Talan väckt den 4 november 2020 – Zhejiang Beyondsun Green Energy Technology mot kommissionen

(Mål T-660/20)

(2020/C 443/34)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Zhejiang Beyondsun Green Energy Technology Co. Ltd (Huzhou, Kina) (ombud: advokaterna Y. Melin och B. Vigneron)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1216 av den 24 augusti 2020 om ogiltigförklaring av fakturor som utfärdats av Zhejiang Trunsun Solar Co Ltd och som utgör en överträdelse av det åtagande som upphävts genom genomförandeförordning (EU) 2017/1570,

—	förplikta kommissionen och alla intervenienter som eventuellt tillåts intervenera i målet till stöd för kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

Första grunden: Kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning av omständigheterna i ärendet och åsidosatte artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och artikel 13 – särskilt artikel 13.9 – i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen, när den fann att sökanden hade brutit mott villkoren i det åtagande som överenskommits mellan kommissionen och CCCME för bland annat sökandens räkning. Sökanden bröt inte mot sitt åtagande när den utfärdade handelsfakturor med ett reviderat pris i enlighet med den rörliga tullen MIP för import som hade övergått till fri omsättning efter det att förordningen om upphävande av åtagandet trädde i kraft, det vill säga efter den 1 oktober 2017.

Andra grunden: I andra hand gör sökanden gällande att även om det skulle anses att sökanden har brutit mot åtagandet, vilket inte är fallet, så handlade kommissionen rättsstridigt genom att ogiltigförklara de aktuella fakturorna och ta ut tull avseende dem. Den befogenhet som kommissionen använde sig av i det avseendet har nämligen antingen förfallit eller återkallats. Detta beror på att genomförandeförordningarna (EU) nr 1238/2013 och nr 1239/2013 upphörde att gälla den 7 december 2015 (i enlighet med artikel 5 i båda förordningarna). På samma sätt upphörde genomförandeförordningarna (EU) 2017/367 och 2017/366 att gälla den 3 september 2018 (i enlighet med artikel 6 i båda förordningarna). I vart fall hade artiklarna 2 och 3 i genomförandeförordning (EU) 2017/367 och artiklarna 2 och 3 i genomförandeförordning (EU) 2017/366 redan upphävts genom artiklarna 1.4, 1.5, 3.3 och 3.4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1570.

Tredje grunden: Även den tredje grunden åberopas i andra hand. Sökanden gör gällande att även om det skulle anses att sökanden bröt mot åtagandet och om tribunalen inte anser att kommissionens befogenheter hade upphävts eller återkallats när den angripna förordningen antogs så åsidosatte kommissionen artiklarna 8.1, 8.9, 8.10 och 10.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och artiklarna 13.1, 13.9, 13.10 och 16.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen när den ogiltigförklarade åtagandefakturor och därefter tog ut tull med retroaktiv verkan.