväganden som det ska prövas huruvida rådet har gjort sig skyldigt till en oriktig bedömning genom att besluta dels att genom antagandet av rättsakterna om bibehållande från september 2022 och mars 2023 bibehålla sökanden i de omtvistade förteckningarna på grundval av kriteriet person som har samröre med en annan listad person, i enlighet med artikel 2.1 in fine i beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse, dels att genom antagandet av rättsakterna om bibehållande från september 2023 låta sökanden kvarstå i förteckningarna på grundval av det andra ledet i det ändrade kriteriet g.

40

Av rättsakterna om bibehållande från september 2022 och mars 2023 framgår att sökanden hade uppförts på grundval av kriteriet person som har samröre med en annan listad person med motiveringen att hon hade samröre med dels sin far Nikolaj Tokarev, dels med Stanislav Tjemezov.

41

Tribunalen finner det lämpligt att först pröva den argumentation som avser en felaktig rättstillämpning genom att sökanden har uppförts i de omtvistade förteckningarna i egenskap av person som har samröre med Stanislav Tjemezov, som också hade uppförts i de omtvistade förteckningarna i egenskap av person som har samröre med en annan listad person.

42

Sökanden har hävdat att rådet har gjort sig skyldigt till en felaktig rättstillämpning genom att uppföra henne i de omtvistade förteckningarna i egenskap av person som har samröre med Stanislav Tjemezov, bland annat på grund av att också denne hade uppförts i de omtvistade förteckningarna i egenskap av person som har samröre med dennes far, Sergej Tjemezov. Enligt vad sökanden anför föreskrivs det i lagstiftningen inte någon möjlighet att i de omtvistade förteckningarna uppföra en person med motiveringen att denne har samröre med en person som också hade uppförts på grundval av kriteriet person som har samröre med en annan listad person. Hon anser att kriteriet person som har samröre med en annan listad person endast gör det möjligt att föra upp en person i förteckningarna i dennes egenskap av person som har samröre med en person som avses i bestämmelserna i artikel 2.1 a, b, c, d, e eller f i beslut 2014/145. Vidare har sökanden i sin första inlaga om justering av yrkandena gjort gällande att det förhållandet att en person inte kan uppföras i de omtvistade förteckningarna i egenskap av person som har samröre med en annan person som också står upptagen i förteckningarna i egenskap av person som har samröre med en annan listad person står i överensstämmelse med den rättspraxis enligt vilken det krävs en tillräcklig koppling mellan den enhet som är föremål för frysning av sina penningmedel och regimen eller, mer allmänt, de förhållanden som bekämpas.

43

Som en åtgärd för processledning har tribunalen anmodat rådet att ange den grund på vilken en person kan uppföras i de omtvistade förteckningarna i egenskap av person som har samröre med en annan person som också har förts upp i förteckningarna i sin egenskap av person som har samröre med en tredje person.

44

Vid förhandlingen har rådet gjort gällande att det inte är uteslutet att uppförandet i förteckningarna av en person som har samröre med en person som själv står upptagen som person som har samröre med en person som står upptagen i de omtvistade förteckningarna, med förbehåll för att ett sådant uppförande i förteckningarna står i proportion till uppnåendet av de syften som eftersträvas med de restriktiva åtgärderna. Rådet anser att så är fallet om det finns en struktur som utmärks av ett nätverk av förbindelser mellan ett flertal personer i vilket det främsta samröret mellan de båda personer som själva är personer som har samröre med andra personer som har samröre med åter andra personer omfattas av en ”mer övergripande struktur” som det är berättigat att angripa genom restriktiva åtgärder i syfte att undvika bland annat ett kringgående av de restriktiva åtgärderna.

45

Tribunalen understryker att begreppet samröre eller associering i fråga om kriteriet person som har samröre med en annan listad person, i enlighet med artikel 2.1 in fine i beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse, inte i sig är definierat, trots att det ofta används i rådets rättsakter angående restriktiva åtgärder och att dess betydelse är avhängig av de berörda sammanhangen och omständigheterna (se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 juli 2016, Tomana m.fl./rådet och kommissionen, C‑330/15 P, ej publicerad, EU:C:2016:601, punkt 48, dom av den 4 september 2015, NIOC m.fl./rådet, T‑577/12, ej publicerad, EU:T:2015:596, punkt 114, och dom av den 21 juli 2016, Bredenkamp m.fl./rådet och kommissionen, T‑66/14, EU:T:2016:430, punkterna 35–37). Det ska dock medges att detta avser personer som på ett allmänt sätt är kopplade till varandra genom gemensamma intressen (se, för ett liknade resonemang, dom av den 8 mars 2023, Prigozhina/rådet, T‑212/22, ej publicerad, EU:T:2023:104, punkt 93 och där angiven rättspraxis).

46

Vad avser räckvidden av kriteriet person som har samröre med en annan listad person framgår det av lydelsen av artikel 2.1 i beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse att penningmedel och ekonomiska resurser ska frysas vilka tillhör dels personer som uppförts i förteckningarna på grundval av de kriterier för uppförande i förteckningarna som anges i bestämmelserna i artikel 2.1 a–h i samma beslut, dels fysiska och juridiska personer, enheter eller organ som är förbundna med dem. Tribunalen erinrar om att orden ”med dem” i frasen ”som är förbundna med dem”, som används i kriteriet person som har samröre med en annan listad person endast avser personer, enheter eller organ som anges på grundval av ett av de kriterier för uppförande som anges i bestämmelserna i artikel 2.1 a–h i beslutet.

47

Såsom följer av en bokstavstolkning av artikel 2.1 in fine i beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse får en fysisk eller juridisk person, en enhet eller ett organ uppföras i de omtvistade förteckningarna endast på grund av ett samröre med en annan fysisk eller juridisk person eller enhet eller ett annat organ som står upptaget i förteckningarna på grundval av ett eller flera av de kriterier för uppförande som anges i bestämmelserna i artikel 2.1 a–h i beslutet, vilket sökanden med rätta gjort gällande.

48

Såsom rådet påpekar avser förvisso kriteriet person som har samröre med en annan listad person varje person som har ett samröre med en person som står upptagen i de omtvistade förteckningarna på grundval av ett eller flera av de kriterier som anges i bestämmelserna i artikel 2.1 a–h i beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse på grund av att det föreligger en inte obetydlig risk för att personer som är föremål för sanktionsåtgärder på grundval av ett eller flera av de dessa kriterier utövar påtryckningar mot de personer som de har samröre med (se, analogt, dom av den 4 september 2015, NIOC m.fl./rådet, T‑577/12, ej publicerad, EU:T:2015:596, punkt 114, och dom av den 18 maj 2022, Foz/rådet,T‑296/20, EU:T:2022:298, punkt 174).

49

Dock kan inte rådets argument, vilket avser risken för ett kringgående och behovet av att omfatta ett flertal personer som ingår i en övergripande ”struktur”, i sig motivera en utvidgad räckvidd av kriteriet förbindelse, så att detta tillämpas på samröret med en person som inte själv står upptagen på grundval av ett av de kriterier som anges i bestämmelserna i artikel 2.1 a–h i beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse.

50

En sådan tolkning skulle nämligen ge samröret en alltför vid räckvidd och genom den beaktas inte ordalydelsen i artikel 2.1 in fine i beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse och heller inte kravet på tillräcklig koppling mellan berörda personer och det tredjeland som är föremål för de restriktiva åtgärder som antas av unionen, i den mening som avses i punkt 64 i dom av den 13 mars 2012, Tay Za/rådet (C‑376/10 P, EU:C:2012:138). Det följer härav att rådet i förevarande fall saknade grund för att uppta sökanden i de omtvistade förteckningarna i egenskap av person som har samröre med Stanislav Tjemezov, eftersom Stanislav Tjemezov hade uppförts i de omtvistade förteckningarna i egenskap av person som har samröre med sin far, Sergej Tjemezov.

51

Av ovanstående följer att rådet genom rättsakterna om bibehållande från september 2022 och mars 2023 gjorde en felaktig rättstillämpning genom att låta sökanden kvarstå i de omtvistade förteckningarna på grundval av ett samröre med Stanislav Tjemezov.

52

Tribunalen erinrar om att den felaktiga rättstillämpning som rådet gjorde sig skyldigt till inte i sig kan medföra att rättsakterna om bibehållande från september 2022 och mars 2023 ska ogiltigförklaras. Vad gäller kontrollen av lagenligheten av ett beslut att vidta restriktiva åtgärder har domstolen slagit fast att om unionsdomstolarna finner att åtminstone ett av de anförda skälen är tillräckligt precist och konkret, att det är väl underbyggt och att det i sig utgör tillräckligt stöd för beslutet kan det förhållandet att detsamma inte gäller för andra skäl – med hänsyn till åtgärdernas preventiva karaktär – inte motivera att beslutet ogiltigförklaras (se dom av den 28 november 2013, rådet/Manufacturing Support & Procurement Kala Naft, C‑348/12 P, EU:C:2013:776, punkt 72 och där angiven rättspraxis).

53

Tribunalen ska därför pröva huruvida rådet har gjort sig skyldigt till en oriktig bedömning när det fann att sökanden var en person som hade samröre med sin far Nikolaj Tokarev.

54

Tribunalen anser att rättsakterna om bibehållande från september 2022 och rättsakterna om bibehållande från mars 2023 ska prövas separat, eftersom de antogs vid olika tidpunkter och varken grundar sig på strikt identiska motiv eller ett strikt identiskt underlag.

55

Med sin argumentation har sökanden bestritt tillförlitligheten i vissa handlingar i den ursprungliga bevisakten samt möjligheten att beakta bilaga B.5 och hon har gjort gällande att de faktiska omständigheterna inte är tillräckliga för att motivera att sökanden ska kvarstå i förteckningen i egenskap av person som har samröre med hennes far.

56

Sökanden har bestritt tillförlitligheten i handling nr 6 i den ursprungliga bevisakten med hänvisning till att uppgiften om att hennes far skulle ha anförtrott hennes tidigare make förvaltningen av bolaget Katina är felaktig. Hon anser också att handlingar nr 12 och 15 i den ursprungliga bevisakten inte är tillförlitliga på grund av att uppgifterna i dessa är vaga och vilar på indicier som inte förefaller tillräckligt starka för att styrka dessa, såsom telefonnummer eller uppgifter som publicerats på internet. Sökanden har dessutom gjort gällande att de artiklar som publicerats på webbplatsen Moscow Post saknar tillförlitlighet, eftersom detta medium är känt för att publicera ärekränkande material, vilket framgår av nyligen meddelade domar.

57

Rådet har med stöd av kommissionen bestritt denna argumentation.

58

Tribunalen erinrar härvid om att unionsdomstolens verksamhet enligt fast rättspraxis ska styras av principen om fri bevisvärdering och att det enda kriteriet för att bedöma bevisvärdet ligger i deras trovärdighet. För att uppskatta vilket bevisvärde en handling har måste det bedömas hur sannolika uppgifterna i den är med särskilt beaktande av handlingens ursprung, omständigheterna kring dess uppkomst samt dess mottagare, och man ska med avseende på dess innehåll dess innehåll fråga sig om detta förefaller förnuftigt och trovärdigt (se dom av den 31 maj 2018, Kaddour/rådet,T‑461/16, EU:T:2018:316, punkt 107 och där angiven rättspraxis, och dom av den 12 februari 2020, Amisi Kumba/rådet,T‑163/18, EU:T:2020:57, punkt 95 (ej publicerad) och där angiven rättspraxis).

59

I avsaknad av undersökningsbefogenheter i tredjeländer måste unionsmyndigheternas bedömning baseras på offentligt tillgängliga informationskällor, rapporter, tidningsartiklar, rapporter från underrättelsetjänster eller andra liknande informationskällor (dom av den 14 mars 2018, Kim m.fl./rådet och kommissionen, T‑533/15 och T‑264/16, EU:T:2018:138, punkt 107, och dom av den 1 juni 2022, Prigozhin/rådet, T‑723/20, ej publicerad, EU:T:2022:317, punkt 59).

