1)

Ska begreppet ”oförutsebara omständigheter”, till vilket förluster som uppkommer under ett uppskovsförfarande är hänförliga, i den mening som avses i artikel 7.4 i direktiv 2008/118/EG, (1) tolkas på så sätt att det, i likhet med force majeure, syftar på onormala och oförutsebara omständigheter som den godkände upplagshavaren inte rått över, och som upplagshavaren inte kunnat undvika trots att denne iakttagit vederbörlig omsorg och som därför objektivt ligger helt utanför dennes kontroll?

2)

Är iakttagandet av vederbörlig omsorg för att undvika den skadevållande händelsen av betydelse för att utesluta ansvar i händelse av oförutsebara omständigheter och i så fall i vilken omfattning?

3)

Mot bakgrund av hur de två första frågorna besvaras, är då en bestämmelse såsom artikel 4.1 i lagstiftningsdekret nr 504 av den 26 oktober 1995, där ringa oaktsamhet (av den berörde själv eller av tredje man) likställs med oförutsebara omständigheter och force majeure, förenlig med artikel 7.4 i direktiv 2008/118/EG, där det inte anges några ytterligare särskilda villkor, särskilt vad gäller den ”oaktsamhet” som visats av den som orsakat skadan eller av den berörde?

4)

Kan uttrycket ”eller … som en följd av de behöriga myndigheternas medgivande”, som även det återfinns i artikel 7.4 i direktiv 2008/118, förstås på så sätt att det syftar på en möjlighet för medlemsstaten att fastställa en ytterligare allmän kategori (så kallad obetydlig oaktsamhet) som påverkar definitionen av frisläppande för konsumtion i händelse av att varan förstörs eller går förlorad, eller utesluter detta uttryck en sådan möjlighet och ska det tvärtom anses syfta på specifika situationer där medgivande ges från fall till fall eller under alla omständigheter i fördefinierade kategorier av fall enligt objektiva kriterier?