–

Profit Europe NV, genom P. Diaz Gavier, advocaat,

–

Gosselin Forwarding Services NV, genom A. Poelmans, advocaat,

–

Belgiens regering, genom S. Baeyens, J.-C. Halleux och C. Pochet, samtliga i egenskap av ombud,

–

Spaniens regering, genom J. Rodríguez de la Rúa Puig, i egenskap av ombud,

–

Italiens regering, genom G. Palmieri, i egenskap av ombud, biträdd av G. Rocchitta, avvocato dello Stato,

–

Europeiska kommissionen, genom P.-J. Loewenthal och G. Luengo, båda i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av kommissionens förordning (EU) nr 1071/2012 av den 14 november 2012 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand (EUT L 318, 2012, s. 10) (nedan kallad den preliminära förordningen) och rådets genomförandeförordning (EU) nr 430/2013 av den 13 maj 2013 om införande av en slutlig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand, samt om avslutande av förfarandet med avseende på Indonesien (EUT L 129, 2013, s. 1) (nedan kallad den slutliga förordningen eller slutförordningen) (båda gemensamt kallade antidumpningsförordningarna).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan, å ena sidan, Openbaar Ministerie (åklagarmyndigheten, Belgien) och Federale Overheidsdienst Financiën (den federala skattemyndigheten, Belgien) och, å andra sidan, Profit Europe NV och Gosselin Forwarding Services NV (tidigare Crosstainer NV) (nedan kallat Gosselin). Målet rör bland annat dessa bolags straffrättsliga ansvar för flera tullöverträdelser som påstås ha begåtts vid import av gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn med ursprung i Kina.

3

I artikel 20.1–20.3 och 20.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 6, s. 4) (nedan kallad gemenskapens tullkodex) föreskrevs följande:

”1.   Den tull som lagligen skall betalas om en tullskuld uppstår skall grundas på Europeiska gemenskapernas tulltaxa.

2.   De andra åtgärder som föreskrivs i särskilda gemenskapsbestämmelser för varuhandeln skall i förekommande fall tillämpas enligt varornas klassificering enligt tulltaxan.

3.   Europeiska gemenskapernas tulltaxa skall omfatta följande:

…

6.   Klassificeringen av en vara enligt tulltaxan skall bestå i att enligt gällande regler bestämma tillämpligt undernummer

4

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 2013, s. 1, och rättelse i EUT L 287, 2013, s. 90), som trädde i kraft den 30 oktober 2013 i enlighet med dess artikel 287, upphävdes gemenskapens tullkodex. En stor del av dessa bestämmelser, särskilt artikel 57, som i huvudsak motsvarar artikel 20 i gemenskapens tullkodex, blev emellertid enligt artikel 288.2 i förordningen tillämpliga först från och med den 1 maj 2016.

5

Tullklassificeringen av varor som importeras till Europeiska unionen regleras i Kombinerade nomenklaturen, som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1001/2013 av den 4 oktober 2013 (EUT L 290, 2013, s. 1) (nedan kallad KN).

6

Kombinerade nomenklaturen bygger på systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS), som utarbetades av Tullsamarbetsrådet, sedermera Världstullorganisationen, och som inrättats genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983. Konventionen godkändes, jämte dess ändringsprotokoll av den 24 juni 1986, på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 12. s.3). Enligt artikel 3.1 i förordning nr 2658/87 återger den kombinerade nomenklaturen numren och de sexsiffriga undernumren i systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering. Endast den sjunde och den åttonde siffran anger undergrupper som uteslutande förekommer i KN.

7

Avsnitt II i KN innehåller avdelning 15, som har rubriken ”Oädla metaller och varor av oädel metall” som omfattar kapitlen 72–83 i KN. Kapitel 73, som har rubriken ”Varor av järn eller stål”, omfattar numren 7301–7326 i KN.