60

Det ska dessutom noteras att den konfliktsituation som Ryska federationen och Ukraina befinner sig i gör det synnerligen svårt i praktiken att få tillgång till vissa källor, att uttryckligen ange den ursprungliga källan till vissa uppgifter och att eventuellt samla in vittnesmål från personer som samtycker till att identifieras. De svårigheter att göra efterforskningar som följer härav kan således förhindra framläggandet av exakta bevisuppgifter och objektiv information (se, för ett liknade resonemang, dom av den 15 november 2023, OT/rådet,T‑193/22, EU:T:2023:716, punkt 116 och där angiven rättspraxis).

61

För att i förevarande fall motivera att sökanden genom rättsakterna från september 2022 ska kvarstå i de omtvistade förteckningarna har rådet lagt fram den ursprungliga bevisakten. Tribunalen erinrar om att rådet i fråga om förbindelsen mellan sökanden och hennes far har grundat sig på allmänt tillgängliga uppgifter, nämligen bland annat följande:

62

Handling nr 6 i den ursprungliga bevisakten är således en tidningsartikel som publicerats på webbplatsen Imperijal, med rubriken ”Ryssarna på svarta listan gör affärer tillsammans med Plenković och Kroatiska demokratiska unionen (HDZ) och äger också en lyxvilla på Mali Lošinj”. Denna handling rör särskilt bolaget Katina vars huvudkontor är beläget i Zagreb och som är ägare av en lyxvilla på Mali Lošinj (Kroatien) kallad Karolina (nedan kallad lyxvillan Karolina). Tribunalen erinrar om att sökandens argument att denna artikel skulle innehålla en felaktighet inte ifrågasätter dess bevisvärde. En sådan argumentation omfattas nämligen av bedömningen att rådets faktaunderlag var tillräckligt för att motivera dess upptagande bland rättegångshandlingarna.

63

I fråga om det argument som avser att påståendena i handling nr 12, nämligen OCCRP:s undersökning med rubriken ”Kompisar gynnas av närheten till Putins makt” och handling nr 15, nämligen artikeln på informationswebbplatsen Meduza, som har rubriken ”En mycket rik svärson. Hur genomförs affärerna för personer närstående direktören för Transneft Nikolaj Tokarev?” är vaga och avser indicier som inte förefaller tillräckligt starka för att styrka dessa påståenden, kan dessa inte ifrågasätta det bevisvärde som denna bevisning har. Med tanke på de svårigheter att få tillgång till uppgifter som anges i punkt 60 ovan kan nämligen inte den omständigheten att undersökningar eller artiklar grundar sig på uppgifter som telefonnummer eller uppgifter som finns tillgängliga på webbplatser frånta handlingar nr 12 och 15 deras bevisvärde.

64

Inte heller kan den argumentation vinna bifall som går ut på att de artiklar som publicerats på webbplatsen Moscow Post inte skulle vara tillförlitliga på grund av att detta medium nyligen har fällts i domstol för ärekränkning. Den omständigheten att ett medium vid upprepade tillfällen har fällts i domstol för ärekränkning innebär nämligen inte att allt det låter publicera skulle sakna tillförlitlighet. Tribunalen konstaterar i förevarande fall dessutom att de domar som anförts av sökanden inte avser handling nr 17, det vill säga Moscow Posts artikel med rubriken ”Nikolaj Tokarev och hans bolag Transneft har inte förmått vältra över ansvaret för oljekvaliteten på sina motståndare”. Härav följer att detta bevis inte kan förlora sitt bevisvärde.

65

Med tanke på det sammanhang som utmärker situationen i Ryska federationen kan i avsaknad av undersökningsbefogenheter för rådet i tredjeländer (se punkterna 59 och 60 ovan) och med avseende på det ovan anförda inte bevisvärdet i handlingarna nr 6, 12, 15 och 17 i den ursprungliga bevisakten avfärdas.

66

Sökanden har bestritt möjligheten att beakta bilaga B.5 till svaromålet, vilken innehåller hela den undersökning av vilken ett utdrag återges i handling nr 12 i den ursprungliga bevisakten, och har motiverat detta med att ett beaktande av denna bilaga skulle ändra innehållet i den ursprungliga bevisakten.

67

Rådet har med stöd av kommissionen bestritt denna argumentation.

68

Enligt fast rättspraxis ska en omtvistad unionsrättsakts lagenlighet bedömas i förhållande till de faktiska och rättsliga omständigheter som rådde den dag då rättsakten antogs (dom av den 3 september 2015, Inuit Tapiriit Kanatami m.fl./kommissionen,C‑398/13 P, EU:C:2015:535, punkt 22, och dom av den 8 mars 2023, Prigozhina/rådet, T‑212/22, ej publicerad, EU:T:2023:104, punkt 80).

69

Det erinras också om att den laglighetsprövning som ankommer på tribunalen, särskilt i fråga om tvisten kring de restriktiva åtgärderna, ska göras inte bara mot bakgrund av de omständigheter som nämns i redogörelserna för skälen för de omtvistade rättsakterna, utan även mot bakgrund av de uppgifter som rådet lägger fram inför tribunalen, vid bestridande, för att styrka de faktiska omständigheter som gjorts gällande i dessa redogörelser (dom av den 22 april 2021, rådet/PKK,C‑46/19 P, EU:C:2021:316, punkt 64).

70

Tribunalen erinrar om att bilaga B.5, såsom sökandet har medgett, innehåller hela den undersökning som utförts av OCCRP och som den 24 december 2016 offentliggjordes med rubriken ”Kompisar gynnas av närheten till Putins makt ”, av vilken ett utdrag återges i handling nr 12 i den ursprungliga bevisakten. Såsom framgår av nämnda akt fick rådet tillgång till denna undersökning den 5 april 2022 och bland uppgifterna om källan till denna handling finns en komplett hyperlänk med vilken det är möjligt att tillgå hela dess innehåll. Mot denna bakgrund kan inte sökanden bestrida möjligheten att beakta bilaga B.5 till svaromålet (se, analogt, dom av den 1 juni 2022, Prigozhin/rådet, T‑723/20, ej publicerad, EU:T:2022:317, punkt 55).

71

Härav följer att bilaga B.5 till svaromålet kan beaktas vid prövningen av om det finns god grund för att sökanden ska kvarstå i de omtvistade förteckningarna i hennes egenskap av person som har samröre med Nikolaj Tokarev.

72

Sökanden anser att rådet har handlat felaktigt med avseende på det uppskattade värdet på hennes fasta egendom och att dess värde i vart fall inte är relevant för att fastställa ett samröre med sin far. Hon har dessutom gjort gällande att rådets underlag inte är tillräckligt för att konstatera att hennes fasta egendom kan ha koppling till hennes far. Hon har också hävdat att även om bolaget Ronin Trust skulle ha förvaltat några objekt som ingick i hennes fasta egendom kan det härigenom inte fastställas någon koppling till hennes far. Hon anser härvid att den omständigheten att bolaget Ronin Trust skulle ha förvaltat bolaget Transnefts icke statliga pensionsfond utgör en mycket lös koppling i det förflutna.

73

Rådet har med stöd av kommissionen bestritt denna argumentation.

74

Framför allt framhåller rådet att det av den ursprungliga bevisakten framgår att sökanden äger eller, ensam eller tillsammans med sin tidigare make, har ägt flera bolag och fastigheter till ett värde av över 50 miljoner US-dollar (ungefär 45 miljoner euro) i Moskva (Ryssland). I alla händelser anser rådet att värdet av sökandens egendom inte utgör någon avgörande uppgift, eftersom det viktiga är konstaterandet av att sökanden har blivit en framgångsrik affärskvinna som skapat sig en förmögenhet. Dessutom har rådet hävdat att det av den ursprungliga bevisakten framgår att sökanden har en koppling till sin far genom familjeband och det förhållandet att hennes förmögenhet och affärer är nära förbundna med denne. I synnerhet anser rådet att det förfogade över en rad precisa och konkreta indicier som bekräftar att sökanden skulle ha gjort sig en förmögenhet på fastighetsmarknaden genom att dra fördel av sin fars ställning som verkställande direktör för Transneft. Vidare har rådet hävdat att sökanden har koppling till sin fars affärer via bolaget Ronin, som har en koppling till Transneft, samt genom en förvaltningsplan för familjens affärer.

75

Tribunalen erinrar om att kriteriet person som har samröre med en annan listad person, såsom framgår av punkterna 45–47 ovan, avser personer som är förbundna genom gemensamma intressen med en person som uppförts i de omtvistade förteckningarna på grundval av ett eller flera av de kriterier för uppförande som anges i artikel 2.1 a–g i beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse.

76

Tribunalen preciserar att dessa gemensamma intressen ska förstås inte endast i strikt bemärkelse, det vill säga att de avser personer vars intressen är förbundna inom en gemensam rättslig struktur, i vidare bemärkelse och med avseende på personer som har koppling till varandra genom familjeband, om den objektiva förekomsten av sammanfallande gemensamma intressen är tydlig, vilket inte nödvändigtvis är formaliserat inom en juridisk struktur som skapats i detta syfte (se, för ett liknande resonemang och analogt, dom av den 6 september 2023, Timchenko/rådet, T‑361/22, ej publicerad, målet har överklagats, EU:T:2023:502, punkt 76).

77

Eftersom kriteriet person som har samröre med en annan listad person står i presens indikativ ska dessutom förekomsten av gemensamma intressen vara fastställd vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna (se, för ett liknade resonemang, dom av den 8 mars 2023, Prigozhina/rådet, T‑212/22, ej publicerad, EU:T:2023:104, punkt 92).

78

Sökanden har i förevarande mål inte bestritt sin anknytning till sin far, Nikolaj Tokarev, som är verkställande direktör för bolaget Transneft, vilket har rykte om att sig att vara ett stort ryskt bolag inom olje- och gassektorn. Däremot har hon hävdat att rådets faktaunderlag inte innehåller uppgifter som är tillräckliga för fastställelse av ett samröre med fadern.

79

Det framgår av de berörda skälen för uppförandet att de gemensamma intressena mellan sökanden och hennes far är resultatet dels av att hennes betydande fastighetsinnehav i Moskva, Kroatien och Lettland kunde ha en koppling till hennes far, dels av de kopplingar som finns mellan sökanden och bolaget Ronin, som uppgetts förvalta bolaget Transnefts pensionsfond.

80

I fråga om först kopplingen mellan sökanden och bolaget Ronin Trust framgår det av bland annat handling nr 15 i den ursprungliga bevisakten att bolaget Ronin Trust, som förvaltade Transnefts pensionsfond medan sökanden alltjämt var gift med sin tidigare make, också förvaltade de fastigheter som tillhörde koncernen RPA. Enligt detta bevis innehade sökandens tidigare make 100 procent av andelarna i bolaget RPA-Management medan sökanden kontrollerade 75 procent av bolaget RPA-Estate och 50 procent i bolaget RPA-Hotel Management. Det följer härav att rådet med rätta kunde finna att det år 2016 förelåg en koppling mellan bolaget Ronin Trust och de bolag i vilka sökanden innehade andelar, nämligen bolagen RPA-Hotel Management och RPA-Estate.

