Mål T‑402/20

Zippo Manufacturing Co. m.fl.

mot

Europeiska kommissionen

Tribunalens dom (tredje avdelningen) av den 18 oktober 2023

”Handelspolitik – Förordning (EU) 2020/502 – Åtgärder som vidtagits av Förenta staterna avseende import av vissa vidareförädlade stål- och aluminiumprodukter – Unionens beslut om tillfälligt upphävande av handelsmedgivanden och andra likvärdiga skyldigheter – Tilläggstullar på import av produkter med ursprung i Förenta staterna – Talan om ogiltigförklaring – Talerätt – Upptagande till prövning – Principen om god förvaltning – Rätten att yttra sig”

Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Akter som berör dem direkt och personligen – Personligen berörd av en rättsakt med allmän giltighet – Villkor – Förordning om införande av motåtgärder i fråga om medgivanden i handelsförbindelserna med ett tredjeland – Talan som väckts av ett företag som är exporterande tillverkare av den berörda produkten till unionen – Förekomsten av en särskild situation som särskiljer denna aktör i förhållande till alla andra aktörer – Upptagande till prövning

(Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

(se punkterna 22, 24 och 26–30)
Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Akter som berör dem direkt och personligen – Villkoret direkt berörd – Kriterier – Förordning om införande av motåtgärder i fråga om medgivanden i handelsförbindelserna med ett tredjeland – Huruvida ett företag som är exporterande tillverkare av den berörda produkten till unionen är direkt berört

(Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

(se punkterna 32, 33 och 35–43)
Talan om ogiltigförklaring – Sakprövningsförutsättningar – Fysiska eller juridiska personer – Flera sökande har väckt talan mot samma beslut – Frågan huruvida en av dessa har talerätt – Huruvida talan i sin helhet kan tas upp till prövning

(Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

(se punkterna 44–46)
Talan om ogiltigförklaring – Berättigat intresse av att få saken prövad – Bedömningen av huruvida det finns ett intresse ska göras utifrån de omständigheter som förelåg den dag då talan väcktes – Förordning om införande av motåtgärder i fråga om medgivanden i handelsförbindelserna med ett tredjeland – Tillfälligt upphävande av nämnda förordning under domstolsförfarandet – Sökandenas intresse av att få fastställt att den angripna rättsakten är rättsstridig kvarstår

(Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

(se punkt 47)
Gemensam handelspolitik – Skydd mot handelshinder – Skydd mot åtgärder som vidtas av ett tredjeland avseende import av vissa produkter – Förordning om införande av motåtgärder i fråga om medgivanden i handelsförbindelserna med detta land – Insamling av uppgifter före antagandet av förordningen – Information till berörda parter genom något lämpligt offentligt kommunikationsmedel – Skyldighet att informera berörda parter genom offentliggörande av ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning – Föreligger inte

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 41.2 a; Europaparlamentets och rådets förordning nr 654/2014, artiklarna 4.1 och 9.1)

(se punkterna 54–58)
Gemensam handelspolitik – Skydd mot handelshinder – Skydd mot åtgärder som vidtas av ett tredjeland avseende import av vissa produkter – Iakttagande av rätten till försvar – Rätten att yttra sig – Räckvidd – Företag som tillverkar eller exporterar de berörda produkterna och som inte har deltagit i insamlingen av uppgifter – Omfattas – Villkor – Identifiering under antagningsförfarandet

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 41.2 a; Europaparlamentets och rådets förordning nr 654/2014, artiklarna 3 c, 4.1, 4.2 c och 9.1)

(se punkterna 59–77)
Gemensam handelspolitik – Skydd mot handelshinder – Skydd mot åtgärder som vidtas av ett tredjeland avseende import av vissa produkter – Iakttagande av rätten till försvar – Rätten att yttra sig – Åsidosättande genom underlåtenhet att samråda med ett företag som identifierades under förfarandet för antagande av nämnda förordning – Konsekvens – Ogiltigförklaring av det aktuella beslutet – Villkor – Möjlighet för det berörda företaget att försvara sig bättre om detta fel inte hade förelegat – Bedömning från fall till fall

(WTO-avtalet om skyddsåtgärder, artikel 8.2; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 41.2 a och 52.1; Europaparlamentets och rådets direktiv nr 654/2014, artikel 9.1)

(se punkterna 78–86)

Resumé

Som svar på Amerikas förenta staters införande av en tullhöjning på import av vissa vidareförädlade aluminium- och stålprodukter ansåg Europeiska kommissionen i april 2020 att det var nödvändigt att anta genomförandebestämmelser avseende förordning nr 654/2014 ( 1 ) om utövande av unionens rättigheter vid tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler. Efter att ha inhämtat synpunkter från berörda parter med tillämpning av artikel 9 i nämnda förordning antog kommissionen genomförandeförordning 2020/502 ( 2 ) i vilken föreskrevs om tillämpning av tilläggstullar på import av mekaniska stormtändare av metall (nedan kallade de berörda produkterna) med ursprung i Förenta staterna.

