1

Klaganden, M&T 1997, a.s., har med stöd av artikel 263 FEUF yrkat att tribunalen ska ogiltigförklara och ändra det beslut som meddelades av tredje överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 29 augusti 2022 (ärende R 29/2022–3) (nedan kallat det överklagade beslutet).

[utelämnas]

9

Klaganden har yrkat att tribunalen ska

10

EUIPO har yrkat att tribunalen ska

11

Intervenienten har yrkat att tribunalen ska

13

Klaganden har, genom sin första grund, gjort gällande att överklagandenämnden felaktigt fann att det helhetsintryck som en kunnig användare får av den omtvistade formgivningen inte skiljer sig från det helhetsintryck denna användare får av den tidigare formgivningen och att den omtvistade formgivningen följaktligen inte har någon särprägel.

14

Denna grund består av tre delar, vilka i huvudsak avser överklagandenämndens bedömning avseende, för det första, definitionen av en kunnig användare, för det andra, fastställandet av formgivarens frihet och, för det tredje, jämförelsen mellan de helhetsintryck som de motstående formgivningarna ger en kunnig användare.

[utelämnas]

38

Överklagandenämnden fann, i punkterna 27–36 i det överklagade beslutet, att den omtvistade formgivningen inte gav något annat helhetsintryck än den tidigare formgivningen. För det första påpekade överklagandenämnden, i detta hänseende, att de två motstående formgivningarna bestod i ett dörrhandtag, där själva handtaget var platt och rektangulärt och trycket hade formen av en parallellepiped, med samma dimensioner och proportioner, och en smal profil. För det andra påpekade överklagandenämnden att de enda skillnaderna mellan de två motstående formgivningarna var buktningen på kanterna – som var avrundade på den omtvistade formgivningen – och formen på halsen – vars övergång var bågformig på den omtvistade formgivningen och vinkelrät på den tidigare formgivningen – och att dessa skillnader inte var tillräckliga för att ge en kunnig användare olika helhetsintryck, särskilt med hänsyn till formgivarens höga grad av frihet. En kunnig användare skulle nämligen inte omedelbart uppfatta skillnaden i buktning utan att undersöka vinklarnas exakta grader. Dessutom fanns skillnaden avseende halsen på den bakre delen av handtaget och inte på framsidan och den hade därför inte någon avgörande betydelse för helhetsintrycket. För det tredje underkände överklagandenämnden två andra skillnader som klaganden hade åberopat, nämligen rosettformen och en färgnyans på den omtvistade formgivningen. Överklagandenämnden fann att förekomsten av den första skillnaden inte framgick av den omtvistade formgivningens konturer och att den andra skillnaden inte räckte för att uppväga likheterna mellan de aktuella formgivningarna. För det fjärde fann överklagandenämnden att den omtvistade formgivningens erhållande av priset ”Red Dot” år 2013 saknade relevans för bedömningen av det helhetsintryck som en kunnig användare får enligt artikel 6.1 b i förordning nr 6/2002.

39

Klaganden har bestritt denna bedömning och gjort gällande att överklagandenämnden gjorde flera oriktiga bedömningar.

[utelämnas]

49

Det helhetsintryck som en formgivning ger en kunnig användare måste nödvändigtvis bestämmas med hänsyn till det sätt på vilket produkten i fråga normalt används (se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 februari 2014, Gandia Blasco/harmoniseringskontoret – Sachi Premium-Outdoor Furniture (Kubformad fåtölj), T‑339/12, ej publicerad, EU:T:2014:54, punkt 26 och där angiven rättspraxis). Det ska beaktas att en kunnig användare snarast fokuserar sin uppmärksamhet på de mest synliga och viktigaste delarna när produkten används (se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 oktober 2015, Engreppsblandare, T‑334/14, ej publicerad, EU:T:2015:817, punkt 74, och dom av den 28 september 2017, Rühland/EUIPO – 8 seasons design (Stjärnformad lampa), T‑779/16, ej publicerad, EU:T:2017:674, punkt 43).