8

Nummer 7307 är uppbyggt på följande sätt:

9

Enligt artikel 9.1 i förordning nr 2658/87, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 254/2000 av den 31 januari 2000 (EGT L 28, 2000, s. 16) (nedan kallad förordning nr 2658/87), ska kommissionen anta förklarande anmärkningar till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (nedan kallade de förklarande anmärkningarna till KN).

10

I de förklarande anmärkningarna till KN som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 6 maj 2011 (EUT C 137, 2011, s. 1), avseende undernumren 73071110 och 73 07 11 90 i KN, anges följande:

”Uttrycket ’icke aducerat’ omfattar bland annat gjutjärn med fjällig grafit.

Dessa undernummer omfattar gjutjärnsdelar, t.ex. knärör, böjar, muffar, flänsar, kragar och T‑rör. De ansluts till rör av gjutjärn eller stål genom hopskruvning eller mekanisk hopskjutning.”

11

De förklarande anmärkningarna till undernummer 73071910 i KN har följande lydelse:

”Aducerat gjutjärn är en mellanprodukt mellan gjutjärn med fjällig grafit (gråjärn) och gjutstål. Det är lätt att gjuta och blir segt och formbart efter lämplig värmebehandling. Under värmebehandlingen försvinner kolet delvis eller ändrar sin sammansättning eller sitt tillstånd. Det avsätter sig slutligen som klumpar som inte försvagar metallens sammanhållningsförmåga i lika stor utsträckning som grafitfjällen i gråjärn.

Om kolhalten är högst 2 viktprocent anses produkterna framställda av gjutstål och omfattas av undernummer 73071990 (se anmärkning 1 till detta kapitel).

Uttrycket ’aducerat gjutjärn’ omfattar bland annat nodulärt gjutjärn (segjärn).

…”

12

Genom de förklarande anmärkningarna till KN som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 4 januari 2019 (EUT C 2, 2019, s. 2), till följd av domen av den 12 juli 2018, Profit Europe (C‑397/17 och C‑398/17, EU:C:2018:564), upphävdes tredje stycket i den förklarande anmärkningen till undernummer 73071910. Vidare tillfogades en ny förklarande anmärkning till undernummer 73071990, i vilken det preciserades att numret numera omfattar rördelar av nodulärt gjutjärn.

13

Artikel 2 i förordning nr 2658/87 föreskriver följande:

”En integrerad tulltaxa för [Europeiska unionen], i det följande kallad TARIC, upprättas härmed av kommissionen för att tillgodose behoven i Gemensamma tulltaxan, i statistik över [unionens] yttre handel samt gemenskapens handelspolitik, jordbrukspolitik och annan politik om import och export av varor.

Den skall bygga på [KN] och omfatta

…”

14

Bland de unionsåtgärder som föreskrivs i artikel 2 i denna förordning, särskilt i punkt 5 i bilaga II till förordningen, återfinns bland annat antidumpningstullar.

15

TARIC‑nummer 7307191010 avsåg gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn.

16

Bestämmelserna om Europeiska unionens tillämpning av de antidumpningsåtgärder som var gällande vid tidpunkten för de faktiska omständigheterna i målet vid den nationella domstolen, återfinns i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, 2009, s. 51) (nedan kallad grundförordningen).

17

I artikel 1.1, 1.2 och 1.4 i förordningen, med rubriken ”Principer”, föreskrivs följande:

”1.   En antidumpningstull får tillämpas på alla dumpade produkter vilkas övergång till fri omsättning inom [unionen] vållar skada.

2.   En produkt ska anses vara dumpad om exportpriset till [unionen] är lägre än det jämförbara pris som en likadan produkt betingar vid normal handel i exportlandet.

…

4.   Vid tillämpningen av denna förordning avses med ’likadan produkt’ en produkt som är identisk med, dvs. i alla avseenden likadan som, produkten i fråga, eller, om en sådan produkt inte finns, en annan produkt som har egenskaper som nära påminner om den berörda produktens egenskaper, även om den inte i alla avseenden är likadan.”

