–

JS, genom A. Meisterernst, Rechtsanwalt,

–

Europeiska kommissionen, genom C. Hödlmayr och I. Rubene, båda i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande rör giltigheten av artikel 8.3 och 8.8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (EUT L 127, 2014, s. 1).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan Pro Rauchfrei eV och JS angående JS e.K. användning av försäljningsautomater för cigarettpaket som leder till att konsumenten undanhålls de hälsovarningar som finns på cigarettförpackningar.

3

I skälen 21–24 i direktiv 2014/40 anges följande:

4

I artikel 1 i direktivet, med rubriken ”Syfte”, föreskrivs följande:

”Syftet med detta direktiv är att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar om

…

…

för att underlätta att den inre marknaden för tobaksvaror och relaterade produkter fungerar smidigt, med utgångspunkt i en hög skyddsnivå för folkhälsan, särskilt för ungdomar, och för att uppfylla unionens skyldigheter enligt WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (nedan kallad ramkonventionen).”

5

I artikel 2, som har rubriken ”Definitioner”, i nämnda direktiv föreskrivs följande:

”I detta direktiv avses med:

…

…

…”

6

Avdelning II i samma direktiv, med rubriken ”Tobaksvaror”, innehåller ett kapitel II med rubriken ”Märkning och förpackning”. I artikel 8 i direktiv 2014/40, som återfinns i detta kapitel och har rubriken ”Allmänna bestämmelser”, föreskrivs följande i punkterna 1, 3 och 8:

”1.   Varje styckförpackning för en tobaksvara och eventuella ytterförpackningar ska förses med de hälsovarningar som anges i detta kapitel på det eller de officiella språken i den medlemsstat där varan släpps ut på marknaden.

…

3.   Medlemsstaterna ska se till att hälsovarningarna på en styckförpackning och eventuella ytterförpackningar är tryckta så att de inte kan avlägsnas eller utplånas och att de är fullt synliga, vilket också innebär att de inte får vara helt eller delvis dolda eller brytas av skattemärken, prismärkning, säkerhetsmärkning, omslag, fodral, lådor eller andra anordningar när tobaksvaror släpps ut på marknaden. På styckförpackningar av andra tobaksvaror än cigaretter och rulltobak i påsar, får hälsovarningarna sättas fast med hjälp av klistermärken, förutsatt att sådana klistermärken inte går att avlägsna. Hälsovarningarna ska förbli intakta när styckförpackningen öppnas utom när det gäller förpackningar med vikbart lock (flip-top) där hälsovarningarna får brytas när förpackningen öppnas, men endast på ett sätt som säkerställer den grafiska fullständigheten och synligheten hos text, fotografier och avvänjningsinformation.

…

8.   Bilder av styckförpackningar och eventuella ytterförpackningar som riktar sig till konsumenter i unionen ska uppfylla bestämmelserna i detta kapitel.”

7

Artikel 10 i direktiv 2014/40, med rubriken ”Kombinerade hälsovarningar för tobaksvaror för rökning”, har följande lydelse:

”Varje styckförpackning och eventuell ytterförpackning för tobaksvaror för rökning ska vara försedd med kombinerade hälsovarningar. De kombinerade hälsovarningarna ska

8

JS, som driver två stormarknader i München (Tyskland), installerade den 20 maj 2017 försäljningsautomater för cigarettpaket vid kassorna i dessa stormarknader. Cigarettpaketen var lagrade i dessa automater, vilket innebar att kunderna inte kunde se cigarettpaketen. Knapparna för val på dessa automater gjorde det visserligen möjligt att identifiera olika cigarettmärken med hjälp av en grafisk återgivning, men de föreskrivna hälsovarningarna visades inte.

9

För att köpa ett cigarettpaket behövde kunden begära av kassapersonalen att automaten skulle låsas upp. Kunden skulle därefter själv trycka på den knapp som avsåg det valda cigarettpaketet, vilket sedan direkt matas ut på kassans rullband för att kunden skulle kunna betala det.

