Talan väckt den 3 april 2020 – JD mot EIB

(Mål T-166/20)

(2020/C 201/46)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: JD (ombud: juristen H. Hansen)

Svarande: EIB

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara beslutet (i) att kräva att sökanden skriver under tillägget till sitt anställningsavtal om avstående från vissa socialförsäkringsrättigheter och (ii) att hindra sökanden från att träda in i EIB:s tjänst såvida han inte skriver under nämnda tillägg,

—	ålägga svaranden, således, att återkalla sin skrivelse med förslaget till nämnda tillägg och det därmed sammanhängande kravet på att sökanden ska skriva under det aktuella tillägget såsom utgörande en förutsättning för att träda in i tjänst,

—	ålägga svaranden att tillåta sökanden att träda in i EIB:s tjänst med retroaktiv lön och retroaktiva förmåner från dagen för det avtalade tjänstetillträdet,

—	fastställa att endast svaranden ska ersätta rättegångskostnaderna, och

—	förbehålla sökanden varje rättighet.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

Första grunden: Kraven på uppgiftsskydd har åsidosatts.

—

Det hävdas att svaranden har åsidosatt artikel 15.1 c i förordning (EU) 2018/1725. (1) Svaranden använde svaren med anledning av ett medicinskt frågeformulär för att begränsa täckningen vid dödsfall och invaliditet, trots att det i meddelandet om uppgiftsskydd i frågeformuläret inte angavs att detta skulle kunna användas för ett sådant ändamål.

Andra grunden: Det saknas rättslig grund för det undantag från täckning som som sökts av EIB.

—

Det görs gällande att svaranden har åsidosatt artikel 33d i tjänsteföreskrifterna II och artikel 9.1.2 i personalföreskrifterna. Den rättsliga grund som EIB har hänvisat till (artikel 6-1 i pensionsföreskrifterna) kan inte konstueras på det sätt som gjorts av EIB. Det bortses genom nämnda konstruktion från definitionen och det angivna ändamålet med det medicinska utlåtandet före anställning, såsom detta definieras i artikel 2.1.1.A i bilaga X till personalföreskrifterna.

Tredje grunden: Det saknas rättslig grund för kravet på att skriva under ett tillägg.

—

Det hävdas att svaranden har åsidosatt artikel 13 i tjänsteföreskrifterna II. Det finns ingen bestämmelse i EIB:s regelverk som kräver att en person som har slutit ett anställningsavtal med EIB och som har förklarats vara arbetsförmögen av EIB:s förtroendeläkare ska skriva under ett tillägg till personens anställningsavtal om avstående från vissa socialförsäkringsrättigheter (in specie täckning vid dödsfall och invaliditet).

Fjärde grunden: Det påstås ha förekommit diskriminering och, särskilt, åsidosättande av artiklarna 21.1 och 34.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

—

Det görs gällande att svaranden, genom det ifrågasatta beslutet, försöker undanhålla sökanden grundläggande socialförsäkringsrättigheter (in specie täckning vid dödsfall och invaliditet) på grundval av uppfattade genetiska särdrag och/eller en påstådd oförmögenhet. EIB har åsidosatt sökandens grundläggande rättigheter genom kravet på att sökanden ska avstå från nämnda socialförsäkringsrättigheter under hotet av att hans anställningsavtal annars bringas att upphöra. Svarandens beteende är diskriminerande, eftersom det svaranden försöker begränsa sökandens grundläggande socialförsäkringsrättigheter med angivande av ett godtyckligt skäl (förekomsten av en ”mycket/extremt låg” risk för att drabbas av invaliditet i framtiden) och för en godtycklig tidsperiod (fem år).

(1) Europaparlamentets och rådets förordning av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUTL 295, 2018, s. 39).