Mål C‑677/20

Industriegewerkschaft Metall (IG Metall)
och
ver.di – Vereinte Dienstleistungsgewerkschaft

mot

SAP SE
och
SE-Betriebsrat der SAP SE

(begäran om förhandsavgörande från Bundesarbeitsgericht)

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 18 oktober 2022

”Begäran om förhandsavgörande – Socialpolitik – Europabolag– Direktiv 2001/86/EG – Arbetstagarinflytande vid beslutsfattande inom Europabolag – Artikel 4.4 – Europabolag som bildats genom ombildning – Innehållet i det avtal som förhandlats fram – Val av arbetstagarrepresentanter som ledamöter av tillsynsrådet – Valförfarande enligt vilket fackföreningarnas representanter ska väljas i separat omröstning”

Begäran om förhandsavgörande – Den nationella domstolens behörighet – Bedömning av huruvida de frågor som ställs är nödvändiga och relevanta – Fråga rörande tolkningen av unionsrätten – Skyldighet för domstolen att pröva ogiltighetsgrunder som åberopats av en av parterna i det nationella målet men som den hänskjutande domstolen inte har tagit upp – Föreligger inte

(Artikel 267 FEUF)

(se punkterna 26 och 28)
Socialpolitik – Europabolag – Arbetstagarinflytande – Europabolag som bildats genom ombildning – Avtal om en ordning för hur arbetstagarinflytandet ska utformas – Skyldighet att föreskriva åtminstone samma nivå när det gäller alla aspekter av arbetstagarinflytande som den som finns inom det bolag som ska ombildas – Räckvidd – Nationell lagstiftning som, för det bolag som ska ombildas, föreskriver att kandidater som föreslås av fackföreningarna ska väljas i separat omröstning vid valet av arbetstagarrepresentanter till tillsynsrådet – Skyldighet att behålla en sådan omröstning i det ombildade europabolaget – Iakttagande av principen om likabehandling

(Rådets direktiv 2001/86, skälen 3, 5 och 18 samt artiklarna 2 k och 4.4]

(se punkterna 38–40, 43, 45, 46 och 48–50 samt domslutet)

Resumé

SAP, ett aktiebolag bildat enligt tysk rätt, hade, innan det ombildades till europabolag (SE-bolag) år 2014, ett tillsynsråd som i enlighet med tysk rätt ( 1 ) bestod av representanter för aktieägarna och arbetstagarna. Arbetstagarrepresentanter vilka föreslagits av fackföreningarna valdes i en separat omröstning från den som ordnats för övriga ledamöter vilka representerade arbetstagarna. ( 2 ) Avtalet om en ordning för arbetstagarinflytandet i SAP efter ombildningen till europabolag föreskriver emellertid andra regler när ett reducerat tillsynsråd bildas. I detta fall får fackföreningarna föreslå kandidater till en del av de platser som tilldelats Förbundsrepubliken Tyskland och som väljs av de arbetstagare som är anställda i Tyskland, dock utan att dessa kandidater väljs separat, i en annan omröstning än den genom vilka övriga arbetstagarrepresentanter väljs.

Avsaknaden av en separat omröstning ledde till att två fackföreningar, Industriegewerkschaft Metall (IG Metall) och ver.di - Vereinte Dienstleistungsgewerkschaft, väckte talan vid domstol. Efter överklagande av dessa båda fackföreningar beslutade Bundesarbeitsgericht (Federala arbetsdomstolen, Tyskland) att ställa en fråga till EU-domstolen om tolkningen av direktiv 2001/86 ( 3 ). Enligt den hänskjutande domstolen uppfyller avtalet i fråga inte kraven i tysk rätt. ( 4 ) Nämnda domstol undrar emellertid om inte artikel 4.4 i direktiv 2001/86 ( 5 ) föreskriver en skyddsnivå som är mindre långtgående, i enlighet med vilken den nationella rätten måste tolkas.

Domstolen (stora avdelningen) konstaterar att avtalet om en ordning för arbetstagarinflytande i ett SE‑bolag som bildats genom ombildning, vilket avses i den sistnämnda bestämmelsen, ska föreskriva att en viss andel kandidater vilka föreslagits av fackföreningarna till arbetstagarrepresentanter i SE-bolagets tillsynsråd ska väljas i en separat omröstning, då en sådan separat omröstning föreskrivs i tillämplig nationell rätt med avseende på sammansättningen av tillsynsrådet för det bolag som ska ombildas till SE-bolag. I samband med denna omröstning ska arbetstagare i detta SE-bolag, dess dotterbolag och driftsenheter samt de fackföreningar som är representerade i SE-bolaget behandlas lika.

Domstolens bedömning

EU-domstolen inleder med att göra en bokstavstolkning av artikel 4.4 i direktiv 2001/86 och konstaterar att unionslagstiftaren, vad gäller definitionen av arbetstagarrepresentanter och omfattningen av deras inflytande som ska behållas, har hänvisat till nationell lagstiftning och/eller praxis i den medlemsstat där bolaget som ska ombildas har sitt säte.