Sökandena, bolaget Zippo Manufacturing Co. (nedan kallat ZMC), med säte i Förenta staterna, och dess dotterbolag Zippo GmbH och Zippo SAS, är verksamma inom tillverkning av de berörda produkterna samt distribution och saluföring av produkterna i Europeiska unionen. Eftersom sökandena inte hade deltagit i den insamling av uppgifter som kommissionen hade genomfört väckte de talan om ogiltigförklaring av den omtvistade förordningen i den del dess bestämmelser var tillämpliga på dem.

Kommissionen framställde en invändning om rättegångshinder mot denna talan med motiveringen att sökandena inte hade talerätt enligt artikel 263 fjärde stycket FEUF, eftersom den angripna förordningen inte berörde dem vare sig personligen eller direkt.

Tribunalen har ogillat denna invändning om rättegångshinder och funnit att talan kan tas upp till sakprövning. I sak finner tribunalen att talan ska bifallas på grunden avseende åsidosättande av principen om god förvaltningssed, och tribunalen ogiltigförklarar följaktligen den angripna förordningen i den del den avser produkter som tillverkas och distribueras av sökandena. Härvidlag finner tribunalen att rätten att yttra sig i artikel 41.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) har åsidosatts i det förfarande för att samla in uppgifter som kommissionen genomförde innan den angripna förordningen antogs.

Tribunalens bedömning

För det första prövar tribunalen huruvida talan kan tas upp till sakprövning och erinrar inledningsvis om att enligt artikel 263 fjärde stycket FEUF får fysiska eller juridiska personer väcka talan mot en akt med allmän giltighet, såsom en förordning, endast om den berörda rättsakten berör dem direkt och personligen.

Vad gäller huruvida sökandena är personligen berörda, finner tribunalen att det framgår av handlingarna i målet att det föreligger en rad faktiska och rättsliga omständigheter som utgjorde en särskild situation vilken särskiljer ZMC i förhållande till alla andra ekonomiska aktörer och som visar att ZMC var personligen berörd av den omtvistade förordningen. ZMC har nämligen styrkt, bland annat, att bolaget är den enda exporterande tillverkaren av de berörda produkterna från Förenta staterna till unionen och att delstaten Pennsylvania, där ZMC har sitt säte, är en av de stater i Förenta staterna som har beaktats vid urvalet av de produkter som är föremål för motåtgärder.

Vad gäller villkoret direkt berörd krävs det att två kriterier ska vara uppfyllda, dels att rättsakten har direkt inverkan på den fysiska eller juridiska personens rättsliga ställning, dels att rättsakten inte lämnar något utrymme för skönsmässig bedömning till dem som den riktar sig till och som ska genomföra den.

I detta sammanhang påpekar tribunalen att medlemsstaterna, som ska genomföra den angripna förordningen, inte har något utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller tullsatsen för de aktuella tilläggstullarna på importen till unionen och påförandet av dessa tullar på de aktuella produkterna. Vidare konstaterar tribunalen att ZMC, i egenskap av enda exporterande tillverkare av de berörda produkterna, är direkt berörd av de negativa återverkningar som kommissionen eftersträvade när den antog den omtvistade förordningen. Dessutom påverkar den omtvistade förordningen även rätten till marknadstillträde för ZMC:s produkter, genom att den påverkar rätten till tillträde till unionsmarknaden för dessa produkter, och förordningen har följaktligen direkta rättsverkningar för ZMC.

Mot bakgrund av dessa överväganden finner Tribunalen att ZMC är direkt berört av den angripna förordningen och således har talerätt i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF.

För det andra prövar tribunalen i sak sökandenas invändning om åsidosättande av principen om god förvaltningssed, och särskilt deras rätt att yttra sig.

Tribunalen erinrar härvidlag om att enligt fast rättspraxis är rätten att yttra sig, som är en princip och en grundläggande rättighet i unionens rättsordning som garanteras i artikel 41.2 a i stadgan, tillämplig i alla förfaranden som kan leda till en rättsakt som går någon emot, det vill säga en rättsakt som kan påverka den enskildes eller den berörda medlemsstatens intressen på ett ogynnsamt sätt. Denna rätt är dessutom tillämplig även i avsaknad av särskilda bestämmelser.

