–

FP Passenger Service GmbH, genom F. Puschkarski, Rechtsanwältin, och B. Passin, Rechtsanwalt,

–

Austrian Airlines AG, genom G. Gries, Rechtsanwalt,

–

Österrikes regering, genom J. Schmoll och G. Kunnert, båda i egenskap av ombud,

–

Tysklands regering, genom J. Möller och M. Hellmann, båda i egenskap av ombud,

–

Polens regering, genom B. Majczyna, i egenskap av ombud,

–

Europeiska kommissionen, genom W. Mölls och N. Yerrell, båda i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artiklarna 5–7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (EUT L 46, 2004, s. 1).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan FP Passenger Service GmbH och Austrian Airlines AG angående kompensation till en av detta flygbolags passagerare för den försening med vilken det flygplan som FP reste med anlände till Wien-Schwechats flygplats (Österrike).

3

I skäl 1 i förordning nr 261/2004 anges följande:

”Gemenskapens verksamhet på lufttrafikområdet bör bland annat syfta till att sörja för ett långtgående skydd för passagerarna. Dessutom bör full hänsyn tas till de allmänna konsumentskyddskraven.”

4

Artikel 2 i förordningen, med rubriken ”Definitioner”, har följande lydelse:

”I denna förordning avses med

…

…

5

I artikel 5 i förordningen, som har rubriken ”Inställd flygning”, föreskrivs följande:

”1.   Vid inställd flygning skall de berörda passagerarna

…

…

3.   Lufttrafikföretaget som utför flygningen skall inte vara skyldigt att betala kompensation enligt artikel 7, om det kan visa att den inställda flygningen beror på extraordinära omständigheter som inte skulle ha kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits.

…”

6

I artikel 6 i samma förordning, med rubriken ”Försening”, föreskrivs följande:

”1.   När det lufttrafikföretag som utför flygningen har rimlig anledning att anta att en flygning kommer att försenas i förhållande till den tidtabellsenliga avgångstiden

skall lufttrafikföretaget erbjuda passagerarna

2.   Under alla omständigheter skall assistansen erbjudas inom de tidsfrister som anges ovan med avseende på varje avståndssegment.”

7

I artikel 7 i förordning nr 261/2004, som har rubriken ”Rätt till kompensation”, föreskrivs följande:

”1.   Vid hänvisning till denna artikel skall passagerare få kompensation som uppgår till

…

…

2.   När passagerare erbjuds ombokning till den slutliga bestämmelseorten med en alternativ flygning i enlighet med artikel 8, och ankomsttiden för denna inte överstiger den tidtabellsenliga ankomsttiden för den ursprungligen bokade flygningen

…

får det lufttrafikföretag som utför flygningen minska den kompensation som föreskrivs i punkt 1 med 50 procent.

…

4.   De avstånd som anges i punkterna 1 och 2 skall mätas efter storcirkelmetoden (ortodromisk linje).”

8

FP Passenger Service, som är kärande i första instans i det nationella målet, har övertagit rättigheterna för en passagerare som hade bokat en flygning med Austrian Airlines (nr OS 2344) från Hurghada (Egypten) till Wien (Österrike) med tidtabellsenlig avgångstid den 20 augusti 2017 kl. 10.50 och med tidtabellsenlig ankomsttid samma dag kl. 15.20.

9

Flygplanet lyfte inte från Hurghada förrän kl. 14.22 och anlände därför till Wien-Schwechats flygplats den 20 augusti 2017 med en försening vars längd kan variera beroende på till vilken tidpunkt ankomsten bestäms. I beslutet om hänskjutande anges flera olika klockslag:

10

Enligt den hänskjutande domstolen har det inte visats att det tog onormalt lång tid innan flygplansdörrarna öppnades. Flygplanet hade däremot parkerats på en avlägsen plats, från vilken passagerarna transporterades med buss till flygplatsterminalen. Det är inte möjligt att avgöra om flygplanet, för det fall det hade landat på det tidtabellsenliga klockslaget, skulle ha tilldelats denna parkeringsplats eller någon annan. Den hänskjutande domstolen har i detta sammanhang preciserat att de flygplan som landar på Wien-Schwechats flygplats parkerar antingen på plattan, där passagerarna lämnar flygplanet via en trappa och transporteras med buss till terminalen, eller intill en brygga som gör det möjligt för passagerarna att gå direkt in i flygplatsterminalen.