Vad särskilt gäller medverkan kräver sålunda såväl fastställandet av de personer som är behöriga att representera arbetstagarna som fastställandet av de mekanismer som är utmärkande för inflytandet vilket ger nämnda arbetstagarrepresentanter möjlighet att påverka beslut som tas inom företaget, att de bedömningar som den nationella lagstiftaren gjort i detta hänseende samt relevant nationell praxis beaktas.

Härav följer att om en processuell mekanism som föreskrivs i nationell lagstiftning, såsom i förevarande fall den separata omröstningen för att välja kandidater som föreslagits av fackföreningar, utgör en kännetecknande mekanism i de nationella bestämmelserna om inflytande för arbetstagarrepresentanter och är av tvingande karaktär, ska denna beaktas med avseende på det avtal om inflytande som avses i artikel 4.4 i direktiv 2001/86.

Det sammanhang som denna bestämmelse ingår i ger enligt domstolen stöd åt bokstavstolkningen. Unionslagstiftaren har nämligen haft för avsikt att särbehandla SE-bolag som bildats genom ombildning, så att den rätt till inflytande som arbetstagarna i det bolag som ska ombildas till SE-bolag åtnjuter enligt nationell lagstiftning och/eller praxis inte undergrävs.

Domstolen anser att denna tolkning av direktiv 2001/86 också är förenlig med det syfte som eftersträvas med direktivet. Såsom framgår av detta direktiv, ( 6 ) innebär det av unionslagstiftaren eftersträvade säkerställande av arbetstagarnas förvärvade rättigheter inte bara att de rättigheter som arbetstagarna förvärvat i de bolag som ska ombildas till SE-bolag ska upprätthållas, utan också att dessa rättigheter ska utvidgas till att gälla samtliga personer som arbetar för SE-bolaget, även om detta inte anges i den nationella lagstiftningen. Dessutom kan rätten att föreslå en viss andel av kandidaterna vid val av arbetstagarrepresentanter i tillsynsrådet i förevarande fall inte förbehållas tyska fackföreningar, eftersom det ska säkerställas att alla fackföreningar behandlas lika med avseende på denna rättighet.

Enligt domstolen bekräftas denna tolkning även av tillkomsthistorien för direktiv 2001/86. Av denna framgår nämligen att de bestämmelser som var tillämpliga på SE-bolag genom ombildning var den största stötestenen under förhandlingarna. Det var först efter införandet av en bestämmelse som särskilt omfattade fallet med bildandet av ett SE-bolag genom ombildning och som garanterade att ett sådant bildande inte skulle leda till att den existerande graden av arbetstagarinflytande i det bolag som skulle ombildas minskade (en bestämmelse som slutligen infördes i artikel 4.4 i direktiv 2001/86), som förfarandet för antagande av direktivet kunde fortsätta.

Slutligen preciserar domstolen att rätten att föreslå en viss andel av kandidaterna vid val av arbetstagarrepresentanter i tillsynsrådet för ett SE-bolag som bildats genom ombildning, såsom SAP, inte får förbehållas tyska fackföreningar, utan måste utsträckas till att omfatta alla fackföreningar som är representerade i SE-bolaget, dess dotterbolag och driftsenheter, för att säkerställa att dessa fackföreningar behandlas lika med avseende på denna rättighet.

( 1 ) 7 § i Gesetz über die Mitbestimmung der Arbeitnehmer (lagen om medbestämmande för arbetstagare) av den 4 maj 976 (BGBl. 1976 I, s. 1153), i dess lydelse enligt lagen av den 24 april 2015 (BGBl. 2015 I, s. 642) (nedan kallad MitbestG).

( 2 ) Enligt 16 § punkt 1 MitbestG väljer de delegerade fackföreningarnas representanter i tillsynsrådet genom sluten omröstning och med iakttagande av principerna för proportionella val.

( 3 ) Rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande (EGT L 294, 2001, s. 22).

( 4 ) Det rör sig här särskilt om 21 § punkt 6 i Gesetz über die Beteiligung der Arbeitnehmer in einer Europäischen Gesellschaft (lag om arbetstagarinflytande i europabolag) av den 22 december 2004 (BGBl. 2004 I, s. 3675, 3686), i den lydelse som är i kraft från och med den 1 mars 2020, enligt vilken det, om ett SE‑bolag bildas genom ombildning, i avtalet om medverkan ska föreskrivas åtminstone samma nivå när det gäller alla aspekter av arbetstagarinflytande som den som finns inom det bolag som ska ombildas till ett SE‑bolag.

( 5 ) I artikel 4.4 i direktiv 2001/86, som rör innehållet i avtalet om en ordning för arbetstagarinflytande i SE-bolag, föreskrivs att om ett SE-bolag bildas genom ombildning ska i avtalet om inflytande föreskrivas åtminstone samma nivå när det gäller alla aspekter av arbetstagarinflytande som den som finns inom det bolag som skall ombildas till ett SE-bolag.

( 6 ) Särskilt av direktivets skäl 18 i vilket det bland annat anges att säkerställandet av arbetstagarnas förvärvade rättigheter till medverkan i företagens beslutsfattande är en grundläggande princip och ett uttalat syfte med detta direktiv.