Talan väckt den 2 april 2020 – Isopix mot parlamentet

(Mål T-163/20)

(2020/C 191/32)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Isopix SA (Ixelles, Belgien) (ombud: advokaterna P. Van den Bulck och J. Fahner)

Svarande: Europaparlamentet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara, med tillämpning av artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, Europeiska parlamentets beslut, som delgetts genom skrivelse av den 24 mars 2020, i vilket sökanden underrättades om att bolagets anbud till anbudsförfarandet COMM/DG/AWD/2019/854 inte hade valts ut och att det aktuella kontraktet tilldelats en annan anbudsgivare,

—

förplikta parlamentet att göra en ny bedömning av anbuden. I andra hand yrkas att tribunalen ska förplikta parlamentet att betala skadestånd till sökanden för de skador denne lidit på grund av förlusten av en chans att bli tilldelad kontraktet, samt ersättning för kostnader som orsakats av deltagandet i upphandlingsförfarandet,

—	förplikta parlamentet att inge rapporten med bedömningen av anbuden,

—	förplikta parlamentet att ersätta samtliga rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

Första grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten. Sökanden har gjort gällande att de meddelanden som skickats av parlamentet inte utgör en motivering som uppfyller kraven i den allmänna budgetförordningen eftersom de inte innehåller de kvalitativa fördelarna med det antagna anbudet, och inte innehåller några upplysningar om vare sig priskriteriet eller det slutliga poängantal som sökandens anbud erhållit.

Andra grunden: Åsidosättande av principerna om öppenhet och likabehandling. Sökanden har anfört att bolagets anbud, som specialanpassats för att visas på en skärm, bedömts på grundval av en pappersversion, i strid med bestämmelserna i meddelandet om anbudsförfarandet. En mycket viktig del av anbudshandlingarna uteslöts därmed från bedömningen, i strid med kraven på öppenhet och likabehandling.

Tredje grunden: Åsidosättande av skyldigheten att iaktta vederbörlig omsorg. Enligt sökanden åsidosatte parlamentet sin skyldighet att iaktta vederbörlig omsorg vad gäller kontrollen av huruvida de fotografer vilkas meritförteckningar fanns med i den vinnande anbudsgivarens anbud hade accepterat att arbeta i såväl Bryssel som Strasbourg.

Fjärde grunden: Parlamentet gjorde en uppenbart oriktig bedömning när det inte uteslöt anbudet från den anbudsgivare som sedan tilldelades kontraktet trots att detta var oförenligt med urvalskriteriet som krävde att anbudsgivaren förfogade över ett team på minst femton personer för del 1 och tolv personer för del 2.