18

Artikel 9.4 i förordningen har följande lydelse:

”Om det av de faktiska omständigheter som slutgiltigt konstateras framgår att dumpning och därav följande skada föreligger och att [unionens] intresse kräver ett ingripande i enlighet med artikel 21, ska rådet på förslag av kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén införa en slutgiltig antidumpningstull. Förslaget ska antas av rådet såvida inte rådet med enkel majoritet inom en månad efter kommissionens framläggande av förslaget beslutar att avvisa det. Om preliminära tullar är i kraft ska ett förslag avseende slutgiltiga åtgärder läggas fram för rådet senast en månad innan dessa tullar upphör att gälla. Storleken på antidumpningstullen får inte överstiga den fastställda dumpningsmarginalen och bör vara lägre än den marginalen om en sådan lägre tull är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin.”

19

I artikel 14 i grundförordningen, med rubriken ”Allmänna bestämmelser”, föreskrivs följande i punkterna 1 och 2:

”1.   Provisoriska eller slutgiltiga antidumpningstullar ska införas genom förordning och tas ut av medlemsstaterna i den form och enligt den tullsats och de villkor som anges i den förordning genom vilken dessa tullar införs. Dessa tullar ska även tas ut oberoende av de tullar, skatter och andra avgifter som normalt åläggs import. …

2.   Förordningar genom vilka provisoriska eller slutgiltiga antidumpningstullar införs och förordningar eller beslut genom vilka åtaganden godtas eller genom vilka undersökningar och förfaranden avslutas ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Sådana förordningar eller beslut ska med beaktande av skyddet för konfidentiella uppgifter särskilt innehålla namnen på exportörerna, om det är möjligt, eller de berörda länderna, en varubeskrivning och en sammanfattning av de omständigheter och överväganden som ligger till grund för fastställandet av dumpning och skada. …”

20

I del B i den preliminära förordningen, avseende berörd produkt och likadan produkt, anges följande i skäl 16 under rubriken ”Berörd produkt”:

”Den berörda produkten, som anges i tillkännagivandet om inledande, är gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn … som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex73071910.”

21

I skäl 28 i förordningen, som återfinns under samma del B, under rubriken ”likadan produkt”, anges följande:

”Myndigheterna i en av medlemsstaterna påpekade att uttrycket ’aducerat’, enligt de förklarande anmärkningarna till [KN], inbegriper segjärn (identiskt med duktilt gjutjärn). Även om det inte rapporterats om någon försäljning av gängade rördelar tillverkade av duktilt gjutjärn av någon berörd part under undersökningsperioden finns det bevis som styrker att detta är möjligt. Eftersom dessa rördelar har samma grundläggande fysiska egenskaper som de undersökta gängade aducerade rördelarna, anses det vara lämpligt att klargöra att duktila järnprodukter omfattas av förfarandet och åtgärderna.”

22

I artikel 1.1 i förordningen föreskrivs följande:

”En preliminär antidumpningstull införs härmed på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex73071910 (Taric‑nummer 7307191010) med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand.”

23

Skäl 13 i den slutliga förordningen har följande lydelse:

”Eftersom inga synpunkter inkom beträffande den berörda produkten och den likadana produkten, bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 17–21 och 23–28 i förordningen om preliminär tull.”

24

I artikel 1.1 i den slutliga förordningen, i dess ursprungliga lydelse, föreskrevs följande:

”En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn …, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex73071910 (Taric‑nummer 7307191010) med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand.”

25

Skälen 2–5 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/262 av den 14 februari 2019 om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 430/2013 (EUT L 44, 2019, s. 6) har följande lydelse:

26

I artikel 1 i förordningen anges följande:

”[Den slutliga förordningen] ska ändras på följande sätt:

27

Förordningen trädde, i enlighet med dess artikel 2, i kraft den 16 februari 2019.

28

Ett nytt nummer 7307199010 om gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn har tillfogats nummer 7307 i Taric. Detta nummer upphävdes emellertid senare.