81

Det framgår emellertid också av handling nr 15 i den ursprungliga bevisakten att bolaget Transneft inte var den enda kunden för förvaltning av pensionsfonder och inte ens den främsta kunden hos bolaget Ronin Trust. Detta konstaterande har bekräftats av utdragen ur bolaget Ronin Trusts årsberättelser, vilka sammanställts av sökanden (bilaga A.11) och av vilka det framgår att detta bolag verkligen förvaltar pensionsfonderna för andra bolag än Transneft. Utöver det förhållandet att akten inte innehåller uppgifter om bolaget Ronin Trusts verksamhet och struktur kan emellertid inte det förhållandet att sökanden och bolaget Transneft anlitar tjänster som tillhandahålls av samma leverantör, som också tillhandahåller andra bolag sina tjänster, i sig vara tillräckligt för att fastställa en koppling mellan sökanden och bolaget Transneft. Vid förhandlingen kunde inte rådet i sitt svar på en fråga ställd av tribunalen förtydliga denna koppling när detta uppmanades att förklara hur det kunde påvisas en koppling mellan sökanden och hennes far via bolaget Ronin Trust, när detta bolag förvaltar pensionsfonderna för flera företag. Rådet har faktiskt inte åberopat någon uppgift enligt vilken Nikolaj Tokarev innehade andelar i bolaget Ronin Trusts kapital och heller inte någon uppgift om att han skulle ha medverkat i detta bolags ledningsorgan och heller inte något som helst särdrag i affärsförbindelserna mellan Ronin Trust och Transneft som skulle särskilja dess bestående förbindelser från förbindelserna mellan bolaget Ronin Trust och de övriga bolag som är dess kunder.

82

Följaktligen har sökanden grund för sitt hävdande att den långtgående kopplingen mellan Ronin Trust och Transneft inte är tillräckligt påvisad för att man ska kunna fastställa att det föreligger en koppling mellan hennes och faderns verksamhet.

83

Vidare kan inte heller den omständighet som angavs bland skälen för uppförandet att Ronin Europes adress skulle ha angetts inom ramen för ett förfarande för ansökan om medborgarskap från sökandens sida i syfte att erhålla cypriotiskt medborgarskap påvisa någon förekomst av gemensamma intressen mellan sökanden och Nikolaj Tokarev. Vid förhandlingen förklarade nämligen rådet som svar på en begäran från tribunalen om ett förtydligande av kopplingarna mellan Ronin Europe och Ronin Trust att det hade funnit att dessa båda bolag kunde betraktas som förbundna. Tribunalen konstaterar dessutom att rådet inte har åberopat någon uppgift genom vilket det kan fastställas någon koppling mellan bolaget Ronin Europe och Nikolaj Tokarev. Av samma skäl som de som redovisats i punkt 81 ovan kan följaktligen inte kopplingen mellan sökanden och bolaget Ronin Europe bevisa förekomst av en koppling mellan sökanden och hennes far via bolaget Transneft.

84

Sålunda har rådet gjort en felaktig bedömning genom att grunda sig på sökandens affärsförbindelser med bolagen Ronin Trust och Ronin Europe för att fastställa en koppling till Nikolaj Tokarev via bolaget Transneft.

85

Tribunalen anser vidare att det måste prövas om den ursprungliga bevisakten innehåller en rad tillräckligt konkreta, precisa och samstämmiga indicier som gör det möjligt att fastställa en förekomst av kopplingar mellan sökandens fastighetsinnehav och Nikolaj Tokarev vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från september 2022 antogs.

86

Tribunalen konstaterar inledningsvis att parterna är oense om värdet av sökandens fastighetsinnehav. I de berörda skälen för uppförandet har rådet ansett att sökandens och hennes tidigare makes fastigheter hade ett värde som översteg 50 miljoner US-dollar (ungefär 45 miljoner euro) för egendomar i Moskva, Kroatien och Lettland. Utöver den omständigheten att sökanden inte har bestritt att det samlade värdet av hennes och hennes tidigare makes förmögenhet kan ha överstigit 50 miljoner US-dollar (ungefär 45 miljoner euro) anser tribunalen dock att värdet av sökandens förmögenhet inte är avgörande för att berättiga att hon kvarstår i de omtvistade förteckningarna. Det rör sig här nämligen om ett sammanhang som, vilket rådet gjort gällande, syftar till att sökanden är en framgångsrik affärskvinna som bland annat skapat sig en förmögenhet i fastigheter, såsom framgår bland annat av handlingarna nr 9 och 16 i den ursprungliga bevisakten. Härav följer att en eventuell bristande exakthet i fråga om värdet av hennes förmögenhet inte i sig kan medföra en ogiltigförklaring av rättsakterna om bibehållande från september 2022.

87

Tribunalen erinrar om att sökanden medger att hon äger bolaget Ostozjenka 19, som innehar en historisk byggnad i Moskva, en lägenhet på ulitsa Brjusova i Moskva samt bolaget Katina, som i sin tur äger en lyxvilla på Mali Lošinj i Kroatien kallad Karolina. Det framgår av uppgifterna i den ursprungliga bevisakten att var och en av dessa fastigheter har ett värde av flera miljoner ryska rubel. Enligt handling nr 15 förvärvades nämligen den historiska byggnaden i Moskva år 2016 till ett belopp av 390 miljoner ryska rubel (ungefär 3,9 miljoner euro), enligt handling nr 14 har lyxvillan i Kroatien värderats till 4,1 miljoner US‑dollar (ungefär 3,8 miljoner euro) och enligt handling nr 9, inryms lägenheten på ulitsa Brjusova i en fastighet där vissa egendomar är värda minst 315 miljoner ryska rubel (ungefär 3,15 miljoner euro). Mot bakgrund av att dessa fastigheter har ett värde av flera miljoner euro har rådet med rätta funnit att sökanden hade ett betydande innehav av fastigheter. Som sökanden med rätta har hävdat är emellertid i detta fall inte värdet av dessa fastigheter i sig tillräckligt för att fastställa ett samröre med fadern. Tribunalen ska därför pröva huruvida rådets faktaunderlag kan styrka konstaterandet att sökandens fastighetsinnehav kunde ha koppling till hennes far vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från september 2022 antogs.

88

Vad, för det första, gäller fastigheten i Jūrmala i Lettland, vilken ägdes gemensamt av sökanden och hennes tidigare make medan de var gifta finner tribunalen att rådet inte har åberopat någon uppgift genom vilken denna egendom kan kopplas till Nikolaj Tokarev. Dessutom har sökanden framlagt ett utdrag ur ett tillägg till äktenskapsförordet daterat den 14 februari 2019 (bilaga A.9), genom vilket det intygas att alla andelar i bolaget Dzintaru 34, som ägde denna fastighet, vid skilsmässa ska övergå till sökandens tidigare make. Emellertid skilde sig sökanden från sin make i juni 2019, vilket rådet inte har bestritt. Följaktligen finns det skäl att anta att sökanden har visat att hon sedan juni månad inte längre hade någon koppling till fastigheten i Lettland. Eftersom en förekomst av gemensamma intressen ska vara fastställd vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna (se punkt 77 ovan) följer härav att rådet för att bevisa att sådana intressen förelåg mellan sökanden och hennes far med hänvisning till de fastigheter som hon ägde inte kan grunda sig på fastigheten i Lettland, eftersom sökanden vid tidpunkten för antagandet av rättsakterna om bibehållande från september 2022 sedan flera år inte längre var ägare.

89

Vad, för det andra, gäller lyxvillan Karolina vid Čikatviken på Mali Lošinj i Kroatien ska det påpekas att sökanden har framlagt ett registerutdrag från Trgovački Sud u Zagrebu (Handelsdomstolen i Zagreb, Kroatien) om bolaget Katina (bilaga A.20), som är ägare av denna lyxvilla. Av denna handling framgår att sökanden är enda innehavare av bolaget och att hennes far aldrig har innehaft några andelar i detta. Det följer härav att rådet i fråga om denna fastighet inte kan åberopa någon direkt koppling mellan sökanden och hennes far. Trots att handling nr 6 i den ursprungliga bevisakten kan vara ett indicium på en gemensam förvaltning inom familjen av denna fastighet på grund av att Nikolaj Tokarev hade anförtrott ledningen av bolaget Katina åt sin tidigare svärson kan inte ett sådant indicium i sig vara tillräckligt för att fastställa en koppling mellan sökandens far och lyxvillan Karolina för tiden efter år 2019. Eftersom sökanden skilde sig från sin make i juni 2019 lämnade nämligen hennes tidigare make samma år sina uppdrag inom bolaget Katina, vilket framgår av bilaga A.20. Nikolaj Tokarevs medverkan i utseendet av sin före detta svärson till styrelseledamot i bolaget Katina skedde emellertid nödvändigtvis klart före år 2019. I avsaknad av andra bevis rörande senare omständigheter av vilka det kan fastställas en gemensam förvaltning inom familjen av lyxvillan Karolina som inbegriper Nikolaj Tokarev konstaterar sålunda tribunalen att rådet inte förfogade över någon uppgift med vilken det kan fastställas att det vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från september 2022 antogs förelåg någon koppling mellan sökandens far och lyxvillan Karolina.

90

Vad, för det tredje, gäller en omständighet som åberopats av rådet, nämligen att familjen Tokarev skulle ha förvärvat ett hotellkomplex till ett värde av flera miljarder US-dollar, också det beläget i Kroatien, anges det visserligen i handling nr 16 i den ursprungliga bevisakten, en tidningsartikel publicerad år 2020, att det föreligger uppgifter om att familjen Tokarev förvärvade ett hotellkomplex genom ett anbudsförfarande via bolaget Transneft. Det måste dock konstateras att det i denna artikel inte anges någon tidpunkt för när denna transaktion skulle ha ägt rum och heller inte vilken medlem av familjen Tokarev som förvärvat egendomen och om denne alltjämt innehade denna vid publiceringen av artikeln år 2020. I motsats till vad rådet har hävdat finner tribunalen dessutom att det inte av bilaga D.1 till dupliken, en artikel publicerad den 16 augusti 2016 på webbplatsen Moscow Post med rubriken ”Nikolaj Tokarevs gyllene trumpet?”, uppenbart framgår att sökanden eller medlemmar av hennes familj skulle ha förvärvat ett hotellkomplex via upphandling av Transneft. Enligt denna artikel uppbar nämligen sökanden år 2005 intäkter från ett bolag med namnet Caprice-Stell som indirekt ägde andelar i ett hotellföretag som beskrevs som ägare av ett hotellkomplex på Mali Lošinj. Om det sålunda antas att det förhållandet att sökanden hade en inkomst från bolaget Caprice-Stell kan anses vara bevis för förvärvet av ett hotellkomplex måste det noteras att Transnefts budgivning inom ramen för förvärvet av fastigheter enligt denna artikel, som publicerades på webbplatsen Moscow Post år 2016, skedde flera år före publiceringen av artikeln. Det framgår emellertid inte av artikeln att sökanden har uppburit inkomster från bolaget Caprice-Stell efter år 2005. Rådet har heller inte förebringat någon annan uppgift som visar att sökanden alltjämt var ägare av ett hotellkomplex i Kroatien. Mot bakgrund av den tid som förflutit sedan de omständigheter som relateras i de uppgifter som lagts fram av rådet förelåg kan rådet således inte hävda att sökanden vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från september 2022 antogs var ägare av ett hotellkomplex i Kroatien.

91

För det fjärde har sökanden hävdat att hon alltsedan sin skilsmässa i juni 2019 inte längre hade någon koppling till bolagen inom sin tidigare makes koncern RPA och att hennes fastighetsinnehav i Moskva är begränsat till en historisk byggnad som hon äger via bolaget Ostozjenka 19 (tidigare benämnt RPA-Estate) samt en lägenhet på ulitsa Brjusova. Vad särskilt avser tiden efter sökandens skilsmässa har hon därför bestritt att det förekom en koppling mellan hennes fastigheter och hennes far via bolag i koncernen RPA och Ronin Trust, vilket rådet sökt fastställa på grundval av handling nr 15 i den ursprungliga bevisakten. Det räcker härvid med att erinra om att rådet inte kan stödja sig på att det förekom affärsförbindelser mellan sökanden och bolaget Ronin Trust för att fastställa en koppling mellan sökanden och Nikolaj Tokarev via bolaget Transneft (se punkt 81 ovan). Det förhållandet att sökandens fastigheter i Moskva hade förvaltats av bolaget Ronin Trust kan därmed inte utgöra ett bevis för att denna egendom kunde anses ha koppling till hennes far. Tribunalen konstaterar emellertid att den ursprungliga bevisakten inte innehåller något annat bevis som kan påvisa en koppling mellan sökandens egendomar i Moskva och Nikolaj Tokarev.