50

Betydelsen av produktens synliga kännetecken bedöms inte bara på grundval av deras inverkan på produktens utseende utan även på hur bekväm produkten är att använda (se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 februari 2014, (Kubformad fåtölj), T‑339/12, ej publicerad,EU:T:2014:54, punkterna 26 och 30, och dom av den 6 september 2023, Cayago Tec/EUIPO – iAqua (Shenzhen) (Vattenskoter, motorbåt), T‑377/22, ej publicerad, överklagad, EU:T:2023:504, punkt 54).

51

Enligt fast rättspraxis utgör för övrigt det förhållandet att formgivaren har stor frihet stöd för slutsatsen att formgivningar utan några betydande skillnader ger en kunnig användare samma helhetsintryck, och därmed för att den omtvistade formgivningen inte har någon särprägel. Om formgivaren tvärtom har liten frihet stödjer detta slutsatsen att tillräckligt framträdande skillnader mellan formgivningarna innebär att det helhetsintryck som den kunniga användaren får skiljer sig åt och att den omtvistade formgivningen således har särprägel (se dom av den 13 juni 2019, Informationshållare för fordon, T‑74/18, EU:T:2019:417, punkt 76 och där angiven rättspraxis).

52

Det ska således i förevarande fall fastställas huruvida skillnaderna mellan de två motstående formgivningarna är tillräckligt framträdande för att ge en kunnig användare olika helhetsintryck.

[utelämnas]

55

Vad gäller de omständigheter som är relevanta för jämförelsen av de helhetsintryck som de motstående formgivningarna ger, ska det påpekas att en kunnig användare, när denne använder ett handtag med trycke i enlighet med dess normala användning, med handen greppar den gripbara delen, vilken i förevarande fall består av trycket, för att trycka uppifrån och ned, så att låsbulten i dörren vrids och medför att dörren kan öppnas, genom att skjutas eller dras upp. När en kunnig användare närmar sig ett dörrhandtag för att använda det på ett normalt sätt, ser användaren således dörrhandtaget uppifrån. De mest synliga delarna av handtaget är då de delar av handtaget som vetter utåt, det vill säga den främre delen, sidan och överdelen av handtaget. Såsom överklagandenämnden angav i punkterna 33 och 35 i det överklagade beslutet är skillnaderna avseende den bakre delen, det vill säga kanternas buktning och halsens form, också synliga för en kunnig användare och kommer inte att förbises av denne. Såsom klaganden har påpekat ger de avrundade kanterna på den omtvistade formgivningen dessutom ett mer stilrent och slätt intryck som en kunnig användare lätt lägger märke till.

56

En kunnig användare kommer dessutom att uppfatta den avrundade och smalare formen på den omstridda formgivningens kanter som skillnader i förhållande till den tidigare formgivningen som påverkar hur handtaget hanteras och därmed som betydelsefulla för det helhetsintryck som den omstridda formgivningen ger, i enlighet med övervägandena i punkterna 49 och 50 ovan. Dessa aspekter påverkar nämligen hur bekvämt handtaget är att använda, eftersom de hänför sig till delar av handtaget som kommer i direkt kontakt med den kunniga användarens hand.

57

I enlighet med övervägandena i punkt 49 ovan fokuserar en kunnig användare följaktligen sin uppmärksamhet på samtliga de beståndsdelar som anges i punkterna 55 och 56 ovan.

58

Med hänsyn till preciseringarna i punkterna 55 och 56 ovan och till den kunniga användarens stora uppmärksamhet i förevarande fall (se punkt 22 ovan) finner tribunalen, i motsats till vad överklagandenämnden angav i punkt 35 i det överklagade beslutet, att skillnaderna vad gäller rundningen av trycket och halsen varken utgör oväsentliga delar eller mindre variationer av en och samma formgivning. En mer avrundad form leder nämligen i allmänhet till att halsens och tryckets linjer ger ett mjukare intryck, vilket har en betydande inverkan såväl på helhetsintrycket som på hur bekvämt dörrhandtaget är att använda. Det rör sig således om en beståndsdel som drar till sig en kunnig användares uppmärksamhet.

59

Av dessa överväganden följer att nämnda skillnader, även om formgivaren har stor frihet (se punkt 35 ovan), är tillräckligt betydelsefulla för att de motstående formgivningarna ska ge olika helhetsintryck, i motsats till vad överklagandenämnden fann.

[utelämnas]

TRIBUNALEN (sjunde avdelningen)

beslutar följande: