—

ogiltigförklara kommissionens beslut (EU) 2019/1352 av den 2 april 2019 om det statliga stöd SA.44896 som Förenade kungariket har genomfört rörande ett undantag för finansiering av företagsgrupper (EUT L 216, 2019, s. 1),

—

i andra hand, ogiltigförklara kommissionens beslut (EU) 2019/1352 i den del det i beslutet slås fast att Section 371ID i Taxation (International and Other Provisions) Act 2010 (2010 års lag om (internationell och annan) beskattning) utgör ett olagligt statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

i tredje hand, ogiltigförklara artiklarna 2, 3 och 4 i kommissionens beslut (EU) 2019/1352, och

—

under alla omständigheter, förplikta Europeiska kommissionen att ersätta alla kostnader till följd av denna ansökan.

1.

Första grunden: Kommissionen använde sig av fel referenssystem när den genomförde sin selektivitetsanalys. Om skattebefrielsen för finansiering av företagsgrupper (den omtvistade åtgärden) prövas i förhållande till rätt referenssystem utgör den inte något undantag och är inte selektiv.

2.

Andra grunden: Kommissionen missförstod helt arten av den primära målsättningen med det valda referenssystem och beaktade inte detta systems samtliga målsättningar, vilket ledde till att den tillämpade ett bristfälligt och hypotetiskt referenssystem.

3.

Tredje grunden: Kommissionen kvalificerade den omtvistade åtgärdens funktion helt felaktigt, till synes på en felaktig lagstiftningsteknisk grund. Rätt förstådd utgör den omtvistade åtgärden inte något undantag från kommissionens valda referenssystem.

4.

Fjärde grunden: Kommissionen fann felaktigt att den omtvistade åtgärden gjorde åtskillnad mellan företag som, mot bakgrund av målen för det valda referenssystemet, var jämförbara.

5.

Femte grunden: Kommissionen medgav inte att den omtvistade åtgärden inte utgör en selektiv fördel, eftersom den följer av de vägledande principerna och arten av kommissionens valda referenssystem och utgör en inneboende mekanism som är nödvändig för att systemet ska fungera och vara effektivt.

6.

Sjätte grunden: Kommissionens beslut överskrider kommissionens befogenhet inom området för statligt stöd, vilket strider mot Förenade kungarikets skatterättsliga suveränitet.

7.

Sjunde grunden: Kommissionens genomförande av undersökningen av den omtvistade åtgärden strider mot artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 6 i förordning (EU) 2015/1589, (1) samt mot skyldighet att iaktta god förvaltningssed enligt artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

8.

Åttonde grunden: Kommissionen åsidosatte sin motiveringsskyldighet enligt artikel 296 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

9.

Nionde grunden: Kommissionen medgav inte att Section 371ID i Taxation (International and Other Provisions) Act 2010 var fullt befogad och inte utgjorde en selektiv fördel.

10.

Tionde grunden: Det ska inte förordnas om återkrav, eftersom detta enligt mål C-196/04, Cadbury Schweppes, (2) skulle strida mot allmänna unionsrättsliga principer avseende den grundläggande etableringsfriheten.

11.

Elfte grunden: Det ska inte förordnas om återkrav, eftersom kommissionens riktlinjer om återkrav går utöver dess befogenhet och strider mot allmänna unionsrättsliga principer med avseende på återkrav av olagligt statligt stöd.