92

Av det ovanstående framgår att motiveringen är behäftad med en oriktig bedömning när däri konstateras att sökandens fastigheter kunde ha en koppling till Nikolaj Tokarev vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från september 2022 antogs.

93

Rådets argumentation kan inte dra denna slutsats i tvivel.

94

Som rådet med rätta framhåller uppges visserligen, för det första, sökandens far i handlingarna nr 2, 3, 6, 9, 13 och 15 i den ursprungliga bevisakten sedan lång tid vara närstående till Vladimir Putin och verkställande direktör för ett av Rysslands viktigaste offentliga bolag. Trots att denna uppgift är relevant i sitt sammanhang kan det dock genom den inte fastställas att det föreligger någon koppling mellan sökandens fastighetsinnehav och hennes far.

95

För det andra anges i handlingarna nr 1–3 och 6 i den ursprungliga bevisakten på ett allmänt sätt och utan vidare preciseringar att Nikolaj Tokarevs familjemedlemmar har gynnats av dennes koppling till Vladimir Putin eller den ryska regeringen, och i handling nr 12 i denna akt, vars innehåll i sin helhet återges i bilaga B.5 till svaromålet, anges på ett allmänt sätt att Nikolaj Tokarevs familjemedlemmar har ökat sin förmögenhet och äger fastigheter av stort värde i Europa. Som sökanden påpekar innehåller handlingarna nr 1 och 3 i den ursprungliga bevisakten, vilka i huvudsak återger innehållet i ett pressmeddelande från Förenta staternas finansministerium (handling nr 2), inte några exakta och konkreta uppgifter som bevisar att sökandens fastigheter skulle ha en koppling till Nikolaj Tokarev, i synnerhet inte vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från september 2022 antogs. Tribunalen har också redan konstaterat att handling nr 6 i den ursprungliga bevisakten inte innehöll någon uppgift genom vilket en sådan koppling kan påvisas vid den tidpunkt då rättsakterna antogs (se punkt 89 ovan). Vad gäller handling nr 12, vars innehåll i sin helhet återges i bilaga B.5 till svaromålet, erinrar tribunalen om att de uppgifter som denna innehåller väsentligen är likartade de uppgifter som föreligger i handling nr 15 i den ursprungliga bevisakten. Av samma skäl som de som redovisats i punkt 90 ovan innehåller följaktligen inte handling nr 12 i den ursprungliga bevisakten några uppgifter genom vilka en koppling mellan sökandens fastighetsinnehav och Nikolaj Tokarev låter sig fastställas vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från september 2022 antogs.

96

Vad, för det tredje, avser förekomsten av en förvaltningsplan för familjens fastighetsaffärer förekommer det förvisso, såsom rådet har gjort gällande i sin duplik, bilaga D.1, uppgifter som kan visa på att en sådan plan förelåg med avseende på sökandens och hennes tidigare makes förvärv av en ej identifierad fastighet i Kroatien inom en transaktion som innefattade en anbudsinfordran från Transneft. Likaså kan en förvaltningsplan för familjens affärer även framgå av de uppgifter som föreligger i handling nr 6 i den ursprungliga bevisakten på grund av att Nikolaj Tokarev inträdde i ledningen för bolaget Katina som är ägare till egendomen Karolina. Såsom det påpekades i punkterna 89 och 90 ovan förelåg i alla händelser dessa omständigheter flera år före antagandet av rättsakterna om bibehållande från september 2022. Tribunalen konstaterar emellertid att rådet inte har tillfört någon uppgift som kan visa att en förvaltningsplan för familjens fastighetsaffärer som inbegrep sökanden och hennes far alltjämt bestod vid den tidpunkt då nämnda rättsakter antogs.

97

Vad avser det påstådda fortbeståndet av gemensamt genomförande av fastighetsaffärerna inom familjen handlade rådet felaktigt när det vid förhandlingen hävdade att en sådan förvaltningsplan förelåg för fastighetskomplexet Gelendzhik Resort Meridian i Ryssland. Denna fastighet nämndes nämligen inte bland skälen för uppförande i rättsakterna om bibehållande från september 2022, varför rådet inte kan åberopa denna uppgift utan att medge att skälen har ersatts med andra. I alla händelser framgår av handlingarna nr 9 och 16 i den ursprungliga bevisakten att sökanden innehar andelar i detta fastighetskomplex tillsammans med Stanislav Tjemezov, och rådet har inte påvisat att denna egendom kunde ha en koppling till Nikolaj Tokarev.

98

I motsats till vad rådet har hävdat kan, för det fjärde, inte den omständigheten att Nikolaj Tokarev alltjämt har en koppling till Vladimir Putin och att han fortfarande är verkställande direktör för Transneft, samt att sökanden ännu innehar fastigheter, vara tillräcklig för att motivera att sökanden ska kvarstå i de omtvistade förteckningarna på grundval av kriteriet person som har samröre med en annan listad person. Som tribunalen har framhållit i punkt 77 ovan måste rådet fastställa att det vid den tidpunkt då de angripna rättsakterna antogs förelåg gemensamma intressen. Tribunalen erinrar om att rådet inte har visat att sökandens fastighetsinnehav kunde ha koppling till hennes far vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från september 2022 antogs.

99

Vad slutligen avser handlingarna nr 2–5, 8 och 11 i den ursprungliga bevisakten, vilka gäller de restriktiva åtgärder som Australien, Kanada, Förenta staterna och Förenade kungariket antagit mot sökanden kan sådana uppgifter visserligen vara relevanta i sitt sammanhang men de kan dock inte i sig berättiga att sökanden uppförts och kvarstår i de omtvistade förteckningarna. Som sökanden har påvisat kan i dessa tredjeländer nämligen familjemedlemmar till personer som är föremål för restriktiva åtgärder också bli föremål för restriktiva åtgärder på grundval av endast familjeband. Inom ramen för de restriktiva åtgärder som antagits på grund av situationen i Syrien har det visserligen ansetts att det när penningmedel fryses vilka tillhör personer som är föremål för sanktionsåtgärder föreligger en icke försumbar risk för att de personerna skulle utöva påtryckningar på de personer som har en koppling till dem i syfte att kringgå verkan av åtgärderna mot dem (se, för ett liknade resonemang, dom av den 28 april 2021, Sharif/rådet, T‑540/19, ej publicerad, EU:T:2021:220, punkt 159). Tribunalen måste likväl konstatera att kriteriet för uppförande inom denna ordning är ett annat än det som är tillämpligt i förevarande mål. I det mål som avgjordes genom nämnda dom föreskrevs det i lagstiftningen uttryckligen restriktioner och frysning av penningmedel för bland annat ”ledande affärskvinnor och affärsmän med verksamhet i Syrien” och ”medlemmarna av familjerna al-Asad (Assad) och Makhlouf” samt ”personer som hade en koppling till dessa”. Inom denna rättsliga ram kunde familjebanden mellan dessa familjer räcka för att uppföra personer på de berörda förteckningarna på grundval av ”kriteriet koppling till medlemmarna av dessa familjer”. Detta är däremot inte fallet om det i lagstiftningen bland kriterierna för uppförande inte, såsom i förevarande fall, uttryckligen hänvisas till vissa familjemedlemmar som anges med namns nämnande (se, för ett liknade resonemang, dom av den 29 november 2023, Pumpyanskiy/rådet, T‑734/22, ej publicerad, EU:T:2023:761, punkt 70).

100

Av det ovan anförda följer att rådet inte har visat någon förekomst av gemensamma intressen som vid tidpunkten för antagandet av rättsakterna om bibehållande från september 2022 förband sökanden med sin far. Följaktligen vilade bibehållandet av sökanden i de omtvistade förteckningarna i själva verket endast på familjebandet med fadern, vilket inte är tillåtet.

101

Med utgångspunkt i dessa överväganden i fråga om rättsakterna om bibehållande från september 2022 finner tribunalen att bibehållandet av sökanden i de omtvistade förteckningarna inte var berättigat, eftersom det har konstaterats att rådet gjorde sig skyldigt till en felaktig rättstillämpning genom att låta sökanden kvarstå i de omtvistade förteckningarna i egenskap av person som har samröre med Stanislav Tjemezov (se punkterna 45–52 ovan) och eftersom de skäl som anges i dessa rättsakter inte är tillräckligt styrkta i fråga om sökandens samröre med fadern, Nikolaj Tokarev.

102

Talan ska därmed bifallas såvitt avser den grund som avser en felaktig rättstillämpning och oriktiga bedömningar, i den mån som denna grund riktar sig mot rättsakterna om bibehållande från september 2022.

103

I sin första inlaga om justering har sökanden bestritt tillförlitligheten av en uppgift som framlagts av rådet i bevisakten WK 1128/2023 INIT och hävdat att bevisakterna från januari 2023 inte är ett faktaunderlag som är tillräckligt för att berättiga att hon ska kvarstå i de omtvistade förteckningarna i egenskap av person som har samröre med hennes far.

104

Sökanden har gjort gällande att handling nr 4 i bevisakten WK 1128/2023 INIT, i vilken det anges att familjen Tokarev skulle ha förvärvat ett hotellföretag i Kroatien till ett värde av flera miljarder US-dollar med hjälp av Transnefts upphandling inte är tillförlitlig på grund av att den saknar stöd i form av bevis. Dessutom framhåller sökanden att artikelns upphovsmän grundar sig på en artikel på webbplatsen Moscow Post, i vilken det inte anges några källor och vilken heller inte i sig kan utgöra någon tillförlitlig källa, eftersom detta medium nyligen har fällts i domstol för ärekränkning.

105

Rådet har med stöd av kommissionen bestritt denna argumentation.

106

För att i förevarande mål motivera att sökanden ska kvarstå i de omtvistade förteckningarna genom rättsakterna om bibehållande från mars 2023 har rådet lagt fram bevisakterna från januari 2023. Tribunalen erinrar om att rådet i fråga om förbindelsen mellan sökanden och hennes far har grundat sig på allmänt tillgängliga uppgifter, nämligen uppgifterna i akten WK 1128/2023 INIT, och därvid bland annat på följande:

107

Akten WK 1128/2023 ADD 1 innehåller en undersökning som utförts av OCCRP med rubriken ”Kompisar gynnas av närheten till Putins makt” publicerad den 24 december 2016 och besökt den 27 januari 2023.

108

Akten WK 1128/2023 ADD 2 innehåller en sammanfattning av en konfidentiell handling som gäller de företag som sökanden äger och som står upptagna i Rysslands handelsregister.

109

Vad avser tillförlitligheten i handling nr 4 i akten WK 1128/2023 INIT, en artikel med rubriken ”Sjmatkos avresa till Meridian i Gelendzjik: I turistanläggningen Gelendzhik Meridian, församlas gräddan av affärskretsarna kring den tidigare energiministern Sergej Sjatko och barnen till Tokarev och Tjemezov. Kommer Manturov att ansluta sig till denna trojka?” erinrar tribunalen om att sökandens argument att artikeln inte innehåller något bevis inte räcker till för att frånta den dess bevisvärde. Som sökanden förklarar grundar sig denna artikel dessutom på en annan artikel på webbplatsen Moscow Post som rådet har lagt fram i bilaga D.1 till sin duplik. I fråga om denna sistnämnda artikel kan inte den omständigheten att det däri inte anges några källor i sig frånta den dess bevisvärde. Det förhållandet att ett medium flera gånger har fällts för ärekränkning innebär inte att allt detta medium publicerar saknar tillförlitlighet.

110

Med tanke på det sammanhang som utmärker situationen i Ryska federationen kan i avsaknad av undersökningsbefogenheter för rådet i tredjeländer (se punkterna 59 och 60 ovan) bevisvärdet av handling nr 4 i akten WK 1128/2023 INIT inte avfärdas.