10

Pro Rauchfrei är en ideell förening som tillvaratar passiva rökares rättigheter. Pro Rauchfrei väckte talan vid Landgericht München I (Regiondomstolen i München I, Tyskland) och yrkade att JS skulle förbjudas att saluföra tobaksvaror, bland annat cigaretter, med hjälp av en anordning som innebar att konsumenten, vid tidpunkten för försäljningserbjudandet, undanhölls de hälsovarningar som fanns på styckförpackningarna och på tobaksvarornas ytterförpackningar. Pro Rauchfrei yrkade i andra hand att JS skulle förbjudas att erbjuda sådana varor med hjälp av en anordning som endast återger en bild av styckförpackningar av cigaretter, utan de hälsovarningar som måste finnas där.

11

Landgericht München I (Regiondomstolen i München I) ogillade talan.

12

Pro Rauchfrei överklagade detta avgörande till Oberlandesgericht München (Regionala överdomstolen i München, Tyskland), som ogillade överklagandet. Mot denna bakgrund beslutade Pro Rauchfrei att överklaga denna dom till den hänskjutande domstolen, Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen, Tyskland).

13

Den hänskjutande domstolen anser att utgången i målet beror på tolkningen av artikel 8.3 första meningen och artikel 8.8 i direktiv 2014/40.

14

Vad gäller artikel 8.3 första meningen i direktiv 2014/40 har den hänskjutande domstolen uttryckt tvivel beträffande innebörden av begreppet ”släpps ut på marknaden” och räckvidden av det förbud mot att dölja varningstexter genom ”andra anordningar” som föreskrivs i denna bestämmelse.

15

Vad gäller artikel 8.8 i direktiv 2014/40 önskar den hänskjutande domstolen få klarhet i huruvida begreppet ”bilder av styckförpackningar”, i den mening som avses i denna bestämmelse, avser sådana grafiska framställningar som de som anbringats på knapparna på dessa automater. Den hänskjutande domstolen önskar även få klarhet i huruvida kraven i denna artikel i förekommande fall är uppfyllda när konsumenten före köpet från automaten erhåller en förpackning med de föreskrivna varningstexterna. Konsumenten kan nämligen, enligt den hänskjutande domstolen, förknippa en grafisk återgivning på försäljningsautomaten, såsom den som är aktuell i det nationella målet, med en förpackningsenhet på grund av dess utseende, det vill säga konturer, proportioner, färger och logotyp, även om denna bild inte utgör en trogen återgivning av den ursprungliga förpackningen. När konsumenten väl har erhållit cigarettpaketet från försäljningsautomaten har denne emellertid möjlighet att undersöka och ta del av de föreskrivna hälsovarningarna innan köpeavtalet ingås.

16

Mot denna bakgrund beslutade Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen) att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till EU-domstolen:

17

Den hänskjutande domstolen har ställt den tredje frågan, som ska prövas först, för att få klarhet i huruvida artikel 8.8 i direktiv 2014/40 ska tolkas så, att en bild, som inte är en trogen återgivning av en styckförpackning för cigaretter, men som av konsumenten förknippas med en sådan förpackningsenhet på grund av dess utseende, det vill säga dess konturer, proportioner, färger och logotyp, utgör en ”bild av en förpackningsenhet” i den mening som avses i denna bestämmelse.

18

Enligt artikel 8.8 i direktiv 2014/40 ska bilder på styckförpackningar och eventuell ytterförpackning av en tobaksprodukt som är avsedda för konsumenter i unionen överensstämma med bestämmelserna i kapitel II i avdelning II i direktivet.

19

Enligt artikel 8.1 i direktiv 2014/40, som ingår i kapitel II i avdelning II i direktivet, ska varje styckförpackning av en tobaksvara och eventuell ytterförpackning vara försedda med de hälsovarningar som anges i detta kapitel på det eller de officiella språken i den medlemsstat där produkten släpps ut på marknaden.

20

Det framgår således av lydelsen av artikel 8.8 i direktiv 2014/40, jämförd med artikel 8.1 i samma direktiv, att alla bilder på styckförpackningar och eventuell ytterförpackning som är avsedda för konsumenter i unionen ska vara försedda med de hälsovarningar som föreskrivs i bestämmelserna i kapitel II i avdelning II i direktiv 2014/40.