11

FP Passenger Service väckte talan vid Bezirksgericht Schwechat (Distriktsdomstolen i Schwechat, Österrike) och yrkade att Austrian Airlines skulle utge kompensation med 400 euro, jämte ränta, på grund av förseningen. FP Passenger Service gjorde till stöd för sin talan gällande att till följd av den försenade avgången nådde flygningen sin slutliga bestämmelseort först kl.18.22, vilket var det klockslag då det försenade flygplanet anlände till sin parkeringsplats.

12

FP Passenger Service hävdade att vid fastställandet av förseningens längd är den tidpunkt som ska beaktas emellertid tidpunkten då flygplanets dörrar öppnas, det vill säga den tidpunkt då passagerarna kunde lämna flygplanet. I förevarande fall öppnades flygplanets dörrar mer än tre timmar efter den tidtabellsenliga ankomsttiden.

13

Austrian Airlines gjorde å sin sida gällande att den aktuella flygningen var försenad med mindre än tre timmar. Flygplanet hade nämligen nått sin slutliga bestämmelseort kl. 18.17 och inte kl. 18.22. Vid tillämpningen av rätten till kompensation enligt förordning nr 261/2004 motsvarar både den tidtabellsenliga ankomsttiden och den faktiska ankomsttiden det klockslag då flygplanet har landat på destinationsflygplatsen. Den tid som krävs för att öppna dörrarna innefattas inte i ankomsttiden.

14

Domstolen i första instans biföll Austrian Airlines svaromål och ogillade därför FP Passenger Services talan. Som motivering angav domstolen i första instans att för att bestämma en flygnings verkliga försening ska det göras en jämförelse mellan den tidtabellsenliga ankomsttiden och den faktiska ankomsttiden. Enligt denna jämförelse uppgick förseningen i föreliggande fall endast till 2 timmar och 57 minuter, varför domstolen i första instans fann att FP Passenger Service saknade rätt till kompensation enligt förordning nr 261/2004.

15

FP Passenger Service överklagade detta avgörande till den hänskjutande domstolen. Den hänskjutande domstolen anser att domstolens dom av den 4 september 2014, Germanwings (C‑452/13, EU:C:2014:2141) ska tillämpas. För att beräkna förseningens längd ska det följaktligen fastställas vid vilken tidpunkt flygplanets dörrar skulle ha öppnats om flygningen inte hade försenats och denna tidpunkt jämförs sedan med den tidpunkt då dörrarna faktiskt öppnades. Även om klockslaget för flygplansdörrarnas öppnande inte anges i färdplaner, visar erfarenheten att den tid som förflyter mellan det klockslag då ett flygplan når sin parkeringsplats och flygplansdörrarnas öppnande i allmänhet är densamma för samtliga flygningar. Av detta följer att den tid som förflyter mellan den faktiska ankomsttiden och det faktiska öppnandet av flygplansdörrarna, å ena sidan, och den tid som förflyter mellan den tidtabellsenliga ankomsttiden och det tidtabellsenliga öppnandet av flygplansdörrarna är identisk. Respektive tid ska därför inte tas med i beräkningen av förseningen.

16

Om däremot den tid som förflyter mellan den faktiska ankomsttiden och det faktiska öppnandet av flygplansdörrarna i ett visst fall är onormalt lång, ska skillnaden mellan den tid som verkligen förflutit och den tid som typiskt sett krävs för flygplansdörrarnas öppnande tas i beaktande, i syfte att lägga denna skillnad till den försening som beräknats i enlighet med ovanstående överväganden. I förevarande fall är emellertid utgångspunkten att den tid som förflutit mellan den faktiska ankomsttiden och det faktiska öppnandet av flygplansdörrarna inte har överskridit den normala tidsåtgången, varför denna tid inte ska tas i beaktande.

17

Den hänskjutande domstolen har preciserat att detta är en fråga som inte är avgjord i nationell rättspraxis.

