Talan väckt den 19 oktober 2021 – ClientEarth mot rådet

(Mål T-682/21)

(2022/C 37/49)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: ClientEarth AISBL (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna O. Brouwer, B. Verheijen och T. van Helfteren)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara svarandens beslut av den 9 augusti 2021, med referensnummer SGS 21/2870, som sökanden mottog den 9 augusti 2021, att vägra tillgång till vissa handlingar som begärts med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (2),

—	förplikta svaranden att ersätta sökandens rättegångskostnader i enlighet med artikel 134 i tribunalens rättegångsregler, inklusive kostnaderna som hänför sig till eventuella intervenienter.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

Första grunden: Felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktig bedömning, vilket har lett till en felaktig tillämpning av undantaget från skyddet för beslutsförfarandet (artikel 4.3 första stycket i förordning 1049/2001), eftersom offentliggörandet inte allvarligt skulle undergräva det åberopade beslutsförfarandet.

—

Sökanden hävdar att rådet inte har uppfyllt den höga tröskel som fastställs i den rättsliga prövningen, nämligen att offentliggörandet allvarligt måste undergräva beslutsförfarandet. För det första fanns det inte längre något beslutsförfarande i sak vid tidpunkten för det ifrågasatta beslutet. Vidare har rådet felaktigt grundat sig på ett argument om att det skulle vara problematiskt med extern inblandning från allmänheten i beslutsförfarandet rörande förordning 1367/2006.

Andra grunden: Felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktig bedömning som har lett till en felaktig tillämpning av undantaget för skydd av juridisk rådgivning (artikel 4.2 andra strecksatsen i förordning 1049/2001), eftersom ett offentliggörande inte allvarligt skulle undergräva skyddet av juridisk rådgivning.

—

Rådet har inte kunnat visa att den begärda handlingen innehåller specifika konkreta juridiska råd. Vidare tog rådet inte hänsyn till relevanta rättsliga bestämmelser och principer, som fastställts i lag och rättspraxis, om att unionens lagstiftningsprocess måste vara öppen och att en rättslig analys från en EU-institutions rättstjänst som innehåller viktiga allmänna rättsliga analyser i samband med en lagstiftningsprocess för antagande eller översyn av unionens lagstiftning bör (när den begärs enligt förordning 1049/2001) lämnas ut.

Tredje grunden: Felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktig bedömning som har lett till en felaktig tillämpning av undantaget för beslutsförfarandet (artikel 4.3 första stycket i förordning 1049/2001) och undantaget från skyddet för juridisk rådgivning (artikel 4.2 andra strecksatsen i förordning 1049/2001), eftersom det angripna beslutet inte innebar ett erkännande av ett övervägande allmänintresse och inte beviljade tillgång till information på denna grund.

—

Rådet har underlåtit att erkänna och bevilja tillgång på grundval av ett övervägande allmänintresse. I detta fall föreligger det ett övervägande allmänintresse eftersom översynen av förordning 1367/2006 är av mycket stor betydelse för den framtida tillgången till rättslig prövning i miljöfrågor och det angripna beslutet påverkar sökanden på ett specifikt och betydande sätt när det gäller sökandens möjlighet att utföra sina uppgifter som en icke-statlig organisation som tjänar ett allmänintresse.

Fjärde grunden: Felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktig bedömning som har lett till en felaktig tillämpning av skyddet för undantaget för internationella förbindelser (artikel 4.1 a tredje strecksatsen i förordning 1049/2001).

—

Rådet har inte uppfyllt den höga tröskel som fastställs för den rättsliga prövning som ska göras för att på ett giltigt sätt kunna åberopa undantaget i artikel 4.1 a tredje strecksatsen i förordning nr 1049/2001, nämligen att utlämnandet av en handling specifikt och faktiskt ska undergräva skyddet av internationella förbindelser och att risken för att intresset undergrävs ska vara rimligt förutsebar och inte vara rent hypotetisk.

Femte grunden, som utgör en alternativ grund, avser felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktig bedömning som har lett till en felaktig tillämpning av skyldigheten att ge partiell tillgång till handlingar (artikel 4.6 i förordning 1049/2001).

—

Sökanden gör slutligen gällande att rådet inte har prövat och beviljat partiellt tillträde med tillämpning av de gällande rättsliga kriterierna. Sökanden gjorde en felaktig rättstillämpning i samband med den rättsliga prövning som innebär att rådet ska bedöma om samtliga delar av den begärda handlingen omfattas av (något av) de åberopade undantagen.

(1) EGT L 145, 2001, s. 43.

(2) EUT L 264, 2006, s. 13. Redaktionell anmärkning: Den begärda handlingen avser beslutsförfarandet för den föreslagna översynen av förordning (EG) nr 1367/2006.