29

I skäl 7 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1259 av den 24 juli 2019 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och nodulärt gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand, efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 197, 2019, s. 2), föreskrivs följande:

”Den 12 juli 2018 förklarade EU-domstolen att rördelar tillverkade av gjutjärn med sfäroidiserad grafit (även kallat segjärn) inte motsvarar begreppet ’aducerat gjutjärn’ såsom detta begrepp definieras i KN-nummer 73071910. Domstolen konstaterade att rördelar av gjutjärn med sfäroidiserad grafit ska klassificeras enligt undernummer 73071990 i KN (såsom andra varor av andra typer av järn). Den 14 februari 2019 offentliggjorde kommissionen [genomförandeförordning 2019/262] och ändrade hänvisningarna till Taric‑numren för att anpassa dem till domstolens slutsatser. Eftersom antidumpningsåtgärder införs enligt produktdefinitionen, oavsett tullklassificering, påverkade denna ändring inte produktomfattningen för de gällande åtgärderna.”

30

Profit Europe, som är en belgisk importör av gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn, och Gosselin, ett belgiskt bolag som tillhandahåller tulldeklarationstjänster, anklagas för att ha begått flera tullbrott vid import av sådana rördelar från Kina.

31

De har särskilt anklagats för att, vid viss import från Kina mellan den 19 november 2012 och den 30 juni 2015, ha undandragit sig betalning av antidumpningstullar på 651954,11 EUR genom att deklarera rördelarna i fråga enligt ett felaktigt tulltaxenummer och med en felaktig beteckning.

32

När det gäller Profit Europes importdeklarationer har den hänskjutande domstolen först konstaterat att samtliga rördelar av nodulärt gjutjärn fram till den 19 november 2012 alltid har deklarerats som tillverkade av aducerat gjutjärn (undernummer 73071910 i KN). Under perioden från den 19 december 2012 till den 27 oktober 2014 deklarerades sådana rördelar 71 gånger enligt undernummer 73071910 i KN avseende rördelar av aducerat gjutjärn och åtta gånger enligt undernummer 73071110 som rördelar av icke aducerat gjutjärn av sådana slag som används för trycksrörledningar. Från och med den 28 oktober 2014 deklarerade slutligen Profit Europe och Gosselin de aktuella rördelarna uteslutande enligt undernummer 73071110.

33

I den slutliga förordningen beskrevs att dessa produkter ”för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex73071910 (Taric‑nummer 7307191010)” och de påfördes en antidumpningstull på 57,8 % för produkter med ursprung i Kina och en antidumpningstull på 15,5 % för produkter med ursprung i Thailand.

34

Den hänskjutande domstolen har dessutom preciserat att alla rörkopplingar och tillbehör deklarerades under den period som antidumpningstullarna tillämpades som om de inte var gängade, trots att sex typer av importerade produkter verkligen var gängade och därför skulle påföras antidumpningstullar.

35

Profit Europe ingav i mars 2014 flera ansökningar om bindande klassificeringsbesked till Centrale Administratie der Douane en Accijnzen (centrala tull- och punktskattemyndigheten, Belgien) (nedan kallad tullmyndigheten) angående tullklassificeringen av sådana rördelar av nodulärt gjutjärn som avses i det nationella målet.

36

Den 14 mars 2014 utfärdade tullmyndigheten sex bindande klassificeringsbesked och angav i dessa nummer 7307111100 (gängade gjutna rördelar av icke aducerat gjutjärn).

37

Genom beslut av den 30 mars 2015 utfärdade tullmyndigheten 20 bindande klassificeringsbeskred och angav tulltaxenummer 7307191000 (gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn) eller tulltaxenummer 7307191090 (ogängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn).

38

Genom beslut av den 9 april 2015 återkallade tullmyndigheten de bindande klassificeringsbeskeden som utfärdats den 14 mars 2014 och omklassificerade de berörda produkterna enligt undernummer 73071910 i KN, och angav undernummer 73071910 i KN och Taric‑nummer 7307191090 som korrekt tulltaxenummer (”ogängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn”).