21

Begreppet ”bilder av styckförpackningar” definieras däremot inte i denna artikel och inte heller i någon annan bestämmelse i direktivet.

22

Såsom generaladvokaten påpekade i punkt 58 i sitt förslag till avgörande ska, i avsaknad av en sådan definition, fastställandet av betydelsen av och räckvidden för uttrycken ske i enlighet med deras normala betydelse i vanligt språkbruk, med beaktande av det sammanhang i vilket de används och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som uttrycken ingår i (se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 april 2021, Austrian Airlines, C‑826/19, EU:C:2021:318, punkt 22 och där angiven rättspraxis).

23

Vad för det första gäller den normala betydelsen av begreppet bild, påpekade generaladvokaten i punkt 59 i sitt förslag till avgörande att detta begrepp omfattar efterbildning av formen på det föremål som det avser att återge, och inte enbart trogna återgivningar av föremålet. Det ska i detta avseende påpekas att de uttryck som unionslagstiftaren har använt, till exempel i den spanska språkversionen (”imagen”), den tyska (”Bild”), den engelska (”image”), den franska (”image”) eller den polska (”wygląd”) av artikel 8.8 i direktiv 2014/40, har en betydelse på dessa olika språk som omfattar en imitation som återger konturer, proportioner, färger och former.

24

Härav följer att begreppet ”bild”, i den mening som avses i denna artikel, ska förstås så, att det visserligen omfattar trogna återgivningar av styckförpackningar för tobaksvaror, men att det inte begränsas till sådana återgivningar.

25

För det andra stöds en sådan tolkning av det sammanhang i vilket artikel 8.8 i direktiv 2014/40 ingår. Det framgår av rubriken till bilaga II till detta direktiv, ”Bildarkiv (med kombinerade hälsovarningar)”, att ordet ”bild” omfattar kombinerade hälsovarningar som enligt definitionen i artikel 2.33 i direktivet är varningar som inte endast omfattar fotografier utan även meddelanden och illustrationer. Detta begrepp kan följaktligen inte förstås så, att det endast avser fotografier av styckförpackningar.

26

För det tredje är en vid tolkning av begreppet ”bilder av styckförpackningar”, i den mening som avses i artikel 8.8 i direktiv 2014/40, som omfattar inte bara trogen återgivning av styckförpackningar utan även bilder som konsumenterna förknippar med sådana enheter, förenlig med direktivets syften och i synnerhet med syftet med artikel 8 i direktivet.

27

Enligt artikel 1 i direktiv 2014/40 har direktivet nämligen ett dubbelt syfte, bestående i att underlätta att den inre marknaden för tobaksvaror och relaterade produkter fungerar smidigt, med utgångspunkt i en hög skyddsnivå för folkhälsan, särskilt för ungdomar (dom av den 30 januari 2019, Planta Tabak, C‑220/17, EU:C:2019:76, punkt 38 och där angiven rättspraxis). Direktivet syftar i detta hänseende till att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar om bland annat vissa aspekter av märkning och förpackning av tobaksvaror, särskilt de hälsovarningar som ska finnas på styckförpackningar och på ytterförpackningar, samt om spårnings- och säkerhetsanordningar för tobaksvaror för att säkerställa att medlemsstaterna följer direktivet.

28

Vidare ska det, i likhet med vad generaladvokaten påpekade i punkt 63 i sitt förslag till avgörande, erinras om att artikel 8.8 i direktiv 2014/40 bland annat syftar till att förhindra ett kringgående av bestämmelsen i artikel 8.1 i direktivet, enligt vilken varje styckförpackning av en tobaksvara ska vara försedd med de föreskrivna hälsovarningarna. Artikel 8.3 i direktiv 2014/40 säkerställer nämligen att denna regel är effektiv genom ett förbud mot att dölja och bryta dessa varningar. Syftet med artikel 8.8 i direktivet är bland annat att förebygga en situation där en detaljhandlare, för att inte på försäljningsstället ange de föreskrivna hälsovarningarna, i stället för de förpackningsenheter på vilka dessa varningstexter finns, visar bilder på dessa enheter utan varningstexter. Genom att kräva att bilderna på tobaksförpackningar också ska vara försedda med de föreskrivna hälsovarningarna, syftar artikel 8.8 i direktiv 2014/40 således till att förhindra denna situation och säkerställer således, i likhet med artikel 8.3 i direktivet, att bestämmelsen i artikel 8.1 i direktivet blir verkningsfull.