111

Sökanden anser att rådet saknar ett tillräckligt faktaunderlag för att styrka skälen till att hon uppförts i rättsakterna om bibehållande från mars 2023. Framför allt anser hon att den nya bevisningen inte kan styrka konstaterandet att hennes fastigheter kan ha en koppling till fadern. Vidare har hon bestritt den ändring genom vilken det som skäl för uppförandet i förteckningen anges att hon skulle ha en koppling till bolaget Ronin Trust via bolaget Ostozjenka 19 (tidigare benämnt RPA Estate). Hon har i vart fall gjort gällande att kopplingen till bolaget Ronin Trust, på vilket rådet grundade sig, är alltför långtgående och spekulativ, varför den inte kan motivera att hon ska kvarstå i de omtvistade förteckningarna på grundval av kriteriet person som har samröre med en annan listad person.

112

Rådet har med stöd av kommissionen bestritt denna argumentation.

113

Framför allt har rådet hävdat att det har påvisats att sökanden hade samröre med Nikolaj Tokarev genom sitt familjeband till denne och på grund av att hennes förmögenhet hade ett samband med denne. Särskilt har rådet ansett att vissa uppgifter i bevisakterna från januari 2023 bekräftar uppgifterna i den ursprungliga bevisakten angående förbindelserna mellan Nikolaj Tokarev, Vladimir Putin och bland annat sökandens förvärv av betydande tillgångar i form av fastigheter. Dessutom anser rådet i fråga om förbindelsen mellan sökanden och bolaget Ronin Trust att sökanden inte har visat att det inte finns någon förbindelse mellan bolaget Ostozjenka 19 (tidigare benämnt RPA-Estate) och RPA-Hotel Management.

114

Tribunalen erinrar i fråga om banden mellan sökanden och hennes far om att skälen för uppförande i rättsakterna om bibehållande från mars 2023 väsentligen är likartade skälen i rättsakterna om bibehållande från september 2022. Dels var bibehållandet av sökanden i förteckningarna motiverad av att hennes fastighetsinnehav kunde ha koppling till fadern. Detta första skäl var inte föremål för några förändringar i sak. Dels var bibehållandet av sökanden i de omtvistade förteckningarna också motiverad av att det förelåg band mellan henne och bolaget Ronin, vilket uppgavs förvalta bolaget Transnefts pensionsfond. Inom ramen för detta andra skäl angav rådet att sökanden hade koppling till Ronin Trust via bolaget Ostozjenka 19.

115

Tribunalen erinrar för det första om att det inte genom sökandens affärsförbindelser med bolagen Ronin Trust och Ronin Europe kan fastställas att det förekommer gemensamma intressen mellan sökanden och hennes far via bolaget Transneft (se punkterna 80–84 ovan). Rådet har inte i bevisakterna från januari 2023 tillfört någon uppgift som möjliggör en ändring av denna slutsats.

116

Härav följer att rådet inte kan stödja sig på att bolaget Ronin Trust hade förvaltat bolagen RPA-Estates och RPA-Hotel Managements fastigheter för att motivera bibehållandet av sökanden i de omtvistade förteckningarna, liksom heller inte på ett påstått band mellan sökanden och bolaget Ronin Trust via bolaget Ostozjenka 19. Rådet kan vidare heller inte grunda sig på att bolaget Ronin Europes adress omnämndes inom ramen för sökandens förfarande för att erhålla cypriotiskt medborgarskap.

117

Följaktligen kan inte rådets argument godtas såvitt avser påvisandet av band mellan sökanden och bolaget Ronin Europe och heller inte vad gäller bestående affärsförbindelser mellan henne och bolaget Ronin Trust som motivering för att rättsakterna om bibehållande från mars 2023 är välgrundade.

118

I fråga om, för det andra, förbindelsen mellan sökandens fastighetsinnehav och Nikolaj Tokarev har rådet gjort gällande att handling nr 7 i akten WK 1128/2023 INIT, en tidningsartikel publicerad i mars 2022 om den egendom i Lettland som tillhörde sökanden, bekräftas uppgifterna i den ursprungliga bevisakten vad gäller att banden mellan Nikolaj Tokarev och Vladimir Putin hade gjort det möjligt för familjen Tokarev att förvärva betydande tillgångar i form av fastigheter. Visserligen åberopas i denna artikel den omständigheten att familjen Tokarev har dragit nytta av banden mellan Nikolaj Tokarev och Vladimir Putin i syfte att förvärva betydande tillgångar. Det anges också att sökanden och hennes tidigare make hade förvärvat sin förmögenhet medan de ännu var gifta och även tack vare avtal som ingåtts mellan bolaget Transneft och de bolag som kontrollerades av sökandens tidigare make. Tribunalen erinrar dock om att artikeln hänför sig till förhållanden som rådde flera år före antagandet av rättsakterna om bibehållande från mars 2023, eftersom den behandlar sökandens situation före skilsmässan i juni år 2019. Artikeln bekräftar dessutom att sökanden efter sin skilsmässa inte längre är ägare till den egendom som hon tillsammans med sin tidigare make innehade i Lettland. Trots att denna artikel på sin höjd kan innehålla uppgifter om ett sammanhang som visar att det tidigare kunde föreligga en förvaltningsplan för familjens affärer kan den därför däremot inte utgöra något bevis genom vilket det fastställs en förbindelse mellan sökandens fastighetsinnehav och Nikolaj Tokarev vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från mars 2023 antogs.

119

För att fastställa en förbindelse mellan sökandens fastighetsinnehav och hennes far har rådet även åberopat handling nr 4 i akten WK 1128/2023 INIT, vilken i likhet med handling nr 16 i den ursprungliga bevisakten, tar upp uppgifter om att familjen Tokarev skulle ha förvärvat ett hotellkomplex till ett värde av flera miljarder US-dollar i Kroatien med hjälp av Transnefts upphandling. Tribunalen konstaterar dock att denna handling inte innehåller någon förtydligande uppgift i förhållande till handlingarna i den ursprungliga bevisakten vad avser det förhållandet att medlemmarna i familjen Tokarev skulle ha förvärvat ett hotellkomplex. Följaktligen kan denna handling av samma skäl som de som redovisades i punkterna 90 och 96 ovan inte utgöra ett bevis för en koppling mellan sökandens fastighetsinnehav och hennes far vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från mars 2023 antogs.

120

Tribunalen konstaterar att ingen annan uppgift i bevisakterna från januari 2023 kan påvisa att det fanns en förbindelse mellan sökandens fastighetsinnehav och Nikolaj Tokarev vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från mars 2023 antogs. Således är skälen behäftade med en oriktig bedömning i den utsträckning som det konstaterats att sökandens fastigheter kunde ha koppling till Nikolaj Tokarev vid den tidpunkt då rättsakterna antogs. Härav följer att bibehållandet av sökanden i de omtvistade förteckningarna i själva verket vilar på endast familjebandet med fadern, vilket inte är tillåtet.

121

Tribunalen finner därför att bibehållandet av sökanden i de omtvistade förteckningarna inte var berättigat, eftersom rådet också har gjort en felaktig rättstillämpning genom att låta sökanden kvarstå i de omtvistade förteckningarna i egenskap av person som har samröre med Stanislav Tjemezov (se punkterna 45–52 ovan).

122

Talan ska därför bifallas såvitt avser den grund som avser en felaktig rättstillämpning och en oriktig bedömning, i den del som denna grund riktar sig mot rättsakterna om bibehållande från mars 2023.

123

I sin andra inlaga om justering har sökanden bestritt tillförlitligheten i vissa uppgifter som lagts fram av rådet i bevisakten från juni 2023 och hävdat att bevisakterna från juni 2023 och juli 2023 inte är ett tillräckligt faktaunderlag för att kunna motivera uppförandet av sökanden i förteckningarna på grundval av det andra ledet i det ändrade kriteriet g.

124

Sökanden har bestritt tillförlitligheten i artiklarna från källan Rospres med motiveringen att detta är ett skandalmedium som är känt för att sprida ärekränkande uppgifter och till vilket åtkomsten har inskränkts på grund av dess vägran att i enlighet med domstolsbeslut rensa ut de ärekränkande uppgifterna. Dessutom framhåller sökanden åter att artiklarna på webbplatsen Moscow Post inte är tillförlitliga, vilket det som publiceras på webbplatsen Rosnadzor inte heller är, med motiveringen att det här rör sig om medier som är kända för att publicera artiklar i det enda syftet att skada individers goda rykte.

125

Rådet har med stöd av kommissionen bestritt denna argumentation.

126

För att motivera att det på grundval av det andra ledet i det ändrade kriteriet g är berättigat att sökanden ska kvarstå i de omtvistade förteckningarna i kraft av rättsakterna från september 2023 har rådet lagt fram bevisakten från juni 2023 samt bevisakten från juli 2023.

127

Bevisakten från juni 2023 innehåller följande handlingar:

128

Bevisakten från juli 2023 innehåller följande handlingar:

129

Visserligen har webbplatsen Rospres fällts i domstol för ärekränkning men det måste dock vad avser de uppgifter som finns tillgängliga på denna webbplats konstateras att de domar som sökanden har hänvisat till inte gäller den artikel som återges i handling nr 3 i bevisakten från juni 2023. Det ska emellertid framhållas att det förhållandet att ett medium upprepade gånger har fällts för ärekränkning inte innebär att alla dess publikationer saknar tillförlitlighet. Det följer härav att handling nr 3 i bevisakten i avsaknad av varje annan uppgift för att bestrida tillförlitligheten i uppgifterna på webbplatsen Rospres inte kan frånkännas ett bevisvärde.

130

Vidare har sökanden inte påvisat att de artiklar som publicerats på webbplatserna Moscow Post och Rosnadzor hade det enda syftet att skada offentliga personers goda rykte, och dessa artiklar kan därför inte frånkännas ett bevisvärde.

131

Vad gäller de argument som går ut på att ifrågasätta att vissa uppgifter i bevisakterna är tillräckligt exakta eller anföra att de inte är samstämmiga erinras om att dessa omfattas av bedömningen att rådets faktaunderlag var tillräckligt för att motivera uppförandet av sökanden i de omtvistade förteckningarna.

132

Med beaktande av det ovan anförda kan det, med tanke på situationen i Ryska federationen och i avsaknad av undersökningsbefogenheter för rådet i tredjeländer (se punkterna 59 och 60 ovan), inte godtas att handlingarna i bevisakterna från juni och juli 2023 saknar bevisvärde.

133

Sökanden anser att det andra ledet i det ändrade kriteriet g ska tolkas så, att det inte rent abstrakt avser alla fördelar utan att det bara avser fördelar i form av överföringar av penningmedel och tillgångar i syfte att gömma tillgångar och kringgå de restriktiva åtgärder som antagits mot den person som ursprungligen uppfördes i förteckningen för att denne ska kunna behålla kontrollen över resurserna. Sökanden anser dessutom att den berörda fördelen ska föreligga samtidigt med antagandet av restriktiva åtgärder mot den person som ursprungligen uppfördes i förteckningen och mot den närstående familjemedlemmen, eftersom det annars inte kan anses att det föreligger en risk för kringgående av de restriktiva åtgärderna.

134

Enligt sökanden har rådet inte lagt fram något faktaunderlag som är tillräckligt för att motivera att hon förts upp i de omtvistade förteckningarna på grundval av det omtvistade kriteriet. Särskilt anser hon att rådet inte har visat någon överföring av penningmedel eller tillgångar från hennes far i avsikt att gömma dennes tillgångar, kringgå de restriktiva åtgärderna och behålla kontrollen över de resurser som han förfogade över. Sökanden anser också att rådet inte har påvisat någon fördel som var samtida med rättsakterna om bibehållande från september 2023. I fråga om konstaterandet att hennes fastigheter skulle ha koppling till fadern har sökanden gjort gällande att rådet inte har visat att dessa egendomar tidigare hade tillhört hennes far. Hon har också anfört att de påstådda transaktionerna utfördes långt före antagandet i februari 2022 av de restriktiva åtgärderna mot hennes far, varför det inte genom dem kan föreligga någon önskan att kringgå de restriktiva åtgärderna. Vidare anser sökanden att kopplingarna mellan bolaget Ronin och bolaget Transneft saknar relevans för det kriterium för uppförande i förteckningarna som angetts.