39

I dessa två beslut hänvisades till den förklarande anmärkningen till KN avseende nummer 73071910, i vilken det angavs att begreppet aducerat gjutjärn även omfattar nodulärt gjutjärn och till slutsatserna från tullkodexkommitténs 140:e möte, som hölls mellan den 30 september och den 3 oktober 2014, vid vilket termens vida innebörd bekräftades.

40

Eftersom myndigheten inte ändrade besluten vid omprövningen överklagade Profit Europe den 10 maj 2016 samtliga beslut vid Nederlandstalige rechtbank van eerste aanleg Brussel (Nederländskspåkiga domstolen i första instans, Bryssel, Belgien).

41

Den 24 februari 2017 inleddes vidare ett brottmålsförfarande mot Profit Europe och Gosselin vid Rechtbank van eerste aanleg Antwerpen, afdeling Antwerpen (Domstolen i första instans i Antwerpen, avdelningen i Antwerpen, Belgien), bland annat med avseende på att produkterna deklarerats enligt ett felaktigt tulltaxenummer och med en felaktig beteckning.

42

Detta brottmålsförfarande pågick medan Nederlandstalige rechtbank van eerste aanleg Brussel (Nederländskspråkiga domstolen i första instans i Bryssel), genom två beslut av den 16 juni 2017, hänsköt en begäran om förhandsavgörande till EU‑domstolen i två mål som avgjordes genom domen av den 12 juli 2018, Profit Europe (C‑397/17 och C‑398/17, EU:C:2018:564).

43

I domen i detta mål slog EU-domstolen fast att gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn ska klassificeras enligt restnumret 73071990 i KN (”andra rördelar av järn eller stål”), vilket i huvudsak betyder att såväl den klassificering som Profit Europe har föreslagit som den som tillämpats av belgiska staten var felaktig.

44

Till följd av domen av den 12 juli 2018, Profit Europe (C‑397/17 och C‑398/17, EU:C:2018:564), inkom gemsamma yrkanden i båda målen till Rechtbank van eerste aanleg Brussel (Domstolen i första instans i Bryssel), enligt vilka belgiska staten inte längre vidhöll sin ståndpunkt i dessa förfaranden och Profit Europe beviljades ersättning för förfarandet i båda målen.

45

Genom dom av den 28 mars 2019 frikände Rechtbank van eerste aanleg Antwerpen, afdeling Antwerpen (Domstolen i första instans i Antwerpen, avdelningen Antwerpen) Profit Europe och Gosselin avseende deklaration enligt ett felaktigt tulltaxenummer och med en felaktig beteckning, och slog fast att tullmyndighetens skatteförfarande kunde tas upp till sakprövning men att det var ogrundat.

46

Åklagarmyndigheten och den federala skattemyndigheten överklagade den 16 april 2019 denna dom till hof van beroep te Antwerpen (Appellationsdomstolen i Antwerpen, Belgien).

47

Denna domstol, den hänskjutande domstolen, har angett att till följd av EU‑domstolens dom av den 12 juli 2018, Profit Europe (C‑397/17 och C‑398/17, EU:C:2018:564), ändrades den förklarande anmärkningen till KN avseende undernummer 73071910 och rördelar av nodulärt gjutjärn har tagits bort därifrån. I den förklarande anmärkningen till undernummer 73071990 anges dessutom att detta nummer numera även omfattar rördelar av nodulärt gjutjärn.

48

Den hänskjutande domstolen har vidare påpekat att artikel 1.1 i den slutliga förordningen ändrades genom genomförandeförordning 2019/262 på så sätt att den import som avses numera avser ”gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och nodulärt gjutjärn … som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex73071910 (Taric‑nummer 7307191010) och ex73071990 (Taric‑nummer 7307199010)”.

49

Den hänskjutande domstolen vill följaktligen få klarhet i sambandet mellan de slutsatser som ska dras från denna dom i fråga om tullar och tolkningen av den provisoriska och slutliga förordningen på området för antidumpningstullar, såsom de var tillämpliga före ändringen av den slutliga förordningen år 2019. Eftersom EU-domstolen har slagit fast att nodulärt gjutjärn inte omfattas av undernummer 73071910 i KN, uppkommer nämligen frågan huruvida de berörda förordningarna, som uttryckligen avser detta undernummer, ändå kan tillämpas på import av gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn.