I förevarande fall noterar tribunalen att det inte finns någon bestämmelse i förordning nr 654/2014 som uttryckligen utesluter eller begränsar rätten att yttra sig för företag vars produkter är föremål för motåtgärder som föreskrivs i en genomförandeakt som antagits av kommissionen i enlighet med nämnda förordning. Vidare utgör artikel 9.1 i förordningen, i den del den föreskriver en skyldighet för kommissionen att inhämta uppgifter och synpunkter rörande unionens ekonomiska intressen beträffande enskilda varor eller tjänster eller enskilda sektorer, inte ett genomförande av de berörda företagens rätt att yttra sig. Det kan visserligen inte uteslutas att ett företag som har deltagit i en sådan insamling av uppgifter på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan göra gällande sina intressen eller omständigheter som rör dess personliga situation. När ett företag, vars intressen riskerar att påverkas negativt av dessa motåtgärder, inte har deltagit i en sådan insamling av uppgifter, kan det emellertid inte anses att dess rätt att yttra sig har iakttagits enbart av det skälet att kommissionen har uppfyllt sin skyldighet att organisera insamlingen.

Vidare kan en motåtgärd som vidtas med stöd av förordning nr 654/2014 påverka intressena för de företag som exporterar de produkter som berörs av denna åtgärd negativt, även om åtgärden inte har vidtagits efter ett individuellt förfarande riktat mot dessa företag. Härav följer att de sistnämnda företagen kan åberopa rätten att yttra sig, bland annat i ett sådant fall som det aktuella, där förfarandet för antagande av genomförandeakten har föranlett kommissionen att identifiera dessa företag.

Denna slutsats påverkas inte av kommissionens argument att den inte hade tillräckligt med tid för att höra sökandena under förfarandet för antagande av den angripna förordningen eftersom förordningen skulle antas med iakttagande av de frister som föreskrivs i Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om skyddsåtgärder.

Det åligger nämligen kommissionen dels att försäkra sig om att de frister som följer av bestämmelserna i artikel 8.2 i WTO-avtalet om skyddsåtgärder iakttas, dels att höra sökandena, vilka hade rätt att yttra sig under förfarandet för antagande av den angripna förordningen. Eftersom kommissionen inte har visat att den inte kunde bereda sökandena tillfälle att yttra sig på ett ändamålsenligt sätt under nämnda förfarande, finner tribunalen att kommissionen förfogade över den tid som krävdes för att ge sökandena möjlighet att utöva sin rätt att yttra sig.

Vad gäller följderna av detta förfarandefel framgår det av fast rättspraxis att för att ett åsidosättande av rätten till försvar ska leda till ogiltigförklaring av ett beslut som har antagits efter ett förfarande krävs att förfarandet hade kunnat leda till ett annat resultat om detta fel inte hade förelegat. Detta krav är uppfyllt när det berörda företaget visar att det hade kunnat förbereda ett bättre försvar om nämnda fel inte hade förelegat.

I förevarande fall anser tribunalen att om sökandena hade kunnat utöva sin rätt att yttra sig under förfarandet, skulle de ha kunnat åberopa de argument som framförts i ansökan och på så sätt kunnat förbereda ett bättre försvar. Eftersom ZMC är den enda exporterande tillverkaren av de aktuella produkterna kan det inte heller uteslutas att den omtvistade förordningen kunde ha haft ett annat innehåll.

Mot bakgrund av dessa överväganden finner tribunalen att åsidosättandet av sökandenas rätt att yttra sig kan ha påverkat utgången av förfarandet och tribunalen ogiltigförklarar följaktligen den omtvistade förordningen i den del den avser de berörda produkterna.

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 654/2014 av den 15 maj 2014 om utövande av unionens rättigheter vid tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler och om ändring av rådets förordning (EG) nr 3286/94 om fastställande av gemenskapsförfaranden på den gemensamma handelspolitikens område i syfte att säkerställa gemenskapens rättigheter enligt internationella handelsregler, särskilt regler som fastställts av Världshandelsorganisationen (WTO) (EUT L 189, 2014, s. 50).

( 2 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/502 av den 6 april 2020 om vissa handelspolitiska åtgärder avseende vissa produkter med ursprung i Amerikas förenta stater (EUT L 109, 2020, s. 10) (nedan kallad den angripna förordningen).