135

Rådet har med stöd av kommissionen bestritt denna argumentation.

136

Rådet har särskilt hävdat att det andra ledet i det ändrade kriteriet g ska tolkas på ett sätt liknande det som använts för kriteriet förbindelse, såsom detta har tolkats av tribunalen. Tribunalen har slagit fast att detta kriterium ska tolkas så, att det ska tillämpas på närstående familjemedlemmar som är förbundna genom ”gemensamma intressen” med ledande affärskvinnor eller affärsmän som är verksamma i Ryssland, utan att det för den skull krävs en ekonomisk koppling, med hänvisning till att kopplingen beroende på sammanhanget och omständigheterna i varje enskilt fall tar form genom att de närstående gynnas av dessa affärskvinnor och affärsmän.

137

Rådet har gjort gällande att den fördel som sökanden drog av sin far utmärks av att hennes förmögenhet och affärer hade en koppling till denne. Rådet ansåg att sökanden skapat sig en förmögenhet i form av fast egendom genom att gynnas av att hennes far är verkställande direktör för Transneft samt av dennes förbindelser med Vladimir Putin. Rådet anser sig med rätta ha fastställt, särskilt på grundval av uppgifterna i bevisakterna från juni och juli 2023, att det föreligger gemensamma intressen till följd av en förvaltning inom familjen. Rådet finner också att det i detta sammanhang ska tas hänsyn till förekomsten av nepotism i Ryssland.

138

Tribunalen erinrar om att bibehållandet av sökanden i de omtvistade förteckningarna i bilagor till rättsakterna om bibehållande från september 2023 inte längre är följden av tillämpning av kriteriet samröre i artikel 2.1 in fine i beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse. Dels avses inte längre ett samröre med Stanislav Tjemezov. Dels har rådet genom att fastställa att sökanden är en närstående familjemedlem till Nikolaj Tokarev, en ledande affärsman med verksamhet i Ryssland, och att hon gynnas av detta, tillämpat det kriterium som anges i det andra ledet i det ändrade kriteriet g på henne.

139

Det ska härvid framhållas att det andra ledet i det ändrade kriteriet g gör det möjligt att i de omtvistade förteckningarna uppföra bland andra de närmaste familjemedlemmarna eller andra personer som gynnas av en ledande affärskvinna eller affärsman med verksamhet i Ryssland.

140

Det ska i detta sammanhang erinras om att även om ingressen till en unionsrättsakt inte är rättsligt bindande och inte kan åberopas vare sig för att göra avsteg från själva bestämmelserna i rättsakten eller för att tolka dessa bestämmelser på ett sätt som strider mot deras lydelse, så kan den precisera innehållet i bestämmelserna i nämnda rättsakt, eftersom de skäl som anges i ingressen utgör viktiga tolkningsdata, som kan belysa vilka avsikter upphovsmannen hade med denna rättsakt (se dom av den 26 januari 2021, Hessischer Rundfunk,C‑422/19 och C‑423/19, EU:C:2021:63, punkt 64 och där angiven rättspraxis).

141

I förevarande fall har enligt skäl 5 i beslut 2023/1094 detta kriterium för uppförande i förteckningarna införts i syfte att öka påtryckningarna mot Ryska federationens regering samt för att undvika risken för kringgående av de restriktiva åtgärderna. Särskilt framgår av detta skäl i sak att nödvändigheten av att i förteckningarna uppföra närstående familjemedlemmar eller andra personer som gynnas av de ledande affärskvinnor eller affärsmän som är verksamma i Ryssland har motiverats av att dessa sistnämnda fördelar sina penningmedel och tillgångar mellan närstående familjemedlemmar och andra personer i syfte att framför allt gömma dessa tillgångar, kringgå de restriktiva åtgärderna och behålla kontrollen över de resurser som de förfogar över.

142

Begreppet ”gynnas av” i den mening som avses i det andra ledet i det ändrade kriteriet g ska således tolkas utifrån de syften som eftersträvas med detta kriterium, vilka anges i punkt 141 ovan, och som ska medföra ökade kostnader för Ryska federationen att undergräva Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Att gynnas innebär i den mening som avses i denna bestämmelse ett erhållande av en fördel, av vilket slag den än är, som inte nödvändigtvis är felaktig men som till sin omfattning eller innehåll inte är försumbar. Det kan således röra sig om en finansiell eller icke-finansiell fördel, såsom en gåva, en överföring av penningmedel eller av ekonomiska resurser, en intervenering i syfte att gynna en tilldelning av offentliga kontrakt, en utnämning eller befordran. Vad avser syftet att undgå kringgåenden av de restriktiva åtgärderna, vilket uttryckligen anges i skäl 5 i beslut 2023/1094, kan de fördelar som ges ledande affärskvinnor eller affärsmän som är verksamma i Ryssland därför också omfattas av det andra ledet i det ändrade kriteriet g i en situation som kan medföra ett kringgående av de restriktiva åtgärder som dessa är föremål för.

143

Å ena sidan har sökanden således fel när hon har hävdat att begreppet gynnas i den mening som avses i det andra ledet i det ändrade kriteriet g endast skulle omfatta fördelar i form av överföringar av penningmedel i syfte att kringgå de restriktiva åtgärderna. Någon begränsning av begreppet ”gynnas av” till att endast omfatta överföringar av penningmedel framgår nämligen inte av lydelsen av nämnda kriterium och medger inte att ett innefattande av den mångfald former som en fördel kan ha. Trots att en situation som kan medföra ett kringgående för att motivera förekomsten av en fördel i den mening som avses i det andra ledet i det ändrade kriteriet g måste därför inte nödvändigtvis en sådan situation anges av rådet att föra upp en person i de omtvistade förteckningarna med hänvisning till nämnda kriterium. Å andra sidan kan inte rådet göra gällande att det andra ledet i det ändrade kriteriet g måste tolkas på ett sätt liknande det som tillämpas på kriteriet att ha samröre, vilket anges i artikel 2.1 in fine i beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse, i den utsträckning som det avser personer som är förbundna genom gemensamma intressen. En sådan tolkning skulle nämligen frånta det andra ledet i det ändrade kriteriet g dess ändamålsenliga verkan genom att det skulle förlora sin innebörd i förhållande till kriteriet att ha ett samröre, om detta tillämpas på en förbindelse med en person som står upptagen på grundval av kriterium g.

144

I motsats till vad sökanden gjort gällande kan heller inte de fördelar som avses i det andra ledet i det ändrade kriteriet g vara begränsade till fördelar som vid samma tidpunkt som uppförandet i de omtvistade förteckningarna ges ledande affärskvinnor eller affärsmän som är verksamma i Ryssland till en medlem av deras närmaste familj eller till andra personer. Någon sådan begränsning i tiden av fördelarna kan inte tas i beaktande för att tillämpningen av nämnda kriterium ska vara tillåten framgår nämligen inte av bestämmelsens ordalydelse. En sådan begränsad tolkning som sökanden föreslår skulle nämligen vara oförenlig med de syften som eftersträvas genom det införda kriteriet, vilka är att öka påtryckningarna mot Ryska federationens regering och undvika risken för kringgåenden av de restriktiva åtgärderna, bland annat genom fördelar som getts ledande affärskvinnor och affärsmän innan dessa uppfördes i de omtvistade förteckningarna.

145

Faktum kvarstår att omständigheterna kring beviljandet av fördelen och den tid som förflyter mellan det att en affärskvinna eller affärsman med verksamhet i Ryssland beviljar en fördel och tidpunkten för uppförandet av dessa i de omtvistade förteckningarna är uppgifter som måste beaktas vid bedömningen av om det är befogat att i nämnda förteckningar uppföra den person som mottagit denna fördel. Den fördel som mottagits av den person som står upptagen i de omtvistade förteckningarna i enlighet med det andra ledet i det ändrade kriteriet g, eller åtminstone följdverkningarna av detta, måste i vart fall kvarstå vid den tidpunkt då de restriktiva åtgärderna mot denne antogs.

146

Tolkningen av det andra ledet i det ändrade kriteriet g ska dessutom stå i överensstämmelse med rättssäkerhetsprincipen. Tribunalen erinrar om att ordningen med restriktiva åtgärder på grund av situationen i Ukraina först infördes genom antagandet av beslut 2014/145 som svar på annekteringen av Krim och destabiliseringen av östra Ukraina i slutet av februari 2014 och därpå genom ett successivt befästande av denna ordning i syfte att avpassa den efter svårighetsgraden i de angrepp som företogs av Ryska federationen mot Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Det följer härav att rådet på grund av att de berörda restriktiva åtgärderna ingår i unionens fortlöpande reaktion på de ryska myndigheternas politik och agerande med avseende på särskilt Ukraina, vilka inleddes genom annekteringen av Krim, inte i enlighet med det andra ledet i det ändrade kriteriet g kan åberopa fördelar som ledande affärskvinnor eller affärsmän har beviljat sina närmaste familjemedlemmar eller andra personer före slutet av februari månad 2014 (se, analogt, dom av den 30 november 2016, Rotenberg/rådet,T‑720/14, EU:T:2016:689, punkt 92).

147

Det är med ledning av denna tolkning av det andra ledet i det ändrade kriteriet g som tribunalen ska pröva huruvida rådet förfogade över ett tillräckligt faktaunderlag för att i rättsakterna om bibehållande från september 2023 motivera tillämpningen av nämnda kriterium på sökanden.

148

I förevarande fall motiveras bibehållandet av sökanden i de omtvistade förteckningarna dels av att hennes fastighetsinnehav kunde ha en koppling till fadern, dels av förekomsten av kopplingar mellan henne och bolaget Ronin, som beskrevs som förvaltare av bolaget Transnefts pensionsfond. Trots denna ändring av det kriterium för uppförande i förteckningarna som tillämpades på sökanden är skälen för uppförandet desamma som de skäl som angavs i rättsakterna om bibehållande från mars 2023.

149

Tribunalen erinrar först om att rådet inte kan grunda sig på affärsförbindelser mellan sökanden och bolagen Ronin Trust och Ronin Europe för att fastställa en koppling mellan henne och Nikolaj Tokarev via bolaget Transneft (se punkterna 80–84 ovan) samt att rådet inte i bevisakterna från juni och juli 2023 har tillfört uppgifter genom vilka denna slutsats kan ifrågasättas. Följaktligen kan inte dessa affärsförbindelser utgöra att sökanden har gynnats av Nikolaj Tokarev i den mening som avses i det andra ledet i det ändrade kriteriet g. Härav följer att rådets argument inte kan godtas vad avser påvisandet av en fördel genom kopplingen mellan sökanden och bolaget Ronin Europe och heller inte de argument som rör de bestående affärsförbindelserna mellan henne och bolaget Ronin Trust som motivering för att rättsakterna om bibehållande från september 2023 är välgrundade.

150

Vidare slår tribunalen fast att det i den mån som det i skälen för uppförandet anges en koppling mellan sökandens fastighetsinnehav och Nikolaj Tokarev måste undersökas om rådets faktaunderlag innehåller uppgifter som kan påvisa att denna förmögenhet kan utgöra en fördel som uppkommit genom hennes far i den mening som avses i det andra ledet i det ändrade kriteriet g.

151

Vad, för det första, gäller fastigheten i Jūrmala i Lettland har sökanden visat att hon sedan sin skilsmässa i juni 2019 inte längre har varit delaktig i bolaget Dzintaru 34 som äger denna egendom (se punkt 88 ovan). Detta konstaterande bekräftas för övrigt av handling nr 7 i bevisakten WK 1128/2023 INIT och av handling nr 1 i bevisakten från juli 2023. Eftersom sökanden inte längre innehade denna fastighet vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från september 2023 antogs kan följaktligen inte rådet motivera att hon ska kvarstå i de omtvistade förteckningarna på grundval av det andra ledet i det ändrade kriteriet g.