50

Mot denna bakgrund beslutade hof van Beroep te Antwerpen (Appellationsdomstolen i Antwerpen) att vilandeförklara målet och ställa följande fråga till EU-domstolen:

”Ska antidumpningstullar uttas på gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn med ursprung i Kina med stöd av [den preliminära förordningen] och [den slutliga förordningen], trots att domstolen i dom av den 12 juli 2018, Profit Europe (C‑397/17 och C‑398/17, EU:C:2018:564), slog fast att gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn inte var gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och att gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn omfattas av ett annat undernummer än gjutna rördelar av aducerat gjutjärn?”

51

Den hänskjutande domstolen har ställt sin fråga för att få klarhet i huruvida den preliminära förordningen och den slutliga förordningen, i dess lydelse före ändringarna genom genomförandeförordning 2019/262, ska tolkas så, att den preliminära och slutliga antidumpningstull som införts genom dessa förordningar ska tillämpas på gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn med ursprung i Kina.

52

Domstolen erinrar inledningsvis om att enligt artikel 14.1 i grundförordningen ska antidumpningstullar införas genom förordning och tas ut av medlemsstaterna i den form, enligt den tullsats och de villkor som fastställs i den förordning genom vilken de införs, oberoende av de tullar, skatter och andra avgifter som normalt ska åläggas import.

53

Det framgår dessutom av bland annat artikel 1 och artikel 9.4 i grundförordningen att endast produkter som varit föremål för en antidumpningsundersökning kan påföras antidumpningstullar när det har konstaterats att de berörda produkterna exporteras till unionen till ett pris som är lägre än det pris en likadan produkt som ingått i antidumpningsundersökningen betingar (dom av den 18 april 2013, Steinel Vertrieb, C‑595/11, EU:C:2013:251, punkt 38).

54

Enligt artikel 14.2 i grundförordningen ska förordningar som inför provisoriska eller slutgiltiga antidumpningstullar bland annat innehålla en varubeskrivning.

55

I syfte att identifiera de produkter som ska påföras antidumpningstullar beskrivs dessa produkter vidare i artikeldelen i antidumpningsförordningar bland annat genom angivande av vilka tulltaxenummer i KN de tillhör. En sådan hänvisning är emellertid inte alltid tillräcklig för att göra det möjligt att exakt identifiera de produkter som antidumpningsbestämmelserna avser, eftersom ordalydelsen i dessa undernummer kan brista i precision. Detta är anledningen till att ytterligare särskiljningskriterier används för att beskriva de tullpliktiga produkterna i formuleringen i artikeldelen i en antidumpningsförordning. Det är endast om en produkt klassificeras enligt det undernummer i KN som avses i en antidumpningsförordning och samtidigt har alla egenskaper hos den berörda produkten – vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera – som produkten blir tullpliktig (dom av den 18 april 2013, Steinel Vertrieb, C‑595/11, EU:C:2013:251, punkt 31).

56

En eventuell klassificering av en produkt enligt ett tulltaxenummer medför emellertid inte automatiskt att denna produkt beläggs med antidumpningstull (se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 april 2013, Steinel Vertrieb, C‑595/11, EU:C:2013:251, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

57

För att avgöra om det rör sig om andra produkter ska det således bland annat kontrolleras om de har samma tekniska och fysiska egenskaper, samma grundläggande slutanvändning samt om förhållandet mellan kvalitet och pris är detsamma som för de produkter som avses i de berörda förordningarna. I detta sammanhang ska det även göras en bedömning av om produkterna är sinsemellan utbytbara och om de konkurrerar med varandra (se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 april 2013, Steinel Vertrieb, C‑595/11, EU:C:2013:251, punkt 44).