18

Mot denna bakgrund beslutade Landesgericht Korneuburg (Regiondomstolen i Korneuburg, Österrike) att vilandeförklara målet och ställa följande fråga till domstolen:

”Ska [artiklarna 5–7] i [förordning nr 261/2004] tolkas så, att beräkningen av förseningen – med beaktande av domen av den 4 september 2014, Germanwings (C‑452/13, EU:C:2014:2141), enligt vilken den tidpunkt då dörrarna öppnas är avgörande för denna bedömning – ska ske på grundval av skillnaden mellan den faktiska tiden för dörröppningen och den tidtabellsenliga ankomsttiden, eller skillnaden mellan den faktiska tiden för dörröppningen och den planerade tiden för dörröppningen vid tidtabellsenlig ankomst?”

19

Den hänskjutande domstolen har ställt sin fråga för att få klarhet i huruvida förordning nr 261/2004, mot bakgrund av domen av den 4 september 2014, Germanwings (C‑452/13, EU:C:2014:2141), ska tolkas så, att den tid som förflutit mellan den tidtabellsenliga ankomsttiden och öppnandet av flygplansdörrarna ska beräknas vid fastställandet av omfattningen av den försening som passagerarna drabbas av vid ankomsten.

20

Enligt artikel 99 i domstolens rättegångsregler får domstolen, på förslag av referenten och efter att ha hört generaladvokaten när som helst avgöra målet genom särskilt uppsatt beslut som är motiverat, om en fråga i en begäran om förhandsavgörande är identisk med en fråga som domstolen redan har avgjort, om svaret på en sådan fråga klart kan utläsas av rättspraxis eller om svaret på frågan inte lämnar utrymme för rimligt tvivel.

21

Detta är fallet i förevarande mål och denna bestämmelse ska därför tillämpas.

22

Domstolen erinrar inledningsvis om att det inte uttryckligen framgår av lydelsen i förordning nr 261/2004 att passagerare på flygningar som är försenade vid ankomsten har rätt till kompensation i enlighet med artikel 7 i förordningen från det lufttrafikföretag som utför flygningen. Enligt förordningens lydelse betraktas ”försenad flygning” endast i förhållande till den tidtabellsenliga avgångstiden (se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 november 2009, Sturgeon m.fl., C‑402/07 och C‑432/07, EU:C:2009:716, punkterna 31, 40 och 41).

23

I enlighet med likabehandlingsprincipen, vilken kräver att jämförbara situationer inte får behandlas olika och att olika situationer inte får behandlas lika, såvida det inte finns sakliga skäl för en sådan behandling, har domstolen emellertid slagit fast att flygpassagerare som drabbas av en kraftig försening vid ankomsten, det vill säga en försening som uppgår till tre timmar eller mer, har rätt till kompensation enligt artikel 7 i förordning nr 261/2004, i likhet med vad som gäller för passagerare vilkas ursprungliga flygning har blivit inställd och lufttrafikföretaget inte kan erbjuda dem ombokning på de villkor som föreskrivs i artikel 5.1 c iii i förordning nr 261/2004. Förstnämnda passagerare drabbas av en oåterkallelig tidsspillan och följaktligen av en liknande olägenhet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 november 2009, Sturgeon m.fl., C‑402/07 och C‑432/07, EU:C:2009:716, punkterna 48, 60 och 61, och dom av den 23 oktober 2012, Nelson m.fl., C‑581/10 och C‑629/10, EU:C:2012:657, punkterna 33, 34 och 40).

24

Domstolen har därigenom fastställt en tidsgräns från och med vilken tidsspillan ger rätt till schablonmässig kompensation enligt förordning nr 261/2004.

25

Domstolen har därefter preciserat att olägenhet i form av tidsspillan kommer till konkret uttryck vid flygningens ankomst och att förseningens längd, med avseende på den kompensation som föreskrivs i förordning nr 261/2004, ska bedömas i förhållande till den ”tidtabellsenliga ankomsttiden” (se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 november 2009, Sturgeon m.fl.C‑402/07 och C‑432/07, EU:C:2009:716, punkt 61, dom av den 23 oktober 2012, Nelson m.fl., C‑581/10 och C‑629/10, EU:C:2012:657, punkt 40 och dom av den 26 februari 2013, Folkerts, C‑11/11, EU:C:2013:106, punkt 33). Med tidtabellsenlig ankomsttid avses det klockslag som är angivet i färdplanen och på den berörda passagerarens biljett.