152

Vad, för det andra, gäller fastigheterna i Kroatien framgår det av handling nr 5 i bevisakten från juli 2023 att lyxvillan Karolina förvärvades av sökanden år 2009. Även om denna egendom skulle kunna anses utgöra en fördel som uppkommit genom sökandens far förelåg denna dock i tiden före annekteringen av Krim i februari 2014. För att motivera att sökanden ska kvarstå i de omtvistade förteckningarna på grundval av det andra ledet i det ändrade kriteriet g får därför inte rådet grunda sig på den omständigheten att hon via bolaget Katina ägde lyxvillan Karolina vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från september 2023 antogs. Vad avser lägenheten i Kroatien, värd cirka 700000 euro, som sökanden äger via bolaget TGA måste det konstateras att det i bevisningen inte anges när denna förvärvades samt att denna inte innehåller någon uppgift med hjälp av vilken det kan fastställas att lägenheten kan utgöra en fördel som uppkommit genom hennes far. Sålunda kan inte sökandens ägande av denna andra egendom i Kroatien i sig motivera att sökanden skulle kvarstå i de omtvistade förteckningarna på grundval av det kriterium för uppförande i förteckningarna som angavs.

153

Vad gäller hotellkomplexet i Kroatien, som är värt flera miljarder US-dollar, vilket skulle ha förvärvats av familjen Tokarev förmår inte uppgifterna i bevisakterna från juni och juli 2023 ta överhand över den osäkerhet som följer av den bristande exaktheten i handlingarna i den ursprungliga bevisakten och i akt WK 1128/2023 INIT (se punkterna 90 och 119 ovan). Det ska nämligen framhållas att handling nr 4 i bevisakten från juni 2023 samt handlingarna nr 2, 4, 6 och 7 i bevisakten från juli 2023 inte innehåller några uppgifter som kompletterar uppgifterna i den ursprungliga bevisakten och i en artikel på webbplatsen Moscow Post som publicerades år 2016 (bilaga D.1). Visserligen bekräftar handling nr 4 i bevisakten från juni 2023 och handlingarna nr 2 och 4 i bevisakten från juli 2023 att sökanden under år 2005 hade uppburit intäkter från ett bolag med namnet Caprice-Stell, vilket indirekt innehade andelar i ett hotellföretag, vilket uppgavs vara ägare av ett hotellkomplex i Kroatien. Även om den omständigheten att sökanden haft intäkter från Caprice-Stell kunde anses vara bevis för förvärvet av ett hotellkomplex måste det dock konstateras att dessa omständigheter förelåg långt tillbaka i tiden, före annekteringen av Krim i februari 2014. För övrigt tyder ingen av handlingarna i bevisakterna på att sökanden skulle ha uppburit några intäkter från Caprice-Stell efter år 2005, och heller inte på att hon direkt eller indirekt ägde ett hotellkomplex i Kroatien vid den tidpunkt då rättsakterna från september 2023 antogs. Tvärtom följer av handling nr 5 i bevisakten från juli 2023 att sökanden i mars 2023 endast ägde lyxvillan Karolina, via bolaget Katina, samt en lägenhet till ett värde av cirka 700000 euro, via bolaget TGA. Härav följer att rådet inte kan grunda sig på det förmodade förhållandet att sökanden skulle ha förvärvat ett hotellkomplex i Kroatien och att hon därför skulle kvarstå i de omtvistade förteckningarna på grundval av det andra ledet i det ändrade kriteriet g.

154

Vad, för det tredje, gäller fastigheterna i Moskva finner tribunalen att det av kopplingarna mellan bolagen i koncernen RPA och bolaget Ronin Trust inte kan fastställas att det föreligger en koppling mellan sökanden och hennes far. Även om det föreligger en koppling mellan Ronin Trust och bolaget Ostozjenka 19, via vilket sökanden äger den historiska byggnad som omnämns i punkt 87 ovan, kan det därmed inte fastställas att denna fastighet utgjorde en fördel som uppkommit genom Nikolaj Tokarev efter annekteringen av Krim i februari 2014. Rådet har heller inte åberopat någon uppgift till stöd för att lägenheten på ulitsa Brjusova utgjorde en sådan fördel. För övrigt måste det konstateras att bevisakterna inte innehåller tillräckligt konkreta, precisa och samstämmiga indicier som gör det möjligt att fastställa ett det förekommer kopplingar mellan en av dessa egendomar, bolaget Transneft eller Nikolaj Tokarev som kan visa att någon av dem är en fördel som uppkommit för sökanden genom hennes far i den mening som avses i det andra ledet i det ändrade kriteriet g.

155

För att, för det fjärde, kunna konstatera att sökanden drar fördel av sin far på fastighetsmarknaden kan inte rådet grunda sig på den omständigheten att sökanden vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från september 2023 antogs innehade andelar i fastighetskomplexet Gelendzhik Resort Meridian. Eftersom denna fastighet inte nämns bland de egendomar som anges i skälen för uppförandet i rättsakterna om bibehållande från september 2023 kan rådet nämligen inte utan att medge att skälen har ersatts med andra skäl åberopa den omständigheten att sökanden skulle inneha andelar i denna fastighet i syfte att motivera att dessa rättsakter är välgrundade. I vart fall måste det konstateras att rådet inte har visat att den fastighet som sökanden äger, bland annat, tillsammans med Stanislav Tjemezov kunde kopplas till Nikolaj Tokarev.

156

Av ovan angivna skäl är det sålunda med rätta som sökanden har hävdat att rådets faktaunderlag inte var tillräckligt för att visa att en egendom inom hennes fastighetsinnehav vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från september 2023 antogs utgjorde en fördel som uppkommit genom Nikolaj Tokarev i den mening som avses i det andra ledet i det ändrade kriteriet g.

157

Rådets argument kan inte ifrågasätta denna slutsats.

158

Vad, för det första, avser argumentet att sökandens affärer hade koppling till hennes far när hon innehade bolaget Irvin 2 ska det, eftersom Nikolaj Tokarev enligt handlingarna nr 3 och 5 i bevisakten från juni 2023 hade utövat påtryckningar mot en hälsovårdsminister i syfte att nämnda bolag skulle tilldelas kontrakt, erinras om att denna omständighet berör läkemedelsbranschen och inte sökandens fastighetsinnehav. Med hänsyn till ordalydelsen i skälen för uppförandet i förteckningarna, i vilka endast sökandens fastighetsinnehav anges, kan rådet inte åberopa en fördel som sökanden har erhållit men som saknar koppling till dessa tillgångar. I vart fall måste det konstateras att den berörda omständigheten förelåg långt tillbaka i tiden, före annekteringen av Krim.

159

I fråga om, för det andra, det förhållande som framgår av handling nr 7 i bevisakten från juli 2023 att sökandens tidigare make gynnades av bolag som ingått avtal med bolaget Transneft, särskilt efter annekteringen av Krim, skulle visserligen en sådan uppgift vara relevant för att påvisa förekomst av en förvaltningsplan för familjens affärer som kan öka sökandens förmögenhet under en tid som lämpar sig för att ta ställning till om det föreligger en fördel i den mening som avses i det andra ledet i det ändrade kriteriet g. Även om de skäl för uppförande i förteckningarna i vilka sökandens fastighetsinnehav anges som en fördel i den mening som avses i nämnda kriterium måste det dock konstateras att rådet inte har åberopat någon uppgift enligt vilken det kan fastställas en koppling mellan Transnefts kontrakt, genom vilka sökandens tidigare make indirekt skulle ha gynnats, och en eventuell ökning av sökandens fastighetsinnehav. Såsom framgår av punkt 154 ovan innehåller uppgifterna i bevisakterna heller inga tillräckligt konkreta, precisa och samstämmiga indicier som gör det möjligt att påvisa en sådan koppling.

160

Rådet kan, för det tredje, inte grunda sin argumentation om gemensamt genomförande av affärer inom familjen på de uppgifter som förekommer i handling nr 4 i bevisakten från juni 2023 och i handling nr 2 i bevisakten från juli 2023. I dessa handlingar, vars innehåll väsentligen är likartat, anges nämligen en affärsförbindelse som ingåtts mellan sökanden och en av hennes tidigare kompanjoner i bolaget Région-Finance. Det måste dock konstateras att det genom dessa handlingar inte kan fastställas någon medverkan av Nikolaj Tokarev i denna affärsförbindelse. Som sökanden med rätta framhåller kan inte heller dessa omständigheter hänföras till skälen för uppförandet i förteckningarna. Vad gäller handling nr 2 i bevisakten från juni 2023 har rådet åberopat denna i syfte att visa på en förvaltningsplan för familjens affärer avseende fastighetskomplexet Gelendzhik Resort Meridian. Det måste dock konstateras att det i denna handling endast anges att sökanden tillsammans med Stanislav Tjemezov innehar andelar i detta komplex och ingen som helst koppling kan fastställs mellan detta komplex och Nikolaj Tokarev. Vad avser handling nr 6 i bevisakten från juli 2023 måste det konstateras att denna inte tillför några ytterligare uppgifter i förhållande till de övriga handlingarna i bevisakterna vad avser hotellkomplexet i Kroatien eller komplexet Gelendzhik Resort Meridian genom vilka det kan fastställas att det förekom en fördel som uppkommit genom Nikolaj Tokarev. Av samma skäl som de som redovisats ovan kan rådet heller inte åberopa sökandens affärsförbindelser med sin tidigare kompanjon i bolaget Région-Finance i syfte att fastställa en koppling till hennes far.

161

För det fjärde kan inte rådet åberopa ett sammanhang kännetecknat av nepotism och heller inte uteslutande grunda sig på att sökanden vid den tidpunkt då rättsakterna om bibehållande från september 2023 antogs var en framgångsrik affärskvinna med ett betydande fastighetsinnehav för att motivera uppförandet av henne i förteckningarna på grundval av det andra ledet i det ändrade kriteriet g. Eftersom det i sak framgår av skälen för uppförandet att sökandens fastighetsinnehav utgör den fördel som uppkommit genom Nikolaj Tokarev ankommer det nämligen på rådet att visa att sökandens far hade bidragit till att öka detta fastighetsinnehav efter annekteringen av Krim i februari 2014. Det följer emellertid av ovanstående att rådet inte har angett en rad tillräckligt konkreta, precisa och samstämmiga indicier som gör det möjligt att fastställa en sådan ökning av sökandens fastighetsinnehav. Det måste för övrigt också fastställas att rådet inte heller har visat att Nikolaj Tokarev hade bidragit till en icke försumbar ökning av sökandens förmögenhet inom andra branscher än fastighetsbranschen efter annekteringen av Krim.

162

Talan ska därmed vinna bifall såvitt avser den grund som avser en oriktig bedömning i den del denna är riktad mot rättsakterna om bibehållande från september 2023.

163

Av det ovan anförda framgår att de angripna rättsakterna ska ogiltigförklaras i den del de avser sökanden utan att de övriga grunderna behöver prövas, vilket inbegriper invändningen om rättsstridighet vad avser det andra ledet i det ändrade kriteriet g.

164

Inom ramen för sitt andra yrkande har rådet yrkat att tribunalen, om denna skulle ogiltigförklara de angripna rättsakterna i den del de avser sökanden, ska besluta att låta effekterna av besluten 2022/1530, 2023/572 och 2023/1767 bestå i den del de avser sökanden fram till dess att den partiella ogiltigheten av genomförandeförordningarna 2022/1529, 2023/571 och 2023/1765 träder i kraft.

165

Det ska härvid framhållas att rådet genom besluten 2022/1530, 2023/572 och 2023/1767 uppdaterade förteckningen över de personer som var föremål för restriktiva åtgärder enligt bilaga I till beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse genom att låta sökanden kvarstå fram till den 15 mars 2024.

