23.1.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 24/25 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Superior de Justicia de las Islas Baleares (Spanien) den 7 oktober 2022 – J.M.A.R mot C.N.N., SA
(Mål C-631/22)
(2023/C 24/32)
Rättegångsspråk: spanska
Hänskjutande domstol
Tribunal Superior de Justicia de las Islas Baleares
Parter i det nationella målet
Klagande: J.M.A.R
Motpart: C.N.N., SA
Tolkningsfrågor
1) |
Ska artikel 5 i direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet, (1) jämförd med skälen 16, 17, 20 och 21 i direktivet, artiklarna 21 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artiklarna 2 och 27 i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (som godkänts genom rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009) (2) tolkas så, att de utgör hinder för tillämpningen av en nationell bestämmelse enligt vilken en arbetstagares funktionsnedsättning (när arbetstagaren förklarats ha total och bestående arbetsoförmåga i sitt ordinarie arbete, utan utsikter till förbättring) automatiskt innebär att anställningsförhållandet ska upphöra, utan att det krävs att företaget dessförinnan har uppfyllt den skyldighet att vidta ”skäliga anpassningsåtgärder” som föreskrivs i ovannämnda artikel 5 i direktivet för att behålla arbetstagaren (eller visat att en sådan skyldighet medför en orimlig börda)? |
2) |
Ska artiklarna 2.2 och 4.1 i direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet jämförd med skälen 16, 17, 20 och 21 i direktivet, artiklarna 21 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artiklarna 2 och 27 i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (som godkänts genom rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009) tolkas så, att den omständigheten att en arbetstagares anställningsavtal automatiskt upphör att gälla på grund av funktionsnedsättning (när arbetstagaren förklarats ha total och bestående arbetsoförmåga i sitt ordinarie arbete), utan att det krävs att den skyldighet att vidta ”skäliga anpassningsåtgärder” som föreskrivs i ovannämnda artikel 5 i direktivet för att behålla arbetstagaren har uppfyllts (eller när det inte har visats att en sådan skyldighet medför en orimlig börda) utgör direkt diskriminering, även för det fall ett sådant upphörande av anställningsavtalet föreskrivs i en nationell bestämmelse? |
(1) Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, 2000, s. 16, och rättelse i EGT L 2, 2001, s. 42).
(2) Rådets beslut av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (EUT L 23, 2010, s. 35).