—

ogiltigförklara Europeiska utrikestjänstens beslut av den 4 juni 2018 om att avslå deras ansökan, och

—

förplikta Europeiska utrikestjänsten att ersätta rättegångskostnaderna.

1.

Första grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten och principen om likvärdig köpkraft mellan tjänstemän oavsett deras anställningsort. Sökandena gör för det första gällande att det inte finns någon motivering i det angripna beslutet, vilket medför att de inte kan förstå på vilket sätt beslutet är välgrundat och att det inte är möjligt för tribunalen att utöva sin domstolskontroll. Sökandena gör för det andra gällande att de utför sina arbetsuppgifter på samma villkor som sina kollegor som tjänstgör vid Europeiska kommissionens representation i Paris och att de därför bör, liksom sina kollegor, uppbära ett fast tillägg. Sökandena gör slutligen gällande att den omständigheten att samma korrigeringskoefficient tillämpas för tjänstemän som tjänstgör i Paris, Strasbourg, Marseille och Valenciennes inte är förenligt med iakttagandet av principen om likvärdig köpkraft.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av principen om likabehandling och icke-diskrimineringsprincipen, eftersom sökandena inte uppbär något fast tillägg, till skillnad från sina kollegor som tjänstgör vid Europeiska kommissionens representation i Paris, trots att de sökande utför sina arbetsuppgifter på samma villkor som nämnda kollegor.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande av omsorgsplikten, vilken innebär att den behöriga myndigheten i motiveringen till det angripna beslutet ska ange skälen till att tjänstens intresse har vägt tyngre.