58

En tolkning av antidumpningsförordningarna som skulle medföra att tillämpningen av antidumpningsåtgärder utvidgas till att omfatta nya produkttyper som, trots att de har samma väsentliga egenskaper som de som avses i dessa förordningar och som omfattas av samma undernummer i KN, utgör andra produkter på grund av att de har ytterligare egenskaper som inte preciseras i nämnda förordningar, är oförenlig med grundförordningens syfte och systematik (se, analogt, dom av den 18 april 2013, Steinel Vertrieb, C‑595/11, EU:C:2013:251, punkt 43, och dom av den 15 oktober 2020, Linas Agro, C‑117/19, EU:C:2020:833, punkt 46).

59

För att fastställa tillämpningsområdet för den preliminära och slutliga förordning som är i fråga i det nationella målet med avseende på de produkter som avses i dessa förordningar, ska det erinras om att vid tolkningen av en unionsbestämmelse ska inte bara dess lydelse beaktas, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som den ingår i (dom av den 20 juni 2019, ExxonMobil Production Deutschland, C‑682/17, EU:C:2019:518, punkt 71 och där angiven rättspraxis, och dom av den 12 september 2019, kommissionen/Kolachi P Raj Industrial, C‑709/17 P, EU:C:2019:717, punkt 82 och där angiven rättspraxis).

60

När det gäller lydelsen av den preliminära och slutliga förordningen i den version som är tillämplig på omständigheterna i det nationella målet, framgår det av såväl deras rubriker som artikel 1.1 i dessa förordningar att de avsåg import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Kina och Thailand. I dessa förordningar angavs dessutom att de berörda varorna vid den aktuella tidpunkten omfattades av undernummer 73071910 i KN, närmare bestämt Taric‑nummer 7307191010, vilket endast kompletterade undernumret genom att lägga till en underuppdelning, i enlighet med artikel 20.6 b i gemenskapens tullkodex och artikel 2 a i förordning nr 2658/87.

61

Vidare angavs det uttryckligen i skäl 28 i den preliminära förordningen att gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn omfattas av tillämpningsområdet för förfarandet och de åtgärder som föreskrivs i förordningen, eftersom de har samma grundläggande fysiska egenskaper som gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn som berörs av undersökningen.

62

I nämnda skäl 28 betecknades gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn som en ”likadan produkt”. Detta begrepp definieras i artikel 1.4 i grundförordningen som en identisk produkt, det vill säga i alla avseenden likadan som produkten i fråga, eller, om en sådan produkt inte finns, en annan produkt som har egenskaper som nära påminner om den berörda produktens egenskaper, även om den inte i alla avseenden är likadan.

63

Till skillnad från undernumren 73071110, 73071910 och 73071990 i KN, föreskrev den preliminära förordningen ett ytterligare särskiljningskriterium, i den mening som avses i den rättspraxis som anges i punkt 55 i denna dom, nämligen att de rördelar som är aktuella i det nationella målet är gängade, med följd att rördelar som tillverkats av dessa två typer av gjutjärn hade samma grundläggande fysiska egenskaper, såsom framgår av skäl 28 i den preliminära förordningen.

64

Det är vidare utrett att det i den förklarande anmärkningen till undernummer 73071910 i KN, vid tidpunkten för antagandet av den preliminära och den slutliga förordningen, preciserades att uttrycket ”aducerat gjutjärn” även omfattar nodulärt gjutjärn. Detta påpekades även i skäl 28 i den preliminära förordningen. I skäl 13 i den slutliga förordningen bekräftas dessutom slutsatserna i skäl 28 i den prelimära förordningen.

65

Det kan följaktligen konstateras att de bestämmelser i den preliminära och slutliga förordningen som är i fråga i det nationella målet redan från början omfattade import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och av gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn.

66

Detta konstaterande bekräftas såväl av sammanhanget som av de mål som eftersträvas med antidumpningsförordningarna.

67

Domstolen erinrar allmänt om att införandet av antidumpningstullar är en säkerhets- och skyddsåtgärd mot illojal konkurrens till följd av dumpning (se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 oktober 2000, Industrie des poudres sphériques/rådet, C‑458/98 P, EU:C:2000:531, punkt 91).