166

Genom beslut (Gusp) 2024/847 av den 12 mars 2024 om ändring av beslut 2014/145 (EUT L, 2024/847) uppdaterade emellertid rådet förteckningen över de personer som var föremål för restriktiva åtgärder enligt bilaga I till beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse genom att låta sökanden kvarstå i förteckningen fram till den 15 september 2024.

167

Även om besluten 2022/1530, 2023/572 och 2023/1767 ogiltigförklaras i den del de avser sökanden och innebär att hon inte ska kvarstå i förteckningen i bilaga I till beslut 2014/145 i dess ändrade lydelse under tiden från den 15 september 2022 till den 15 mars 2024, avser ogiltigförklaringen inte beslut 2024/847, vilket inte omfattas av förevarande talan.

168

Eftersom sökanden nu är föremål för nya restriktiva åtgärder har följaktligen ändamålet med rådets andrahandsyrkande om effekterna i tiden av den partiella ogiltigförklaringen av besluten 2022/1530, 2023/572 och 2023/1767 förlorat sitt föremål.

169

Sökanden har gjort gällande att förlängningen av de restriktiva åtgärderna mot henne genom rättsakterna om bibehållande från september 2022 har vållat henne ideell skada. Hon anser att de nämnda rättsakterna har vållat henne vanära och misstro. Enligt hennes åsikt är kränkningen av hennes goda rykte mycket negativ, eftersom hon har sociala kontakter i medlemsstaterna, bland annat i Kroatien och Cypern. Eftersom uppförandet av henne i de omtvistade förteckningarna skulle ha varit föremål för stor uppmärksamhet och mediebevakning anser sökanden att ogiltigförklaringen av de angripna rättsakterna inte kan anses gottgöra den skada hon lidit. I sitt yttrande över kommissionens interventionsinlaga har sökanden dessutom hävdat att kränkningen av hennes goda rykte även framgår av att hennes cypriotiska medborgarskap återkallades efter det att hon hade uppförts i de omtvistade förteckningarna.

170

Rådet har med stöd av kommissionen bestritt denna argumentation.

171

Av rättspraxis framgår att ett antal förutsättningar måste vara uppfyllda för att unionen ska ha ådragit sig ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar, nämligen ett åsidosättande av en tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel som har till syfte att ge enskilda rättigheter, att det verkligen föreligger en skada och att det finns ett orsakssamband mellan åsidosättandet av den skyldighet som åligger den som vidtagit rättsakten och den skada som de drabbade personerna har lidit (se, för ett liknade resonemang, dom av den 19 april 2012, Artegodan/kommissionen,C‑221/10 P, EU:C:2012:216, punkt 80 och där angiven rättspraxis).

172

Enligt fast rättspraxis är villkoren för ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar för unionen i den mening som avses i artikel 340 andra stycket FEUF kumulativa (se, för ett liknade resonemang, dom av den 7 december 2010, Fahas/rådet,T‑49/07, EU:T:2010:499, punkt 93, och beslut av den 17 februari 2012, Dagher/rådet, T‑218/11, ej publicerat, EU:T:2012:82, punkt 34). Härav följer att när ett av dessa villkor inte är uppfyllt ska talan ogillas i sin helhet, utan att det är nödvändigt att pröva de andra villkoren (se, för ett liknade resonemang, dom av den 9 september 1999, Lucaccioni/kommissionen, C‑257/98 P, EU:C:1999:402, punkt 14, och dom av den 26 oktober 2011, Dufour/ECB,T‑436/09, EU:T:2011:634, punkt 193).

173

Det följer av fast rättspraxis att det inte räcker att det till exempel i samband med en skadeståndstalan fastställs att en unionsrättsakt är rättsstridig, hur beklagansvärd denna rättsstridighet än är, för att unionen automatiskt ska ådra sig utomobligatoriskt skadeståndsansvar för en unionsinstitutions rättsstridiga agerande. För att detta villkor ska vara uppfyllt krävs nämligen enligt rättspraxis att sökanden ska styrka att institutionen i fråga inte enbart har begått en rättsstridig handling utan att den rättsregel som har överträtts har till syfte att ge enskilda rättigheter (dom av den 5 juni 2019, Bank Saderat/rådet, T‑433/15, ej publicerad, EU:T:2019:374, punkt 48, och dom av den 7 juli 2021, HTTS/rådet, T‑692/15 RENV, EU:T:2021:410, punkt 53).

174

Kravet på en tillräckligt klar överträdelse av en unionsrättslig bestämmelse följer av behovet av en avvägning mellan, å ena sidan, skyddet av enskilda gentemot institutionernas rättsstridiga handlande och, å andra sidan, det handlingsutrymme som de sistnämnda ska tillerkännas för att inte lamslå deras åtgärder. Denna avvägning är desto viktigare på området för restriktiva åtgärder, där de svårigheter som rådet möter i fråga om tillgång till information ofta medför att den bedömning som det ska göra är särskilt svår (dom av den 10 september 2019, HTTS/rådet,C‑123/18 P, EU:C:2019:694, punkt 34, och dom av den 7 juli 2021, Bateni/rådet,T‑455/17, EU:T:2021:411, punkt 90).

175

Kravet på bevis för en tillräckligt klar överträdelse syftar till, särskilt såvitt avser området för restriktiva åtgärder, att förhindra att det uppdrag i unionens och dess medlemsstaters intresse som den berörda institutionen har att fullgöra, inte hindras av risken för att denna institution slutligen måste ersätta skada som de personer som berörs av dessa rättsakter eventuellt kan lida, dock utan att dessa enskilda därigenom tvingas bära de materiella och immateriella konsekvenserna av flagranta och oursäktliga underlåtelser som den berörda institutionen gjort sig skyldig till (dom av den 5 juni 2019, Bank Saderat/rådet, T‑433/15, ej publicerad, EU:T:2019:374, punkt 49, och dom av den 7 juli 2021, HTTS/rådet, T‑692/15 RENV, EU:T:2021:410, punkt 54).

176

Det övergripande målet att bevara freden och stärka den internationella säkerheten i enlighet med målen för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 FEU kan i själva verket motivera att beslut att genomföra rättsakter som antagits av unionen för att förverkliga detta grundläggande mål får negativa konsekvenser, även betydande sådana, för vissa ekonomiska aktörer (dom av den 5 juni 2019, Bank Saderat/rådet, T‑433/15, ej publicerad, EU:T:2019:374, punkt 50, och dom av den 7 juli 2021, HTTS/rådet, T‑692/15 RENV, EU:T:2021:410, punkt 55).

177

Vad avser villkoret att det verkligen föreligger en skada kan enligt rättspraxis ett ansvar för unionens inträda endast om sökanden verkligen har lidit en faktisk och säker skada. Det ankommer på sökanden att anföra övertygande bevisning avseende förekomsten och utsträckningen av den skada som denna part har åberopat (se, för ett liknade resonemang, dom av den 30 maj 2017, Safa Nicu Sepahan/rådet,C‑45/15 P, EU:C:2017:402, punkterna 61 och 62 och där angiven rättspraxis).

178

Det ska slutligen erinras om att en faktisk och säker skada inte kan beaktas av unionsdomstolarna på ett abstrakt sätt utan måste prövas i förhållande till de exakta faktiska omständigheter som utmärker varje fall som domstolen har att bedöma (se dom av den 30 maj 2017, Safa Nicu Sepahan/rådet,C‑45/15 P, EU:C:2017:402, punkt 79 och där angiven rättspraxis).

179

I förevarande mål finner tribunalen att det i fråga om den påstådda kränkningen av sökandens goda rykte att denna argumentation inte är styrkt. Sökanden har nämligen endast hävdat att de angripna rättsakterna har vållat henne vanära och misstro utan att lägga fram något bevis till stöd för detta påstående. Hon har heller inte inkommit med någon uppgift genom vilken det påvisas några sociala förbindelser i Kroatien eller Cypern. Sökanden har vidare heller inte bevisat att uppförandet av henne i förteckningarna har varit föremål för stor mediebevakning.

180

I fråga om det argument som avser kränkningen av hennes goda rykte till följd av återkallelsen av det cypriotiska medborgarskapet, utan att det behöver prövas huruvida detta argument, som för första gången anfördes i sökandens yttrande över kommissionens interventionsinlaga, kan tas upp till prövning finner tribunalen dessutom att denna skada uppkommit till följd av en rättsakt som antagits av de nationella myndigheterna och inte av en rättsakt som antagits av unionsinstitutionerna, varför den inte kan medföra något utomobligatoriskt skadeståndsansvar för dessa. Den omständigheten att det cypriotiska medborgarskapet återkallats till följd av antagandet av restriktiva åtgärder mot sökanden påverkar inte denna slutsats. Unionsinstitutionerna har nämligen inte ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar för rättsakter som antagits av medlemsstaterna till följd av att en person förts upp i de omtvistade förteckningarna.

181

Tribunalen anger vidare att sökanden inte har lagt fram något bevis som skulle kunna berättiga det belopp på 1000000 euro som yrkats som skadestånd för den angivna ideella skadan, trots att det i enlighet med den rättspraxis som anges i punkterna 177 och 178 ovan åvilade henne att göra detta.

182

Med hänsyn till ovanstående finner tribunalen att villkoret att skadan verkligen har inträffat inte är uppfyllt i förevarande fall.

183

Tribunalen erinrar under alla omständigheter om att konstaterandet att de restriktiva åtgärder som vidtagits mot en person eller en enhet är lagstridiga i viss mån kan gottgöra den ideella skada som berörd person eller enhet har lidit (se, för ett liknade resonemang, dom av den 28 maj 2013, Abdulrahim/rådet och kommissionen, C‑239/12 P, EU:C:2013:331, punkt 72).

184

Mot bakgrund av det ovan anförda ogillas det skadeståndsyrkande som gäller rättsakterna om bibehållande från september 2022, eftersom förekomsten och omfattningen av den påstådda skadan inte har fastställts i tillräcklig utsträckning.

185

Enligt artikel 134.1 i rättegångsreglerna ska tappande rättegångsdeltagare förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.

186

Vidare ska enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna medlemsstater och institutioner som har intervenerat bära sina rättegångskostnader.

187

Sökanden har yrkat att rådet ska bära sina rättegångskostnader och ersätta sökandens rättegångskostnader. Eftersom rådet huvudsakligen har tappat målet, ska sökandens yrkande bifallas. Kommissionen ska bära sina egna rättegångskostnader.

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (första avdelningen i utökad sammansättning)

följande:

I. Bakgrund till tvisten

II. Omständigheter som inträffat efter väckandet av talan

III. Parternas yrkanden

IV. Rättslig bedömning

A. Yrkandet om ogiltigförklaring av de angripna rättsakterna

1. Den andra grunden vilken avser en felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktiga bedömningar

a) Inledande överväganden

b) Felaktig rättstillämpning grundad på uppförandet av sökanden i hennes egenskap av person som har samröre med Stanislav Tjemezov

c) En oriktig bedömning genom att sökanden har uppförts i egenskap av person som har samröre med sin far

1) Rättsakterna om bibehållande från september 2022

i) Tillförlitligheten i uppgifterna i den ursprungliga bevisakten

ii) Bilaga B.5 till svaromålet

iii) Huruvida det finns god grund för att sökanden ska kvarstå i förteckningarna i sin egenskap av person som har samröre med sin far

2) Rättsakterna om bibehållande från mars 2023

i) Tillförlitligheten i bevisningen

ii) Huruvida det finns god grund för att bibehålla sökanden i förteckningarna i hennes egenskap av person som har samröre med sin far

d) Tillämpning på sökanden av det andra ledet i det ändrade kriteriet g

1) Tillförlitligheten i bevisningen

2) Huruvida det finns god grund för att bibehålla sökanden i förteckningarna på grundval av det andra ledet i det ändrade kriteriet g

2. Effekterna av att de angripna rättsakterna ogiltigförklaras

B. Skadeståndsyrkande

V. Rättegångskostnader