29

Syftet med de hälsovarningar som föreskrivs i kapitel II i avdelning II i direktiv 2014/40 är bland annat att bättre informera om de hälsorisker som konsumtion av tobaksvaror innebär, ha en stark och varaktig känslomässig påverkan och på så sätt uppmuntra konsumenterna av dessa varor att minska eller upphöra med sin konsumtion, i synnerhet avseende personer som är mer sårbara, såsom barn och ungdomar (se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 maj 2016, Philip Morris Brands m.fl., C‑547/14, EU:C:2016:325, punkt 204).

30

Såsom den hänskjutande domstolen har påpekat kan emellertid en bild som konsumenten förknippar med en styckförpackning av tobaksvaror, precis som en trogen återgivning, ge upphov till en köpimpuls som de föreskrivna hälsovarningarna syftar till att motverka. Härav följer att en vid tolkning av begreppet ”bilder av styckförpackningar”, i den mening som avses i artikel 8.8 i direktiv 2014/40, som även omfattar en sådan bild, leder till att dessa hälsovarningar måste anbringas på dessa bilder, vilket bidrar till den avskräckande verkan som eftersträvas och således till skyddet för människors hälsa.

31

Begreppet ”bilder av styckförpackningar”, i den mening som avses i artikel 8.8 i direktiv 2014/40, ska således förstås så, att det omfattar bilder som en konsument förknippar med sådana enheter på grund av dess utseende, det vill säga dess konturer, proportioner, färger och logotyp. I förevarande mål ankommer det däremot på den hänskjutande domstolen att bedöma om bilderna av cigarettmärken som visas på de aktuella automaternas knappar utgör bilder som en konsument förknippar med styckförpackningar för tobaksvaror på grund av deras utseende.

32

Av det ovan anförda följer att artikel 8.8 i direktiv 2014/40 ska tolkas så, att en bild, som inte är en trogen återgivning av en styckförpackning för cigaretter, men som konsumenten förknippar med en sådan förpackningsenhet på grund av dess utseende, det vill säga dess konturer, proportioner, färger och logotyp, utgör en ”bild av en förpackningsenhet” i den mening som avses i denna bestämmelse.

33

Den hänskjutande domstolen har ställt den fjärde frågan, som ska prövas härnäst, för att få klarhet i huruvida artikel 8.8 i direktiv 2014/40 ska tolkas så, att en bild på ett cigarettpaket som omfattas av denna bestämmelse, men som inte bär de hälsovarningar som föreskrivs i kapitel II i avdelning II i direktivet, ändå är förenlig med nämnda bestämmelse om konsumenten har möjlighet att se dessa varningar på cigarettpaketet som motsvarar en sådan bild innan han eller hon köper det.

34

Enligt artikel 8.8 i direktiv 2014/40 ska bilder på styckförpackningar och eventuell ytterförpackning avsedda för konsumenter i unionen överensstämma med bestämmelserna i kapitel II i avdelning II i direktivet och således bära de hälsovarningar som avses i punkt 1 i denna artikel.

35

Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 73 i sitt förslag till avgörande innebär denna regel ett förbud mot användning av bilder avsedda för konsumenter i unionen på vilka föreskrivna hälsovarningar inte återfinns, oberoende av hur de varor som bilderna hänvisar till köps.

36

Den fjärde frågan ska således besvaras enligt följande. Artikel 8.8 i direktiv 2014/40 ska tolkas så, att en bild av ett cigarettpaket som omfattas av denna bestämmelse, men som inte är försedd med de hälsovarningar som föreskrivs i kapitel II i avdelning II i direktivet, inte är förenlig med nämnda bestämmelse, även om konsumenten har möjlighet att se dessa varningar på det cigarettpaket som motsvarar en sådan bild innan han eller hon köper det.

37

Med hänsyn till svaret på den tredje och den fjärde frågan saknas anledning att besvara den första och den andra frågan.

38

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (fjärde avdelningen) följande: