Talan väckt den 29 april 2020 – Galeote mot parlamentet

(Mål T-243/20)

(2020/C 215/59)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Gerardo Galeote (Madrid, Spanien) (ombud: advokaterna A. Schmitt och A. Grosjean)

Svarande: Europaparlamentet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

fastställa följande:

—	Förevarande talan kan upptas till prövning.

—

Såsom åtgärder för processledning och bevisupptagning i förevarande mål ska Europaparlamentet förpliktas att inkomma med de yttranden som Europaparlamentets rättstjänst ska ha utfärdat den 16 juli 2018 och den 3 december 2018 (det exakta datumet är osäkert), men under alla omständigheter innan parlamentets presidium antog sitt beslut av den 10 december 2018 om ändring av tillämpningsföreskrifterna för Europaparlamentets ledamotsstadga (2018/C 466/02, Officiella tidningen, 28 december 2018, C 466/8).

—

Det angripna individuella beslut som delgetts sökanden av enheten ”Ersättning och sociala rättigheter för ledamöter” inom Europaparlamentets generaldirektorat för ekonomi beträffande sökandens rätt till (frivillig) tilläggspension ogiltigförklaras med stöd av artikel 263 FEUF, i den del detta beslut genomför en höjd pensionsålder för rätt att uppbära den (frivilliga) tilläggspension som ska utgå till sökanden från 63 år till 65 år från och med den 1 januari 2019, såsom denna [nya pensionsålder] införs genom presidiets ovannämnda beslut av den 10 december 2018.

—

Det ovan nämnda beslutet som parlamentets presidium fattade den 10 december 2018 ogiltigförklaras, alternativt förklaras icke tillämpligt, enligt artikel 277 FEUF, i den mån det ändrar artikel 76 i MAS och närmare bestämt i den mån det höjer åldern för rätt till (frivillig) tilläggspension som ska utgå från och med den 1 januari 2019.

—	Europaparlamentet förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

Första grunden: presidiet saknade materiell behörighet.

—

Presidiets beslut av den 10 december 2018 (nedan kallat presidiets beslut) fattades i strid med Europaparlamentets ledamotsstadga, vilken antogs genom Europaparlamentets beslut 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 (EUT L 262, 2005, s. 1) (nedan kallad ledamotsstadgan). Presidiets beslut strider bland annat mot artikel 27 i ledamotsstadgan som föreskriver att ”förvärvade rättigheter ska kvarstå”.

—	Nämnda beslut inrättar vidare en skatt genom att införa en särskild avgift på 5 procent av det nominella pensionsbeloppet trots att presidiets behörighet inte omfattar inrättande av skatter enligt artikel 223.2 FEUF.

Andra grunden: Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter

—	Presidiet klandras för att ha fattat sitt beslut utan att iaktta de regler som föreskrivs i artikel 223 FEUF.

—	Presidiets beslut är vidare otillräckligt motiverat och åsidosätter därigenom motiveringsplikten enligt artikel 296 andra stycket FEUF och artikel 41.2 c i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Tredje grunden: Åsidosättande av förvärvade rättigheter och principen om berättigade förväntningar

—	Presidiets beslut åsidosätter förvärvade rättigheter som följer dels av allmänna rättsprinciper dels av ledamotsstadgan vilken uttryckligen föreskriver att de ”till fullo” ska kvarstå (artikel 27).

—	Presidiets beslut åsidosätter även principen om berättigade förväntningar.

Fjärde grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen, likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen

—	Ingreppet i sökandens rättigheter står inte i proportion till de mål som eftersträvas med presidiets beslut.

—	Vidare måste presidiets beslut förklaras icke tillämpligt på grund av att det åsidosätter likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen.

Femte grunden: Åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen och avsaknad av övergångsregler

—	Presidiets beslut åsidosätter rättssäkerhetsprincipen då det på ett rättsstridigt sätt har retroaktiv verkan.

—	Vidare åsidosätter presidiets beslut rättssäkerhetsprincipen då det inte föreskriver några övergångsregler.