26

Den tidtabellsenliga ankomsttid som avses i föregående punkt anger således den tidpunkt då flygningen normalt sett ska vara avslutad. Det är emellertid möjligt att passagerarna fortfarande befinner sig ombord på flygplanet efter den tidtabellsenliga ankomsttiden till följd av olika händelser som kan försena flygningens ankomst, oavsett om det är fråga om komplikationer före start, under flygningen eller efter landning på bestämmelseorten.

27

Såsom framgår av punkterna 23 och 24 i förevarande beslut är det endast sådan tidsspillan i förhållande till den tidtabellsenliga ankomsttiden som drabbar passagerarna på en försenad flygning, som uppgår till minst tre timmar, som är relevant med avseende på rätten till kompensation enligt förordning nr 261/2004.

28

Kontrollen av huruvida denna tidsgräns har uppnåtts eller inte i ett visst fall ska göras med hänsyn till det klockslag som flygplanet faktiskt anlänt till sin bestämmelseort. Faktisk ankomsttid är inte definierad i förordning nr 261/2004 och domstolen slog därför fast i punkt 17 i domen av den 4 september 2014, Germanwings (C‑452/13, EU:C:2014:2141) att begreppet ”faktisk ankomsttid” ska tolkas på ett sådant sätt att det tillämpas enhetligt inom unionen.

29

I punkt 25 i den domen fann domstolen således att begreppet ”faktisk ankomsttid” ska tolkas så, att det motsvarar den tidpunkt då åtminstone en av flygplanets dörrar öppnas, under förutsättning att passagerarna tillåts att lämna flygplanet vid denna tidpunkt.

30

Det är nämligen vid denna tidpunkt som passagerarna inte längre befinner sig i ett slutet utrymme, under lufttrafikföretagets anvisningar och kontroll, där de på grund av tekniska skäl och säkerhetsskäl har mycket begränsade möjligheter att kommunicera med yttervärlden och där de inte kan sköta sina privata, sociala, familje- eller yrkesangelägenheter som de vill (se, för ett liknande resonemang, 4 september 2014, Germanwings, C‑452/13, EU:C:2014:2141, punkterna 20, 22, 24 och 25).

31

Det ska slutligen påpekas att domstolen i domen av den 4 september 2014, Germanwings (C‑452/13, EU:C:2014:2141), begränsade sig till att avgränsa innebörden av begreppet ”faktisk ankomsttid”, utan att för den skull ifrågasätta begreppet ”tidtabellsenlig ankomsttid”, i den mening som avses i förordning nr 261/2004, särskilt artikel 5.1 c iii, till vilken den rättspraxis som anges i punkt 23 i detta beslut hänvisar till. Begreppet ”tidtabellsenlig ankomsttid”, såsom det definieras i punkt 25 i förevarande beslut, framstår tvärtom som den nödvändiga faktorn för att beräkna omfattningen av en flygnings försening vid ankomsten.

32

Mot bakgrund av det anförda ska tolkningsfrågan besvaras enligt följande: Förordning nr 261/2004 ska, mot bakgrund av domen av den 4 september 2014, Germanwings (C‑452/13, EU:C:2014:2141), tolkas så, att vid bestämmandet av omfattningen av den försening som drabbar passagerarna på en flygning vid dess ankomst, ska den tid beräknas som förflutit mellan den tidtabellsenliga ankomsttiden och den faktiska ankomsttiden, det vill säga den tidpunkt då åtminstone en av flygplanets dörrar öppnas, under förutsättning att passagerarna har rätt att lämna flygplanet vid den tidpunkten.

33

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (åttonde avdelningen) följande:

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 ska, mot bakgrund av domen av den 4 september 2014, Germanwings (C‑452/13, EU:C:2014:2141), tolkas så, att vid bestämmandet av omfattningen av den försening som drabbar passagerarna på en flygning vid dess ankomst, ska den tid beräknas som förflutit mellan den tidtabellsenliga ankomsttiden och den faktiska ankomsttiden, det vill säga den tidpunkt då åtminstone en av flygplanets dörrar öppnas, under förutsättning att passagerarna har rätt att lämna flygplanet vid den tidpunkten.