68

Att antidumpningsåtgärder är funktionellt oberoende i förhållande till tullklassificeringen enligt KN och den gemensamma tulltaxan som Taric utgör framgår även av artikel 14.1 andra meningen i grundförordningen, enligt vilken antidumpningstullar ska tas ut oberoende av de tullar, skatter och andra avgifter som normalt åläggs import.

69

Detta oberoende är dessutom en följd av den särskilda karaktären hos förfarandet för införande av antidumpningstullar, såsom en handelspolitisk åtgärd riktad mot företag som är etablerade utanför unionen.

70

Det ska i detta hänseende påpekas att angivandet i antidumpningsförordningarna av undernumren i KN och Taric‑nummer endast är vägledande för att definiera den produkt som berörs av antidumpningsåtgärderna.

71

I förevarande fall preciserades detta i tillkännagivandet om inledande av antidumpningsförfarandet (EUT C 44, 2012, s. 33), enligt vilket ”[d]en produkt som antas vara dumpad [var] den undersökta produkten med ursprung i Folkrepubliken Kina, Thailand och Indonesien …, som för närvarande omfattas av KN-nummer ex73071910”, samtidigt som det anges att ”[d]etta KN-nummer endast [angavs] upplysningsvis”.

72

Det framgår av användningen av adverbet ”för närvarande” i såväl detta tillkännagivande som i den preliminära och slutliga förordningen att unionslagstiftaren redan förutsåg att tullklassificeringen kunde komma att ändras senare.

73

Detta är även förenligt med artikel 20.1 och 20.2 i gemenskapens tullkodex, som är tillämplig i målet vid den nationella domstolen. Det framgår nämligen av denna bestämmelse att den tull som lagligen ska betalas när en tullskuld uppkommer grundar sig på unionens tulltaxa. De övriga åtgärder som införts genom särskilda unionsbestämmelser inom ramen för varuhandeln, det vill säga icke-tariffära åtgärder, såsom antidumpningstullar, tillämpas endast ”i förekommande fall” utifrån tullklassificeringen av dessa varor.

74

I detta sammanhang kan en dom från domstolen som, såsom var fallet med domen av den 12 juli 2018, Profit Europe (C‑397/17 och C‑398/17, EU:C:2018:564), endast avser tullklassificeringen av en vara, som för övrigt anges i antidumpningsförordningarna, inte i sig påverka tillämpningsområdet för dessa förordningar.

75

Vad beträffar genomförandeförordning 2019/262 om ändring, till följd av domen av den 12 juli 2018, Profit Europe (C‑397/17 och C‑398/17, EU:C:2018:564), av den slutliga förordningen, konstaterar domstolen att de ändringar som gjordes genom nämnda genomförandeförordning av bestämmelserna i den slutliga förordningen endast har använts för att anpassa hänvisningarna till KN-nummer och Taric‑nummer till den korrekta tolkningen av undernumren 73071110, 73071910 och 73071990 i KN, såsom den gavs i nämnda dom, såvitt avser de produkter som redan från början omfattades av antidumpningsförordningarna.

76

Mot bakgrund av det ovan anförda ska tolkningsfrågan besvaras enligt följande. Den preliminära förordningen och den slutliga förordningen, i dess lydelse före ändringarna av denna genom genomförandeförordning 2019/262, ska tolkas så, att den preliminära och slutliga antidumpningstull som införts genom dessa förordningar ska tillämpas på gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn med ursprung i Kina.

77

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tionde avdelningen) följande:

Kommissionens förordning (EU) nr 1071/2012 av den 14 november 2012 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand och rådets genomförandeförordning (EU) nr 430/2013 av den 13 maj 2013 om införande av en slutlig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand, samt om avslutande av förfarandet med avseende på Indonesien, i dess lydelse före ändringarna av denna genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/262 av den 14 februari 2019, ska tolkas så, att den preliminära och slutliga antidumpningstull som införts genom dessa förordningar ska tillämpas på gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn med ursprung i Kina.