1)

Artikel 4.4 andra stycket i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2000/65/EG av den 17 oktober 2000,

ska tolkas på så sätt att

den inte utgör hinder för att en medlemsstat anser att den enda skattskyldiga personen i en mervärdesskattegrupp som bildats av personer som är rättsligt oberoende, men nära förbundna med varandra genom finansiella, ekonomiska och organisatoriska band utgörs av den dominerande enheten, när denna enhet kan genomdriva sin vilja gentemot övriga enheter som ingår i gruppen och på villkor att detta inte medför någon risk för skattebortfall.

2)

Artikel 4.4 andra stycket i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG, i dess lydelse enligt direktiv 2000/65,

ska tolkas på så sätt att

den utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken möjligheten för en viss enhet att, tillsammans med den dominerande enhetens företag, bilda en mervärdesskattegrupp som består av personer som är rättsligt oberoende, men nära förbundna med varandra genom finansiella, ekonomiska och organisatoriska band, villkoras av att den dominerande enheten hos förstnämnda enhet innehar en majoritet av rösterna utöver en majoritetsandel av aktiekapitalet i denna enhet.

3)

Artikel 4.4 andra stycket i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG, i dess lydelse enligt direktiv 2000/65, jämförd med artikel 4.1 första stycket i direktiv 77/388 i dess ändrade lydelse,

ska tolkas på så sätt att

den utgör hinder för att en medlemsstat, genom kategorisering, kvalificerar vissa enheter som icke självständiga, när dessa enheter är finansiellt, ekonomiskt och organisatoriskt integrerade i den dominerande enheten i en mervärdesskattegrupp som består av personer som är rättsligt oberoende, men nära förbundna med varandra genom finansiella, ekonomiska och organisatoriska band.